Bastutraditionen i Finland valdes till Unescos lista över det immateriella kulturarvet

Bastutraditionen i Finland har den 17 december 2020 utsetts till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv Beslutet fattades av en mellanstatlig kommitté bestående av företrädare för 24 länder. Elementet är Finlands första i Unescos listor över det immateriella kulturarvet.

Bastukulturen är stark och livskraftig i Finland. I och med att traditionen tagits in i listan har Finland förbundit sig att  trygga den finländska bastutraditionen på många olika sätt. Utöver traditionens livskraft handlar det om att värna om kontinuiteten i den unika bastutraditionen och lyfta fram betydelsen av bastukulturen i Finland som en del av våra sedvänjor, vårt välbefinnande  och vår demokrati. Bakgrunden utgörs av ett stort antal finländska bastusällskap och andra aktörer som främjar bastukulturen. 

-    Bastu är en oskiljaktig del av vardag och fest i vårt land, av vårt välbefinnande och  vår livsstil. I bastun betonas jämlikhet och ömsesidig respekt mellan människor. Bastutraditionen är Finlands första element i Unescos listor  över det immateriella kulturarvet, vilket ytterligare bidrar till kännedomen om vår bastukultur runtom i världen. Det här är något alla bastubadare kan vara stolta över, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.

Uppvärmningen av bastun, seder och traditioner i anslutning till bastubadandet samt t.ex. dess roll i sånger, folkliga föreställningar och berättartraditioner ingår i detta levande arv. Bastubadandets livskraft är på topp: nästan 90 procent av finländarna badar bastu en gång i veckan. Populariteten syns också i antalet bastur: vi har ca 3,2 miljoner bastur i vårt land. Traditionen går vidare både familjevis och i olika bastusällskap.

-    För oss finländare är bastubadandet är en viktig och omhuldad tradition, som har överförts från generation till generation. Att tas upp i Unescos lista är en stor ära för oss, samtidigt som det kommer att  bidra till ännu mer samarbeten mellan olika aktörer på området, som t.ex. bastusällskapen, gläder sig Ritva Ohmeroluoma från Finska Bastusällskapet. 

Bakgrund: Unescos konvention och förteckningarna

Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. Konventionen främjar tryggandet av det immateriella kulturarvet och ger synlighet åt människors, lokalsamhällens och gruppers kulturtraditioner. Det immateriella kulturarvet kan t.ex. vara muntliga traditioner, scenkonsterna, sociala sedvänjor, riter och högtider eller kunskap och sedvänjor rörande naturen och universum. Museiverket svarar för verkställandet av konventionen i Finland.

Till konventionen hör också att kulturarvet förtecknas både nationellt och internationellt. Unesco upprätthåller två listor  över det immateriella kulturarvet och ett register över god praxis. Listorna innehåller totalt 549 objekt från 127 länder inför det pågående UNESCO-mötet. Med förteckningarna vill man ge det levande kulturarvet synlighet och sprida god praxis mellan länderna.

I Finland samlas det immateriella kulturarvet i en Wiki-förteckning över levande kulturarv, därifrån man kan söka till den Nationella förteckningen över det levande kulturarvet. I Wiki-förteckningen finns för närvarande 175 och i den nationella förteckningen 64 element. Finlands följande nationella ansökan gäller fiolspelet i Kaustby. Finland deltar också i en mångnationell ansökan om den nordiska klinkbåt- traditionen.  I vartdera fallet väntas ett beslut i december 2021. 

Mer material om ämnet

• Museiverkets mediabank (finska)   
• Museiverkets mediabank  (engelska)

Mer information

• Mirva Mattila, kulturråd, UKM, mirva.mattila (at) minedu.fi, tfn +358 2953 30269
• Leena Marsio, specialsakkunnig, Museiverket, leena.marsio (at) museovirasto.fi, tfn +358 2953 36017 
• Ritva Ohmeroluoma, Finska Bastusällskapet, ritvaohmeroluoma (at) gmail.com. tfn +358400109 021