Den nya Tesikoncernen får en tydligare industripolitisk uppgift

Regeringens viktigaste mål är att åter styra in Finland på ett tillväxtspår. Sammanslagningen av statens kapitalplaceringsbolag – Finlands Industriinvestering Ab, Business Finland Venture Capital Ab, Oppiva Invest Oy och Klimatfonden Ab – är ett led i detta arbete. Genom sammanslagningen eftersträvas största möjliga tillväxt och näringspolitiska genomslag för företagen, men också synergifördelar. Målet är att statens begränsade resurser används så effektivt som möjligt.

Dessutom kommer ställningen för Finnfund, Fonden för industriellt samarbete Ab, att ses över separat i en extern utredning. Resultaten av utredningen publiceras vid årsskiftet.

Den nya Tesikoncernen ska ses som styrkan i statens industripolitik, i synnerhet när verktyget är finansiering på marknadsvillkor i form av eget kapital. Samtidigt ska det nya bolagets verksamhet styras av den industripolitiska strategi som är under beredning.

I detta läge är det motiverat att grundligt se över bolagens nuvarande uppgifter, prioriteringar och instrument och att spegla dem mot målen i regeringsprogrammet i syfte att stärka de närings- och industripolitiska effekterna. Med detta menar jag absolut inte att de nuvarande aktörerna skulle ha agerat ineffektivt, tvärtom. Det är bara så att det statsfinansiella läget är helt annorlunda än tidigare, och även marknaden för företagsfinansiering förändras hela tiden.

Samtidigt har finansmarknaden för företag förändrats radikalt inom ett år – en högre räntenivå och inflation leder till betydligt mindre privat finansiering för mer riskfyllda projekt och till svårigheter att samla in medel. Det som sagts om det ekonomiska läget under de senaste veckorna gör inte stämningen bättre. Statsförvaltningen väntas vidta kontracykliska åtgärder för att underlätta situationen, men resurserna är mycket begränsade och marknadsekonomin ställer också vissa krav.

Jag är övertygad om att Finland står inför en historisk möjlighet att dra nytta av den globala investeringsvågen inom den rena omställningen. Jag vill betona att den offentliga finansieringens roll aldrig har varit att konkurrera med privat kapital, utan att främja inhemska företags lösningar till exempel i den utmanande skalningsfasen.

Därför ges det nya kapitalplaceringsbolaget en tydligare industripolitisk uppgift med fokus på ekonomisk tillväxt och förnyelse samt främjande av investeringar. Det viktigaste är att påskynda ny teknik, satsningar på forskning och utveckling, innovationer, investeringar i den rena omställningen och export.

Marknadsvillkor som huvudregel

Trots att beredningen av projektet ligger i startgroparna ser jag den nya helheten först och främst som ett offentligt kapitalplaceringsbolag som fungerar på marknadsvillkor och som styrs av marknadspraxis och företagsekonomisk lönsamhet.

En annan viktig princip är att bolaget även i fortsättningen ska lägga betoning på att avhjälpa brister på kapitalplaceringsmarknaden och eventuellt också på att jämna ut konjunkturer. När en viss del av marknaden har fått tillräckligt med privata investeringar för att kunna fungera, lämnar bolaget marknaden.

Under de senaste åren har man med statligt stöd inrättat exempelvis många nya kapitalplaceringsfonder i Finland. I internationell jämförelse är de finländska fonderna dock små. Den nya Tesikoncernen kommer inte att tränga undan privat placeringsverksamhet, utan bolaget har även i fortsättningen till uppgift att komplettera marknaden och fungera som en hävstång för privata investeringar i kritiska och riskfyllda projekt. De finansiella instrument som bolaget använder bör utvärderas och eventuellt utvecklas med tanke på detta.

För det tredje vill jag ta upp bolagens centrala roll när det gäller att förbättra verksamhetsförutsättningarna på kapitalplaceringsmarknaden. Bolagets verksamhet kommer även i fortsättningen att fokusera på denna grundläggande uppgift. I fondplaceringsverksamheten gäller det att analysera marknadsbrister och näringspolitiska effekter på Finlands ekonomi.

Ur ekonomisk synvinkel blir det kritiskt att effektivare utnyttja EU-finansiering. Ett mål i regeringsprogrammet är att fördubbla användningen av EU-finansiering, och detta mål sätter också press på det nya bolaget. Jag ser projektfinansiering från Europeiska investeringsbanken som ett alternativ som är värt att utreda. Jag tror att i synnerhet projekt för omställningen till ren energi är sådan verksamhet som bäst uppfyller villkoren för EU-finansiering.

Wille Rydman, näringsminister