Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för 2016

Social- och hälsovårdsministeriet
14.8.2015 12.49
Pressmeddelande 134/2015

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 13,2 miljarder euro för sitt förvaltningsområde år 2016. Det är 466 miljoner euro mer än i år, även om man samtidigt bl.a. sparar på sjukvårdsersättningarna. Det behövs ett större anslag för genomförandet av reformerna enligt regeringsprogrammet och den förväntade ökningen av behovet av socialskydds- och utkomstskyddsförmåner för arbetslösa. Garantipensionen stiger och stödet för närståendevård ökas.

Av förvaltningsområdets anslag används 32 % till pensionsutgifter, 23 % till utkomstskydd för arbetslösa samt 24 % till utjämning av familje- och boendekostnader. Sjukförsäkringens andel av anslaget är 9 %.

Bostadsbidraget förenhetligas och garantipensionen höjs

För familje- och boendekostnader samt tjänster föreslås 3,2 md euro, vilket är ett tillägg på 564 milj. euro jämfört med i år. Av tillägget beror 154 milj. euro på en strukturell förändring av budgeten när Folkpensionsanstaltens omkostnader samlas under ett moment. Den återstående ökningen på 410 milj. euro orsakas av bostadsbidragsreformen som trädde i kraft år 2015, skyddsdelen för förvärvsinkomster som tagits i bruk och ökningen av utgifterna för bostadsbidrag.

En årlig justering av de maximala boendeutgifterna i det allmänna bostadsbidraget görs inte för 2016, vilket minskar anslagsbehovet med 21 milj. euro. Bostadsbidraget för pensionstagare och det allmänna bostadsbidraget slås samman. Pensionstagare får i fortsättningen allmänt bostadsbidrag. År 2016 ökar reformen utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 190 milj. euro och minskar utgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare med 230 milj. euro. Därmed sänker reformen utgifterna för bostadsbidrag med 40 milj. euro år 2016, och i fortsättningen med 95 milj. euro på årsnivå. I och med dessa reformer uppskattas utgifterna för det grundläggande utkomststödet öka med ca 12 milj. euro, varav statsandelen är 6 milj. euro. Samtidigt höjs garantipensionen med ca 23 euro per månad. Dess kostnadseffekt år 2016 är 30 milj. euro. Sjömanspensionssystemet reformeras också för att bättre svara mot det allmänna arbetspensionssystemet.

Ingen indexjustering görs av förmåner som är bundna till folkpensionsindex och konsumentprisindex med undantag för det grundläggande utkomststödet. Indexbindningen av barnbidragen slopas. Åtgärderna minskar anslagsbehovet med ca 16,9 milj. euro.

Närstående- och familjevårdare stöds 

Tjänster som tillhandahålls äldre personer i hemmet förbättras och närstående- och familjevårdare stöds så att de orkar bättre. Möjligheten till lediga dagar för närståendevårdare utvecklas och ordnandet av avlösarservice förbättras. Ett tilläggsanslag på 75 milj. euro till kommunerna föreslås för detta ändamål (statsandel 100 %).

För att förbättra tillgången till hemservice för barnfamiljer föreslås ett tilläggsanslag på 10 milj. euro till kommunerna. Arbetsformerna inom barnskyddet ses över så att de fokuserar ännu bättre på klienternas behov.

Ett anslag på 25 milj. euro föreslås för kostnaderna för grundande av ett barnsjukhus som tillhandahåller offentlig hälsovård.

Vissa statsunderstöd minskas jämfört med år 2015. Ett anslag på 1 milj. euro i statsunderstöd till kommunerna för projekt inom hälso- och sjukvården föreslås. Det föreslås 15 milj. euro i statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå. För kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning föreslås 98,6 milj. euro till hälso- och sjukvårdsenheter. För beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen föreslås ett anslag på 5 milj. euro.

Förändringar i sjukförsäkringsersättningarna

Inbesparingar i sjukförsäkringsersättningar görs genom att minska reseersättningar, ersättningar för läkar- och tandläkararvoden samt utgifter för behovsprövad rehabilitering genom att återkalla ikraftträdandet av AURA-rehabilitering. Med dessa åtgärder sparar den offentliga ekonomin ca 80,6 milj. euro, varav statsandelen år 2016 utgör ca 36,0 milj. euro. Därutöver slopas kostersättningen, och där blir besparingseffekten ca 10 milj. euro.

Inbesparingar görs i läkemedelskostnaderna genom införandet av en initialsjälvrisk, höjning av grundersättningen för läkemedel till40 procent samt åtgärder som dämpar ökningen av läkemedelskostnaderna. På det här sättet uppnås en besparing på ca 26 milj. euro i statsandelen och 58 milj. euro inom den offentliga ekonomin.

Tillgången till medicinsk rehabilitering underlättas, vilket ökar statens utgifter med 5,6 milj. euro. Effekten på den offentliga ekonomin är sammanlagt 12,5 milj. euro. Ersättningsnivån för vuxna personers rehabiliterande psykoterapi höjs 1.1.2016 till ersättningsnivån för unga personers rehabiliterande psykoterapi. Detta ökar statens utgifter med 5,3 milj. euro. Effekten på den offentliga ekonomin är 11,6 milj. euro.

Inkomstgränserna och ersättningsgraden för sjuk- och föräldradagpenningen ändras i enlighet med regeringsprogrammet. Den årsinkomstgräns som berättigar till en ersättningsgrad på 70 % sänks från nuvarande nivå, och den förhöjda dagpenning som utbetalas under de 30 första dagarna av föräldradagpenningen sänks. Även den rätt till semester som intjänas under föräldraledighetsperioderna begränsas. Förändringarna sänker utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen med sammanlagt 65 milj. euro, men de inverkar inte på statens andel.

För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över läkemedel som omfattas av specialersättning har reserverats högst 8,4 milj. euro. Betalning av sjukförsäkringsersättningar för privat vård som tillhandahålls i offentliga lokaler fortsätter fram till slutet av år 2016.

Behovet av utkomstskydd för arbetslösa är stigande

Cirka 3,0 md euro föreslås för utkomstskyddet för arbetslösa, vilket är ett tillägg på 227 milj. euro till följd av ökad arbetslöshet. Villkoren för alterneringsledighet ändras så att hela den offentliga ekonomin sparar 50 milj. euro och staten 10 milj. euro på årsnivå. Den inbesparing som staten får år 2016 är uppskattningsvis 4 milj. euro och för den övriga offentliga ekonomin 10 milj. euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremien höjs enligt nuvarande bedömning med en procent. Premiehöjningen för löntagarna är 0,5 procentenheter och höjningen för arbetsgivarna lika mycket. Höjningen beror på den ökade arbetslösheten. Arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare som inte tillhör någon arbetslöshetskassa styrs till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Höjningen av premien sänker statens andel av finansieringen av grunddagpenningen med 46 milj. euro.

Veteraner

För stöd till veteranerna föreslås 230,5 milj. euro. Av detta är 117,9 milj. euro avsett för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 60,0 milj. euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 20,6 milj. euro för fronttillägg och 25,4 milj. euro för rehabilitering av frontveteraner. En minskning av gränsen för invaliditetsgrad som berättigar till kommunala öppenvårdstjänster för krigsinvalider från 20 procent till 15 procent har beaktats i anslaget. Kostnadseffekten för nästa år är ett tillägg på 5 milj. euro. Nivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner stiger med ca 50 euro per veteran jämfört med nivån för år 2015. För ersättning av kostnaderna enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas 30 milj. euro av Penningautomatföreningens medel till kommunala öppenvårdstjänster.

Avbytarverksamhet

Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare ändras så att utgifterna för verksamheten minskar med 20 milj. euro. Minskningen av utgifterna riktas även på förvaltningsutgifterna för avbytarservicen.

Ämbetsverk och inrättningar

För ämbetsverkens och inrättningarnas omkostnader inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 174,8 milj. euro, där man har beaktat sparåtgärder på sammanlagt 17,9 milj. euro. De största besparingar som beaktats är nedskärningen av statsbidraget för Arbetshälsoinstitutet med 5 milj. euro, överföringar med anknytning till reformen av forskningsinstitut med 6,3 milj. euro, nedskärningar i sektorforskningen med 3,1 milj. euro och övriga besparingar av omkostnaderna med 1,7 milj. euro. Anslaget på 1,3 milj. euro till regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet för bekämpningen av grå ekonomi löper ut år 2015.

Ytterligare information

Specialmedarbetare Tiina Ullvén-Putkonen, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Hanna-Maija Kause, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Avdelningschef Raimo Ikonen, tfn 0295 163 517 (allmänna frågor)
Avdelningschef Kirsi Varhila, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdstjänster) 
Avdelningschef Veli-Mikko Niemi, tfn 0295 163 425 (välfärd och hälsa)
Avdelningschef Outi Antila, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsärenden)
Ekonomidirektör Mikko Staff, tfn 0295 163 214 (budget)
Ekonomiplaneringschef Tomas Forsström, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Konsultativ tjänsteman Mikko Nygård, tfn 0295 163 291 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)
Finanssekreterare Marianne Koivunen, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring)
Direktör Päivi Voutilainen, tfn 0295 163 403 (familje- och socialfrågor)
Direktör Merja Mustonen, tfn 0295 163 116 (statsbidrag, kommunernas statsandelar)
Direktör Heikki Palm, tfn 0295 163 171 (socialförsäkring)
Konsultativ tjänsteman Minna Liuttu, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Konsultativ tjänsteman Susanna Grimm-Vikman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)

Tillbaka till toppen