Screeningen av gravida varierar i kommunerna
Omkring var tionde kommun erbjuder inte kvinnor möjlighet till allmän ultraljudsundersökning under tidig graviditet. Enligt förordningen om screening bör alla gravida kvinnor från början av år 2007 ha kunnat genomgå allmän ultraljudsundersökning under tidig graviditet i sin hemkommun. Detta framgår av en rapport som sammanställts av en sakkunniggrupp med uppgift att stödja genomförandet av screeningprogrammet för upptäckande av avvikelser hos foster. Rapporten överlämnades till omsorgsminister Paula Risikko torsdagen den 22 januari.
Kommunerna är skyldiga att ordna screeningar för kromosomavvikelser och grava anatomiska avvikelser hos fostret inom tre år efter det att förordningen om screening trädde i kraft dvs. före slutet av år 2009. Allmänna ultraljudsundersökningar under tidig graviditet skulle inledas senast den 1 januari 2007. För närvarande förekommer det stora regionala skillnader i det praktiska genomförandet, som dock sannolikt kommer att minska i slutet av den föreskrivna övergångsperioden.
Screening inom den offentliga hälso- och sjukvården är den bästa lösningen
Arbetsgruppen anser att screeningar inom det offentliga vårdsystemet ger bästa resultat. För att en gravid kvinna själv ska kunna avgöra om hon deltar i screeningen eller inte behöver hon tillförlitlig kunskap om vilka metoder som används vid screeningarna, deras mål, vad fortsatta undersökningar innebär samt eventuella risker i screeningprocessens olika stadier.
Om kommunen köper screeningen av en utomstående leverantör ska upphandlingen ske som en helhet inklusive rådgivning, konsultationsmöjligheter och detaljerade kvalitetskrav. Den köpta tjänsten får till exempel inte avgränsas till enstaka ultraljudsundersökningar. Kombinerad screening och ultraljudsundersökning av fostrets anatomi under tidig graviditet kan genomföras antingen inom primärvården eller den specialiserade sjukvården eller delvis i båda.
Kvalitetskrav för screening
Arbetsgruppen har utarbetat kvalitetskrav för screeningen av avvikelser hos fostret. Kraven innefattar god utbildning, erfarenhet och samarbetsförmåga hos den personal som utför screeningen. Screeningarna ska koncentreras till enheter som är tillräckligt stora för att kunna ge alla gravida möjlighet till likadana undersökningar av hög kvalitet. I synnerhet laboratorieundersökningar, riskkalkyler och fortsatta diagnostiska undersökningar ska koncentreras till universitetssjukhus.
Betydande kromosomavvikelser eller anatomiska avvikelser upptäcks hos 2–3 av hundra nyfödda. Screeningarna för fosteravvikelser är alltid frivilliga. Vetskap på ett tidigt stadium om att fostret lider av en svår avvikelse ger kvinnan tid att förbereda sig för att ta emot ett svårt sjukt eller döende barn eller alternativt en möjlighet att avbryta graviditeten före utgången av 24:e graviditetsveckan på grundval av avvikelse hos fostret.
Bakgrund
Statsrådet utfärdade den 21 december 2006 förordningen om screening (1339/2006) som innehåller screening under graviditeten för utredning av avvikelser hos fostret. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en sakkunniggrupp för perioden 1.2–31.12.2008 med uppgift att stödja och koordinera genomförandet av screeningar för avvikelser hos foster och bidra till att screeningprogrammet genomförs i kommuner och samkommuner. Ordförande för arbetsgruppen var medicinalråd Terhi Hermanson från social- och hälsovårdsministeriet och sekreterare överläkare Jaana Leipälä från Institutet för hälsa och välfärd.
Rapporten Sikiön poikkeavuuksien seulonta (sammanfattning på svenska) kan läsas på social- och hälsovårdsministeriets webbplats: www.stm.fi/julkaisut
Mer information:
medicinalråd Terhi Hermanson, SHM, tfn 050 526 9782
överläkare Jaana Leipälä, THL, tfn 020 610 7284