Vad vill vi uppmuntra människor till i kombinerandet av förvärvsarbete och social trygghet? 

Vid sitt möte den 23 november 2020 granskade kommittén för social trygghet utmaningarna med att kombinera förvärvsarbete och social trygghet, i synnerhet flitfällor. 

- Många förmåner inom den sociala tryggheten innefattar krav på motprestation: som motprestation för studiestödet krävs studiepoäng, som motprestation för arbetslöshetsförmåner krävs aktiv jobbsökning. Motprestationen styr människors beteende, det vill säga uppmuntrar till ett visst mål, berättar Marjaana Maisonlahti, ordförande för sektionen för sysselsättning och kompetens i kommittén för social trygghet.

När den sociala tryggheten i en viss situation inte sporrar att arbeta, kallas det för flitfälla. Flitfällorna har för kommitténs arbete delats in i tre grupper: sysselsättnings-, inkomst- och byråkratifällor.
 
- Flitfällorna kan inte undanröjas helt och hållet, utan vi måste göra val: Hurdan verksamhet vill vi uppmuntra, för vem och under vilka omständigheter? Hurdana flitfällor är vi beredda att godkänna? Vill vi uppmuntra människor till deltidsarbete eller heltidsarbete? Vill vi uppmuntra till snabb sysselsättning eller utexaminering eller till att uppdatera och fördjupa kompetensen? frågar Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet.

I kommitténs diskussion lyfte man fram två grupper av livssituationer där kombinerandet av förvärvsarbete och social trygghet medför särskilt stora utmaningar och som bör beaktas vid sidan av de mer traditionella rollerna då man granskar flitfällor. I utkanten av lönearbetet har det bildats en slags gråzon mellan företagande och lönearbete, det här gäller till exempel situationen för matbuden. En annan liknande fråga i granskningen av flitfällor ligger i gränsområdet mellan studiestödet och arbetslöshetsförmånerna. Redan under en längre tidsperiod har man identifierat utmaningarna för ensamförsörjare, personer med funktionsnedsättning, personer som är föremål för utsökning och partiellt arbetsföra.

 
Trilemma med undanröjandet av flitfällor

 
-    Finland har satsat på att undanröja flitfällor under de senaste årtiondena. Kända metoder för att påverka flitfällor är till exempel att sänka nivån på den sociala tryggheten, öka inkomsterna för mottagarna av jämkad arbetslöshetsförmån med skyddade belopp eller att öka de disponibla inkomsterna för alla låginkomsttagare till exempel genom skattelättnader. Undanröjandet av flitfällor är inte bara ett dilemma, utan rentav ett trilemma, eftersom de metoder som används alltid påverkar tre saker: incitamenten för att arbeta, den sociala trygghetens tillräcklighet samt balansen i den offentliga ekonomin. Vilken balans vill man eftersträva mellan dessa tre, frågar Olli Kärkkäinen, ledande specialsakkunnig vid finansministeriet. 
- Alla flitfällor är inte lika skadliga med tanke på sysselsättningen. Med hjälp av forskningsresultaten kan man bedöma var förbättringen av incitamenten skulle ha störst effekt på sysselsättningen, konstaterar Kärkkäinen. 

Byråkratifällan syns framför allt när det gäller att skaffa små arbetsinkomster. Kortvarigt arbete kan till exempel leda till att förmånerna återkrävs och i fördröjningar i att få dem på nytt. 

- Osäkerheten och svårigheten att förutse situationer kan vara både objektiv och subjektiv. Byråkratifällan är ett etablerat begrepp och problemet har identifierats vid beredningen. Byråkratifällan har blivit lindrigare, men den har inte försvunnit, berättar forskningsprofessor Heikki Hiilamo.
 
- För närvarande är samordningen av en orsaksbaserad förmån och inkomster i huvudsak klar och förutsägbar. Samordningen blir svårare att förutse och mindre transparent, om utkomsten utöver den primära orsakbaserade förmånen och löneinkomsterna också kompletteras med bostadsbidrag eller utkomststöd, påminner Moisio.
  
Diskussionen i kommittén för social trygghet ligger till grund för rapporten om problemen med den sociala tryggheten ”Kombinerandet av förvärvsarbete och social trygghet”. Rapporten blir klar år 2021.

Kommittén för social trygghet har sitt följande möte den 25 januari 2021. Mötets huvudtema är då problemhelheten ”Det yttersta skyddet, grundskyddet och boende”.
 
 

Bilagor (på finska):

• Kokouskutsu
• Edellisen kokouksen pöytäkirja (2.11.2020)
• Yhteenveto jaostojen toimittamista vastauksista, ansiotyön ja sosiaaliturvan yhteensovittaminen
•  Diaesitys

Ytterligare information:

Pasi Moisio, kommitténs ordförande, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, [email protected]
Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 0295 163 635
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085
Marjaana Maisonlahti, ordförande för sektionen för sysselsättning och kompetens, regeringsråd, tfn 0295 163 288
Olli Kärkkäinen, medlem av sektionen för forskning och utvärdering, ledande specialsakkunnig vid finansministeriet, tfn 0295 530 545, [email protected]
Heikki Hiilamo, permanent sakkunnig i kommittén, forskningsprofessor, tfn 0295246150, [email protected]

Med undantag av Pasi Moisio, Olli Kärkkäinen och Heikki Hiilamo är e-postadresserna [email protected]
•    Reform av den sociala tryggheten
•    Reform av den sociala tryggheten på Twitter