Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Avgiftsreformen inom social- och hälsovården framskrider

Social- och hälsovårdsministeriet
9.11.2007 14.13
Pressmeddelande 363/2007

Den socialpolitiska ministergruppen beslöt på basis av omsorgsminister Paula Risikkos presentation föreslå en reform av avgiftssystemet inom social- och hälsovården till regeringen i dag fredagen den 9 november. Syftet med avgiftsreformen är att skapa ett system där avgifterna följer kostnadsutvecklingen och på samma gång säkerställa att kvalitativa tjänster är tillgängliga för alla.

Avgifterna inom social- och hälsovården har inte justerats sedan år 2002. Avsikten med avgiftsreformen är att justera eftersläpningen av avgifterna. Avgifterna föreslås justeras från och med den 1 augusti 2008 så att avgifterna skulle motsvara kostnadsutvecklingen under perio-den 2002-2006.

Avgifterna binds till index

Ett system för indexjustering föreslås tas i bruk så att klientavgifterna och inkomstgränserna skulle följa kostnadsutvecklingen i framtiden. Systemet innebär att en viss förmån, avgift, inkomstgräns och ett visst penningbelopp skulle justeras enligt ett på förhand fastslaget index.
Avgifterna inom social- och hälsovården föreslås bindas till social- och hälsovårdens prisindex, avgiftstaket till folkpensionsindexet och inkomstgränserna för barnens dagvårdsavgifter till det allmänna inkomstnivåindexet.Indexjusteringarna skulle utföras vart annat år från och med början av år 2010.

Avgifterna återställs till nivån för år 2002

I och med reformen skulle avgifterna återställas till den reella nivån för år 2002. Höjningarna har uträknats på basis av social- och hälsovårdens prisindex. På basis av uträkningarna ligger höjningarna i medeltal på 16 procent. Alla avgifter stiger ändå inte till den reella nivån för år 2002. I avgiftsreformen ingår strukturella förändringar som berör avgiftstak, avgifter inom tandvården samt dagvård för barn.

De som använder tjänster ofta får det bättre ställt

Till social- och hälsovårdens avgiftstak, det vill säga den ”självriskandel” som betalas för tjänsterna, föreslås inte en förhöjning i samband med justeringen av avgifterna. Detta förbättrar situationen för dem som ofta använder social- och hälsovårdstjänster. Inom social- och hälsovården finns nuförtiden många olika avgiftstak, bland annat i hälsocentralsavgifterna, avgifter för vård i serie samt rese- och medicinkostnader. Avsikten är att i enlighet med regeringsprogrammet skapa ett mer rättvist och enhetligt system med avgiftstak, så att de som utnyttjar tjänsterna ofta och som ofta behöver läkemedel får det bättre ställt. Kommittén som bereder helhetsreformen av den sociala tryggheten ansvarar för förberedelserna av systemet med avgiftstak.

Avgifterna inom tandvården differentieras

Avgifterna som uppbärs av mun- och tandundersökningar skulle justeras så att grundavgiften differentierades i tre olika klasser. Undersökningsåtgärderna skulle prissättas enligt hur krävande själva undersökningen är och hur lång tid den tar. Ett besök till en tandhygienist skulle också i fortsättningen kosta 7 euro, åtgärdsavgiften hos tandläkare skulle stiga till 9 euro och åtgärdsavgiften hos specialtandläkare skulle stiga till 13 euro. Förändringen skulle styra klienterna till förebyggande vård vilket skulle ge tandläkarna möjligheten att koncentrera sig på mer krävande vård. Avgiften som skulle uppbäras av undersökning av mun och tänder skulle differentieras i avgiftsklasser enligt hur krävande en åtgärd är.

Dagvårdsavgiften för barn förnyas

Familjebegreppet som används då dagvårdsavgiften bestäms har visat sig vara oklart i praktiken. Familjebegreppet föreslås förnyas så att det så bra som möjligt motsvarar familjens verkliga struktur. Då avgiften bestäms skulle familjens storlek uträknas på basis av föräldrarna och antalet minderåriga barn som bor i samma hushåll. Förändringen skulle ha en inverkan på storleken på dagvårdsavgifterna. Dagvårdsavgifterna skulle sjunka för småinkomsttagarna, flerbarnsfamiljer och i viss mån ensamförsörjare. Den högsta dagvårdsavgiften skulle stiga från nuvarande 200 euro till 233 euro i månaden. Detta motsvarar kostnadsutvecklingen inom social-och hälsovården efter år 2002.

0-avgiftsklassen inom dagvården består

Den planerade minimiavgiften för barndagvård föreslås slopas eftersom dess styrande effekt skulle vara obefintlig enligt beräkningar och inflödet oansenligt. Då saken utreddes blev det uppenbart att endast få familjer skulle innefattas av minimiavgiften medan man hade blivit tvungen att avgränsa många grupper i vilket fall som helst. Med beslutet styr man familjerna att utnyttja deltidsdagvård i stället för heltidsdagvård i fall där familjen inte har ett behov av heltidsvård på grund av till exempel föräldrarnas arbete eller studier. På grund av detta föreslås förordningen om dagvård förändras så att föräldrarna skulle ha rätt att omedelbart följande dag byta barnets deltidsplats till heltidsplats då behovet för byte beror på förälderns arbets- eller studiesituation. För tillfället har kommunen en skyldighet att ordna heltidsplats inom loppet av två veckor.

De ekonomiska effekterna av avgiftsreformen

Avgiftsreformen skulle öka kommunernas avgiftsinkomster med omkring 65 miljoner euro på årsbasis. År 2008 höjs kommunernas avgiftsinkomster med 27 miljoner euro eftersom refor-men träder i kraft den 1 augusti 2008. Avsikten är att fortsätta förnya avgifterna inom social- och hälsovården. Syftet är att förbättra situationen för dem som använder tjänsterna ofta och skapa förutsättningar för allt mer mångsidiga tjänster.

För mer information: ordföranden för den socialpolitiska ministergruppen, social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä, tfn (09) 160 73755, omsorgsminister Paula Risikko, tfn (09) 160 73778, statssekreterare Ilkka Oksala, tfn (09) 160 73165, 050 301 8590, biträdande avdelningschef Olli Kerola, tfn (09) 160 73859, 040 828 0108, konsultativ tjänsteman Kari Ilmonen (dagvårdsavgifter), tfn (09) 160 74393, 050 467 1268, medicinalråd Anne Nordblad (tandvård), tfn 050 543 3828

Tillbaka till toppen