Coronaviruset slår hårt mot Finlands ekonomi

Den finländska ekonomin minskar med 5,5 procent 2020 enligt finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades den 16 April.

Coronaviruspandemin och åtgärderna för att stoppa spridningen av den har vänt upp och ner på de ekonomiska prognoserna överallt i världen. Förändringen har varit exceptionellt omfattande och snabb.

De isoleringsåtgärder som förhindrar spridningen av coronaviruset begränsar rörligheten och affärsverksamheten i Finland, vilket i sin tur har allvarliga konsekvenser för den ekonomiska tillväxten. Bruttonationalprodukten (BNP) minskar mest under andra kvartalet i år, varefter tillväxten återhämtar sig. BNP beräknas öka med i 1,3 procent 2021 och 2022.

Underskottet i de offentliga finanserna ökar med 14 miljarder euro i år till 16,6 miljarder euro, dvs. 7,2 procent i förhållande till BNP. Den förväntade ekonomiska tillväxten räcker inte till för att återställa saldot i de offentliga finanserna, och de offentliga finanserna kommer att uppvisa ett klart underskott under de närmaste åren.

”Allt beror på hur djupt ekonomin dyker och hur länge nedgången varar. Risken är att samhället blir utan syre i och med att den ekonomiska nedgången drar ut på tiden”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Dystra utsikter för världsekonomin

Den internationella ekonomin började avta redan under det första kvartalet i år, då Kinas ekonomi minskade kraftigt. Den ekonomiska tillväxten kommer att återhämta sig under andra halvåret 2020 trots den krympande kinesiska ekonomin. Världsekonomin minskar sammanlagt med 2 procent år 2020.

Globala begränsningar av rörligheten försvagar varuhandeln på global plan. På årsnivå minskar världshandeln med 5 procent.

Den ekonomiska aktiviteten har minskat kraftigt i Europa. I Förenta staterna blir den ekonomiska tillväxten negativ i och med att epicentrumet för pandemin flyttas dit.

Finlands ekonomi störtar

Den kraftiga nedgången i Finlands ekonomi beror på den krympande internationella efterfrågan och exporten samt på Finlands egna begränsningsåtgärder i anslutning till coronan. De begränsningsåtgärder som införts minskar den privata konsumtionen. Konsumtionen av tjänster minskar mest, men förbrukningen av varor minskar också. Konsumtionen av dagligvaror drabbas allra minst.

De osäkra utsikterna leder också till att investeringar antingen skjuts upp eller dras in helt och hållet. De privata investeringarna minskar avsevärt.

Antalet sysselsatta minskar emedan den globala smittsamma epidemin stänger affärsverksamheten och gränserna mellan länderna. Sysselsättningen minskar år 2020 och sysselsättningsgraden sjunker till 71 procent. Antalet arbetslösa ökar samtidigt kraftigt och arbetslöshetsgraden stiger till 8 procent år 2020.

Under åren 2021-2022 kommer ekonomin att återgå till samma tillväxtbana som före krisen. Även om den kortvariga krisen inte antas försämra den ekonomiska produktionspotentialen i nämnvärd mån, tar det tid att kompensera för den produktion som gick förlorad då ekonomin försämrades.

Ökningen av den privata konsumtionen normaliseras, och realinkomsterna kommer att öka med 1½ procent. De privata investeringarna återhämtar sig långsammare, eftersom skogsindustrins stora projekt skjuts upp och investeringarna i bostadsbyggande fortsätter att minska. Ökningen av BNP stöds år 2022 mest av att investeringarna i bostadsbyggande upphör att minska. Den tilltagande ekonomiska tillväxten och den svaga ökningen av de nominella lönerna börjar stegvis öka efterfrågan på arbetskraft under 2021 –2022. Sysselsättningsgraden höjs till 72 procent 2022.

Krisen kommer att påverka de offentliga finanserna

Den offentliga ekonomin försvagas kraftigt år 2020. Skatteinkomsterna minskar och arbetslöshetsutgifterna ökar på grund av den snabba försämringen av det ekonomiska läget. De offentliga finanserna försvagas ytterligare av åtgärderna för att mildra effekterna av coronavirusepidemin. Obalansen mellan inkomster och utgifter ökar till 16,6 miljarder euro.

Alla sektorer inom den offentliga ekonomin uppvisar underskott i år. Statsfinanserna drabbas mest av recessionen och stödåtgärderna. Lokalförvaltningens ekonomi skärps också ytterligare jämfört med det redan svåra läget i fjol. Dessutom kommer socialskyddsfonderna för första gången att uppvisa ett underskott emedan den ökade arbetslösheten och permitteringarna ökar förmånsutgifterna och arbetspensionsavgiften sänks temporärt.

Nästa år kommer underskottet i de offentliga finanserna att minska när den ekonomiska tillväxten återhämtar sig och de tillfälliga åtgärderna för att lindra effekterna av coronaepidemin upphör. De offentliga finanserna återhämtar sig emellertid inte. År 2024 beräknas de offentliga finanserna fortfarande uppvisa ett underskott på drygt 9 miljarder euro.

Den offentliga sektorns skuld i förhållande till BNP växer kraftigt och stiger till nästan 70 procent i år. Fram till 2024 hotar skuldkvoten att närma sig 80 procent.

De ekonomiska utsikterna exceptionellt osäkra

Det är exceptionellt svårt att prognostisera den framtida utvecklingen eftersom uppskattningarna av hur länge de begränsningar som förhindrar spridningen av coronaviruset varar, förändras. Bedömningarna av begränsningarnas ekonomiska konsekvenser är också osäkra. Inom vissa branscher leder begränsningarna till att affärsverksamheten upphör helt medan produktionen inom andra branscher fortsätter och till och med ökar. Prognosen baserar sig mer än normalt på antaganden om förändringar i efterfrågan och utbud.

Prognosen bygger på antagandet att åtgärderna som begränsar den ekonomiska aktiviteten varar i tre månader. De negativa konsekvenserna blir desto värre ju mera viruset sprider sig, ju fler som insjuknar och i synnerhet ju större och längre isoleringsåtgärder som vidtas för att förhindra spridningen av viruset. Enligt finansministeriets uppskattning minskar de nuvarande begränsningarna BNP med 1,5 –2 procent om de varar en månad.

Om begränsningarna förblir kortare än väntat och om spridningen av sjukdomen upphör, blir konsekvenserna mindre än väntat. En förlängning av isoleringsåtgärderna skulle i sin tur leda till allvarligare konsekvenser.

I den alternativa kalkyl som ingår i prognosen antas begränsningarna pågå i 6 månader. Detta skulle leda till en minskning av BNP med 12 procent och ett underskott i de offentliga finanserna på över 10 procent av BNP 2020. Enligt kalkylen kommer förlängningen av begränsningarna inte enbart att fördjupa den ekonomiska recessionen utan också att förlänga den genom att förstöra ännu mer produktionskapacitet. Om detta skulle ske kommer ekonomin att återhämta sig mycket långsamt.

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)vm.fi (de offentliga finanserna)