Regeringens jämställdhetsprogram 2020–2023
Regeringens jämställdhetsprogram 2020–2023 samlade statsminister Sanna Marins regerings mål och åtgärder för att främja jämställdhet. Jämställdhetsprogrammet är en del av genomförandet av regeringsprogrammet.
I programmet har man sammanfört de åtgärder som respektive ministerium ansvarar för. Programmet verkställs vid alla ministerier. Genomförandet av regeringens jämställdhetsprogram samordnades av social- och hälsovårdsministeriet.
Slutrapporten publicerades i februari 2023.
Åtgärder
- Lönetransparensen ska främjas genom lagstiftning. En arbetsgrupp på trepartsbasis ska inrättas för att bereda regeringens mål om att i jämställdhetslagen ta in bestämmelser om utvidgade rättigheter och faktiska möjligheter för personal, personalrepresentanter och enskilda arbetstagare att öka lönemedvetenheten och effektivare ingripa i lönediskriminering. SHM
- Diskriminering på grund av graviditet ska förebyggas. Lagstiftningen ska preciseras så att graviditet och uttag av familjeledighet inte får ha någon inverkan på huruvida en visstidsanställning förlängs. Det ska göras en utredning om hur anställningsskyddet för dem som återgår till arbetet efter familjeledighet kan förbättras, och utifrån resultaten av utredningen ska det vidtas behövliga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder. Ärendet ska behandlas i en arbetsgrupp på trepartsbasis. Arbetsgruppen ska bereda genomförandet av direktivet om balans mellan arbete och privatliv och leds av arbets- och näringsministeriet. ANM, SHM
- Ställningen för dem som har snuttjobb och nolltimmarsavtal ska förbättras. En
utredning ska göras och lagstiftningen stärkas. ANM - Invandrarkvinnors möjlighet att delta i integrationsutbildning och språkundervisning ska säkerställas som ett led i åtgärdsprogrammet för integration (en redogörelse). AN
- Regeringen har som mål att öka den jämställda representationen av könen i börsbolags styrelser. Målet är att andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i små och medelstora börsbolags styrelser. Regeringen har som mål att en jämställd representation i första hand ska uppnås i enlighet med Värdepappersmarknadsföreningens kod för bolagsstyrning och genom bolagens egna åtgärder. Regeringen ska följa upp hur målet uppnås och varje år utvärdera huruvida utvecklingen är tillräcklig. Dessutom ska det göras en undersökning/utredning om vilka orsaker som begränsar andelen kvinnor av styrelsemedlemmarna, de verkställande direktörerna och medlemmarna i ledningsgrupperna i börsbolag. JM, SHM
- Regeringen fortsätter den målinriktade verksamheten för att öka andelen kvinnor i statsägda bolags styrelser och ledningsgrupper utifrån de mål som ställdes upp 2004. Framstegen i hur dessa mål och de jämställdhetsmål, som ingår i principbeslutet om statens ägarpolitik uppnås, ska årligen följas upp i regeringens berättelser till riksdagen. SRK
- Det ska göras en utredning av möjligheterna att införa mer flexibilitet i arbetstiderna. Syftet med detta är att det ska bli lättare att kombinera arbete och familjeliv på ett balanserat sätt och att människor ska orka stanna kvar längre i arbetslivet. Målet är att förbättra möjligheterna att jobba deltid för i synnerhet småbarnsföräldrar och människor som tar hand om äldre anhöriga. ANM
- Moderskapslagen och faderskapslagen ska slås ihop till en föräldralag. JM
- Åtgärdsförslagen i utredningen om växelvist boende ska främjas. JM
- Ett jämlikt delat föräldraskap ska stödjas. Barn ska ges möjlighet att ha två likvärdiga adresser. FM
- 4.1. Det ska föreskrivas att jämställdhetsplanerna är förpliktande inom småbarnspedagogiken. SHM
- Inom ramen för de projekt som ingår i programmet Utbildning för alla bereds lagar, bestående finansieringsarrangemang samt effektfulla rutiner och tillvägagångssätt som ökar jämlikheten. Målet är bland annat att minska och förebygga sådana skillnader i lärande som beror på socioekonomisk bakgrund, invandrarbakgrund eller kön. UKM
- Inom ramen för Utbildning för alla genomförs ett projekt för utveckling av fortutbildningen av lärare, personal och ledning inom småbarnspedagogiken och skolchefer. Målet är att främja jämställdhet och att minska könssegrationen i arbetslivet och utbildningen. UKM
- Undervisnings- och handledningspersonalens yrkeskompetens och pedagogiska kompetens ska säkerställas. Finansiering ska beviljas för anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildning samt stödinsatser i undervisningen och handledningen. Målet är att förebygga att studier avbryts, effektivisera genomgången av utbildning, förebygga utslagning och öka jämlikheten mellan studerande. UKM
- Under våren 2020 gjorde undervisnings- och kulturministeriet en kort preliminär utredning om främjande av jämställdhet och jämlikhet i forsknings- och utvecklingsverksamhet vid universitet och yrkeshögskolor. Som utredningsmaterial används högskolornas jämställdhets- och jämlikhetsplaner. Resultaten ska utnyttjas vid förhandlingarna om resultatavtal med högskolorna våren 2020. Lägesbilden fördjupas så att ett mer omfattande projekt inleds under 2020 för att utreda om jämställdhet och jämlikhet har uppnåtts inom forskning, utveckling och innovation (FoUI) under 2020. UKM
- En plan för tillgänglighet inom högskoleutbildning kommer att utarbetas. Planen ska behandla den sociala, regionala och språkliga jämlikheten inom högskoleutbildningen samt eventuella hinder för olika minoritetsgrupper att söka till högskoleutbildning. Utifrån utredningen vidtas de åtgärder som behövs. Granskningen av arbetet med att förhindra könssegregationen i högskoleutbildningen är en del av arbetet med tillgänglighet inom högskoleutbildningen. UKM
- Under regeringsperioden ska sådana förvaltningsövergripande åtgärder vidtas med vilka man i högre grad än i dag systematiskt ingriper i sådana trakasserier, hot eller att någon görs till måltavla, som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, orskningen och informationsförmedlingen. Tillräckliga resurser samt expertis ska tryggas för bekämpande och utredning av de brott som nämns ovan. Systematisk uppföljning av läget kring diskriminering och hatbrott ska främjas nationellt och internationellt. JM
- En totalreform av lagstiftningen om sexualbrott ska genomföras och utgångspunkterna för den ska vara integritet och rätt till sexuell självbestämmanderätt. Strafflagens definition av våldtäkt ska ändras så att den baseras på avsaknad av samtycke och så att rättssäkerheten tillgodoses. JM
- Lagstiftningen om besöksförbud förnyas så att den bättre tryggar offrets rättigheter. JM
- Skärpningsgrunderna i 6 kap. 5 § i strafflagen ska kompletteras med en bestämmelse om att en skärpningsgrund är att brottet begås utifrån ett motiv som baseras på kön. JM
- Social- och hälsovårdsministern och ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet ska ordna rundabordssamtal om sexuella trakasserier med sakkunniga. Som resultat av de diskussioner som gäller olika förvaltningsområden ska rekommendationer utformas för att förebygga sexuella trakasserier. SHM
- Medling ska inte användas i situationer där medlingen kan hota offrets rättssäkerhet. Det ska bedömas om användningen av medling vid våld i nära relationer ska fortsättas. SHM
- En lag om hjälp till offer för människohandel ska utarbetas, och lagen ska säkerställa kommunernas möjligheter att hjälpa offren. Till social- och hälsovårdslagarna fogas ett omnämnande om offer för människohandel. Lagen om mottagande ska ses över så att anknytningen till straffprocessen blir svagare på det sätt som internationella förpliktelser förutsätter. SHM
- Bestämmelser om trygg boendeservice med stöd för offer för människohandel ska utfärdas och boendeservicen sörjas för på det sätt som EU-lagstiftningen förutsätter. De tillsyns- och styrningsuppgifter som gäller verksamheten ska tillfalla Institutet för hälsa och välfärd. SHM
- Det ska göras en utredning av lägesbilden över prostitutionen i Finland. SHM
- Under regeringsperioden ska sådana förvaltningsövergripande åtgärder vidtas med vilka man i högre grad än i dag systematiskt ingriper i sådana trakasserier, hot eller att någon görs till måltavla, som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen. Tillräckliga resurser samt expertis ska tryggas för bekämpande och utredning av de brott som nämns ovan. Systematisk uppföljning av läget kring diskriminering och hatbrott ska främjas nationellt och internationellt. JM
- En totalreform av lagstiftningen om sexualbrott ska genomföras och utgångspunkterna för den ska vara integritet och rätt till sexuell självbestämmanderätt. Strafflagens definition av våldtäkt ska ändras så att den baseras på avsaknad av samtycke och så att rättssäkerheten tillgodoses. JM
- Lagstiftningen om besöksförbud förnyas så att den bättre tryggar offrets rättigheter. JM
- Skärpningsgrunderna i 6 kap. 5 § i strafflagen ska kompletteras med en bestämmelse om att en skärpningsgrund är att brottet begås utifrån ett motiv som baseras på kön. JM
- Social- och hälsovårdsministern och ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet ska ordna rundabordssamtal om sexuella trakasserier med sakkunniga. Som resultat av de diskussioner som gäller olika förvaltningsområden ska rekommendationer utformas för att förebygga sexuella trakasserier. SHM
- Medling ska inte användas i situationer där medlingen kan hota offrets rättssäkerhet. Det ska bedömas om användningen av medling vid våld i nära relationer ska fortsättas. SHM
- En lag om hjälp till offer för människohandel ska utarbetas, och lagen ska säkerställa kommunernas möjligheter att hjälpa offren. Till social- och hälsovårdslagarna fogas ett omnämnande om offer för människohandel. Lagen om mottagande ska ses över så att anknytningen till straffprocessen blir svagare på det sätt som internationella förpliktelser förutsätter. SHM
- Bestämmelser om trygg boendeservice med stöd för offer för människohandel ska utfärdas och boendeservicen sörjas för på det sätt som EU-lagstiftningen förutsätter. De tillsyns- och styrningsuppgifter som gäller verksamheten ska tillfalla Institutet för hälsa och välfärd. SHM
- Det ska göras en utredning av lägesbilden över prostitutionen i Finland. SHM
- Hallitus sitoutuu sukupuolten tasa-arvon edistämiseen talousarvioprosessissa. Sukupuolitietoista budjetointia edistetään osana kestävän kehityksen budjetoinnin kehittämistyötä. VM
- Vahvistetaan ja täsmennetään ministeriöille annettavaa budjetin laatimisohjeistusta sukupuolivaikutusten kirjaamisen osalta. Varmistetaan budjetin laatimisprosessissa sukupuolivaikutusten arvioinnin toteutuminen ohjauksella ja seurannalla. VM, STM, muut ministeriöt.
- Ministeriöt sisällyttävät sukupuolinäkökulman suunnitelmallisesti avainprosesseihinsa, erityisesti budjetointiin, tulosohjaukseen ja säädösvalmisteluun. Sukupuolivaikutusten arviointien määrää ja laatua seurataan vuosittain. STM, kaikki ministeriöt.
- Toiminnallista tasa-arvotyötä jatketaan ja vahvistetaan ministeriöissä. Varmistetaan, että kehittämistyölle on käytettävissä tarvittavat henkilöresurssit (koordinaattorit) sekä virkamiesjohdon tuki. Ministeriöt toteuttavat ja seuraavat aktiivisesti toiminnallisia tasa-arvosuunnitelmiaan. Kaikki ministeriöt.
- Sukupuolinäkökulman valtavirtaistamisen kehittämistä jatketaan koko valtion hallinnossa. STM, kaikki ministeriöt.
- Tasa-arvo-osaamista vahvistetaan valtionhallinnossa. Valtionhallinnolle suunniteltu digitaalinen sukupuolinäkökulman valtavirtaistamiskoulutus otetaan aktiiviseen käyttöön. Ministeriöiden virastojen ja laitosten johto varmistaa henkilöstönsä osallistumisen koulutukseen. Lisäksi ministeriöt sisällyttävät koulutuksiinsa tietoa sukupuolten tasa-arvosta (perehdytyskoulutukset ja muut henkilöstökoulutukset). Tavoitteena on selkeä osaamistason nousu hallituskauden aikana. Hallitus seuraa edistymistä vuosittain. STM, kaikki ministeriöt.
- Vahvistetaan sukupuolittain analysoidun tiedon tuottamista ja käyttöä valmistelun ja päätöksenteon pohjana. Kaikki ministeriöt.
- Tehdään laaja-alainen selvitys/tutkimus koronakriisin terveydellisistä, taloudellisista ja sosiaalisista vaikutuksista sukupuoliin lyhyellä ja pitkällä aikavälillä. Tarkastelu kattaa myös hallituksen päättämien toimien (rajoitustoimet, tukipaketit jne.) sukupuolivaikutukset. Selvityksessä pyritään intersektonaalisuuteen huomioiden sukupuolen lisäksi mm. ikä, sosioekonominen asema, etninen tausta ja vähemmistöryhmät. STM, VM, TEM, OKM, SM ym.
- Regeringen förbinder sig att främja jämställdheten i budgetprocessen. Den könsmedvetna budgeteringen ska främjas som en del av arbetet med att utveckla budgeteringen enligt principerna för hållbar utveckling. FM
- Säkerställande och specificerande av könskonsekvensbedömning i anvisningen om uppgörande av budget vid ministerierna. Ett försäkrande om att könskonsekvensbedömning förverkligas vid styrning och uppföljning. FM, SHM, andra ministerier
- Ministerierna ska på ett planmässigt sätt integrera jämställdhetsperspektiv i sina viktigaste processer, framför allt budgeteringen, resultatstyrningen och lagberedningen. Antalet könskonsekvensbedömningar och dess kvalitet följs upp årligen. SHM, alla ministerier
- Det operativa jämställdhetsarbetet fortsätter och stärks på ministerierna. Nödvändiga personalresurser (samordnare) och tjänstemannaledningens stöd ska säkerställas för utvecklingsarbetet. Ministerierna genomför och följer aktivt upp sina operativa jämställdhetsplaner. Alla ministerier
- Utvecklingen av jämställdhetsintegreringen fortsätter inom hela statsförvaltningen. SHM, alla ministerier
- Kunskap om jämställdhet ska stärkas inom statsförvaltningen. Den för statsförvaltningen planerade e-utbildning i jämställdhetsintegrering börjar användas aktivt. Ledningen i ministeriernas ämbetsverk och inrättningar ska se till att personalen deltar i utbildningen. Dessutom ska ministerierna inkludera kunskap om jämställdhet i sina utbildningar (arbetsintroduktion och annan personalutbildning). Målet är att höja kompetensnivån betydligt under regeringsperioden. Regeringen följer upp framstegen årligen. SHM, alla ministerier
- Produktionen och användningen av könsuppdelad information ska stärkas som
underlag för beredning och beslutsfattande. Alla ministerier - Det ska göras en omfattande utredning/undersökning om coronakrisens hälso-, ekonomiska och sociala konsekvenser utgående från kön, både på kort sikt och på lång sikt. Granskningen ska omfatta könskonsekvensbedömning av de åtgärder (begränsningsåtgärder, stödpaket osv.) som regeringen har fattat beslut om. Utredningen ska vara intersektionell, där förutom kön även bland annat ålder, socioekonomisk ställning, etnisk bakgrund och minoritetsgrupper tas i beaktande. SHM, FM, ANM, UKM, IM m.m.