Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
  • Vállje giela Davvisámegiella
Media
Social- och hälsovårdsministeriet
Meny
  • Framsida Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd Förebyggande av missbruksrelaterade skador och hälsoskador, delaktighet
    • Social- och hälsotjänster Tjänster, social- och hälsovårdssystemet, välfärdsområden, personal, kundens ställning, klientavgifter, läkemedel
    • Utkomstskyddet Finlands system för social trygghet, stöd och förmåner, pensionsskydd
    • Försäkringsverksamhet Försäkringsverksamhet, obligatoriska och frivilliga försäkringar
    • Arbetslivet Arbetsförhållanden, arbetshälsa, företagshälsovård
    • Jämställdhet Jämställdhetspolitik, lika lön
    • EU och internationella ärenden EU, nordiskt samarbete, WHO, FN, ILO
    • Finansiering och understöd EU-finansiering, statsunderstöd, anslag för hälsofrämjande
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Kolumner
  • SHMs tjänsteinlägg
  • Anvisningar och rekommendationer
  • SHM i sociala medier
  • Kommuninfo
  • Begäran om utlåtande
  • Beställ material
  • Beslut
  • Offentlig delgivning
  • Lediga arbetsplatser
suomiLue artikkeli suomeksi svenska EnglishRead article in English

Lagen om utkomststöd ändras fr.o.m. 1.1.2006

Utgivningsdatum 15.12.2005 22.00
Typ:Pressmeddelande N5-38911

Finansieringsunderlaget för utkomststödet förändras så att utkomststödets struktur ska definieras på nytt. Ändringsförslagen gällande lagen om utkomststöd ingår i regeringens proposition om ändring av lagen om offentlig arbetskraftsservice och vissa lagar som har samband med den (RP 164/2005), vilken föredragits av arbetsministeriet. Avsikten med lagreformen är bland annat att förenhetliga finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet och skapa en effektivare, mer sporrande och mer balanserad helhet bestående av utkomstförmåner och aktiveringsprogram. Ändringarna i lagen om utkomststöd är en betydande del av finansieringshelheten. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 januari 2006.

Reformenpåverkar inte villkoren för utkomststöd. Efter att lagändringarna har trätt i kraft bedöms t.ex. klientens inkomster, förmögenhet och utgifter på samma sätt som nu. Ändringen påverkar alltså inte utkomststödets storlek för mottagare av utkomststöd. Den medför inte heller några ändringar i användningen av förebyggande utkomststöd eller förhållandet mellan den sociala kreditgivningen och utkomststödet. Man hoppas dock att reformen till en viss del gör bevillningspraxisen enhetligare.

Utkomststödets struktur omdefinieras och stödet indelas i grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd.

Det grundläggande utkomststödet lösgörs från statsandelssystemet för social- och hälsovården, och kommunen och staten deltar med lika stora andelar i finansieringen av det grundläggande utkomststödet. Staten finansierar de kostnader som det grundläggande utkomststödet föranleder genom statsbidrag som täcker hälften av de faktiska kostnaderna för utkomststödet. För det kompletterande och förebyggande utkomststödets del deltar staten i kostnaderna på samma sätt som nu genom statsandelssystemet för social- och hälsovården.

Huvuddelen av de utgifter som täcks med hjälp av utkomststödet har inkluderats i det grundläggande utkomststödet, utöver grunddelen bland annat alla utgifter för hälso- och sjukvården och utgifter för boendet. Ungefär cirka 90 procent av kommunernas utkomststödsutgifter beräknas i fortsättningen bestå av utgifterna för det grundläggande utkomststödet. Andelen varierar dock något från hushåll till hushåll.

Eftersom grunderna för beviljandet av utkomststöd inte ändras, hänvisas i detta kommuninfo till vissa delar till social- och hälsovårdsministeriets handbok för tillämpning av lagen om utkomststöd(Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2003:10), eftersom handbokens anvisningar kan tillämpas även efter att den nya lagen har trätt i kraft. Social- och hälsovårdsministeriet utger en ny handbok om utkomststöd år 2006.

1. Grundläggande utkomststöd

7 § Grundläggande utkomststöd

Då grundläggande utkomststöd beviljas beaktas utgifter som täcks med en grunddel ( grunddel ) samt övriga grundutgifter så som bestäms särskilt nedan.

7 a § Grunddel

Till de utgifter som täcks med grunddelen hör utgifter för kost och kläder, smärre hälso- och sjukvårdsutgifter samt utgifter som beror på personlig hygien och hemmets hygien, användning av lokaltrafik, prenumeration på dagstidning, televisionslicens, användning av telefon, hobby- och rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.

Dessutom ingår i grunddelen sju procent av det nödvändiga beloppet av boendeutgifterna enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag (408/1975).

7 b § Övriga grundutgifter

Utöver de utgifter som täcks med grunddelen beaktas som övriga grundutgifter i behövlig utsträckning

boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag, bortsett från den andel om sju procent som ingår i grunddelen,

kostnader för användning av hushållselektricitet,

hemförsäkringspremier, samt

hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa.

Det grundläggande utkomststödet består av:

utkomststödets grunddel,

boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag (med undantag av 7 procent som ingår i grunddelen),

utgifter för hushållsel,

hemförsäkringsavgift, samt

hälsovårdsutgifter som är större än ringa.


Dessa utgifter kallas för grundutgifter .

1.1. Grunddel

Utkomststödets grunddel är innehållsmässigt densamma som hittills. Riksdagen har dock den 12 december 2005 antagit en särskild proposition om ändring av lagen om utkomststöd så att självrisken på 7 procent av boendeutgifterna som ingår i utkomststödets grunddel slopas. Denna lagändring träder i kraft den 1 september 2006.

1.2. Boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag

Boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag tas i beaktande på samma sätt som hittills. För tillfället hör de till de utgifter som täcks med utkomststödets tilläggsdel.

För boendeutgifternas del betyder utkomststödslagens hänvisning till 6 § i lagen om bostadsbidrag att som utgifter godkänns begreppsmässigt samma saker som beaktas vid beviljandet av bostadsbidrag. När utkomststöd beviljas, följs däremot inte övriga bestämmelser i lagstiftningen om bostadsbidrag. Kommunerna kan till exempel – precis som hittills – själva bedöma vad som är rimliga boendekostnader. Likaså beaktas räntorna på de lån som har tagits för anskaffning av bostad eller grundrenovering av den som utgifter i deras helhet i motsats till den praxis som råder när bostadsbidrag beviljas.

Se kapitel 6.4.2. och 6.4.3. i handboken för närmare information om boendeutgifter.

1.3. Hushållsel och hemförsäkring

Hushållsel och hemförsäkring är sådana boendeutgifter som så gott som alla utkomststödsklienter får betala. Med hushållsel avses sådan elektricitet som används för annat än uppvärmning av bostad. Därmed ingår uppvärmningsel i boendeutgifter enligt 6 § i lagen om bostadsbidrag som enligt förslaget hör till utkomststödets grundutgifter.

1.4. Hälsovårdsutgifter som är större än ringa

När det är fråga om beviljandet av grundläggande utkomststöd, beaktas ringa hälsovårdsutgifter som utkomststödets grunddel, precis som hittills. Hälsovårdsutgifter som är större än ringa hör till övriga grundutgifter och de tas i beaktande på samma sätt som de hittills har beaktats som utgifter som täcks med utkomststödets tilläggsdel. Se kapitel 6.4.5. i handboken för närmare information om hälsovårdsutgifter.

Hälsovårdsutgifter beaktas i sin helhet som utgifter som täcks med grundläggande utkomststöd.

2. Kompletterande utkomststöd

7 c § Kompletterande utkomststöd

Då kompletterande utkomststöd beviljas beaktas i behövlig utsträckning särskilda utgifter, som omfattar

utgifter för barndagvård,

andra utgifter på grund av boende än de som avses i 7 a och 7 b §, samt

utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand.

Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan anses till exempel långvarigt utkomststöd, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barns hobbyverksamhet.

Undantagsvis kan beaktas även boendeutgifter som med stöd av 7 a § täcks med utkomststödets grunddel.

Kompletterande utkomststöd täcker de utgifter som kallas för särskilda utgifter . Till särskilda utgifter hör

utgifter för barndagvård

andra boendeutgifter än de som hör till det grundläggande utkomststödet samt

utgifter som på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden ansetts nödvändiga för tryggande av försörjningen eller främjande av förmågan att klara sig på egen hand.

En persons eller familjs särskilda förhållanden har i paragrafens andra moment belysts med några exempel. Listan är inte uttömmande utan det finns även andra tillämpningssituationer.

Undantagsvis är det möjligt att beakta också boendeutgifter som täcks med utkomststödets grunddel, den s.k. självrisken på 7 procent av boendeutgifterna.

2.1. Utgifter för barndagvård

För av kommunen anordnad daghemsvård och familjedagvård enligt lagen om barndagvård (36/1973) kan med stöd av 7 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) tas ut en avgift som bestäms utifrån familjens storlek och inkomsterna för den som anlitar tjänsterna. Avgiften kan dock efterskänkas eller nedsättas till den del förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligandet av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut. Exempelvis familjer som är tvungna att förlita sig på utkomststöd befinner sig i en sådan situation.

Bestämmelsen gäller dock inte avgifter för privat dagvård. De utgifter som privat dagvård medför för familjen beaktas när behovet av utkomststöd bedöms. Som en faktor som minskar behovet av stöd beaktas då stöd enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996). Om behovet av utkomststöd är långvarigt, bör familjens möjligheter att få kommunal dagvård utredas. Barnets bästa bör beaktas så att t.ex. ett långt vårdförhållande för barnet inte avbryts (se kapitel 6.4.6. i handboken).

2.2. Övriga boendeutgifter än de som ingår i det grundläggande utkomststödet

Som särskilda boendeutgifter beaktas i tillräcklig utsträckning sådana boendeutgifter som inte ingår i de boendeutgifter som nämns i 6 § i lagen om bostadsbidrag (se kapitel 6.4.4. i handboken). Sådana utgifter förorsakade av boendet är till exempel hyresgaranti, hyresförskott och andra kostnader som flyttningen förorsakar.

2.3. Utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden

Som en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden kan beaktas till exempel erhållande av utkomststöd under en längre tid, en långvarig eller svår sjukdom samt särskilda behov i anslutning till barnens fritidsintressen.

Utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden är till exempel nödvändiga utgifter för köp av lös egendom för hemmet, utgifter för barnartiklar som barnvagnar och sittvagnar samt skulder och avbetalningar när det gäller utgifter som berättigar till utkomststöd.

Barns fritidsintressen ingår som regel i de utgifter som skall täckas med grunddelen för barn Men det finns fritidsaktiviteter där anskaffning av redskapen eller andra kostnader inte kan omfattas av grunddelen.

Undantagsvis är det möjligt att beakta den s.k. självriskandelen av boendeutgifterna på samma sätt som det har varit möjligt att beakta den i utkomststödets tilläggsdel.

Se kapitel 6.4.7. i handboken för närmare information om utgifter på grund av särskilda behov eller förhållanden.

3. Att göra en utkomststödskalkyl

När utkomststöd beviljas, är det viktigt att man på basis av besluten kan definiera vilken del av det utkomststöd som betalats till klienten utgörs av grundläggande utkomststöd och vilken del av kompletterande utkomststöd. För att trygga en rättvis utbetalning av statsandel, måste kommunen i sin bokföring kunna skilja de olika stödformerna från varandra.

Den kalkyl och det beslut som ges till klienten måste därmed delas upp i två delar så att grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd tydligt skiljs från varandra. Hur detta sköts i praktiken beror mycket på det datasystem som kommunen använder för behandlingen av utkomststödsärenden. Eftersom kommunernas datasystem avviker från varandra, måste varje kommun utreda separat hur dataprogrammet bör ses över och utvecklas med anledning av reformen.

Klientens inkomster och utgifter beaktas först i samband med beviljandet av grundläggande utkomststöd (lagen om utkomststöd 6 §).

4. Statsandel för grundläggande utkomststöd 4.1. Förskott, betalning och justering


5 a § Statsandel för kostnaderna för grundläggande utkomststöd

Till kommunen betalas statsandel för finansiering av det grundläggande utkomststöd som avses i 7 §. Beloppet av statsandelen uppgår till 50 procent av kommunens kostnader för det grundläggande utkomststödet. Med en kommun jämställs det landskap som avses i lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003).

Länsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsandelen.

5 b § Fastställande, betalning och justering av förskott på statsandelen

Länsstyrelsen skall senast den 10 januari utan ansökan fastställa beloppet av de förskott som skall betalas till kommunerna respektive finansår.

Storleken av förskottet bestäms på basis av de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet det år som började två år före finansåret. Det månatliga förskottet är 50 procent av tolftedelen av de nämnda kostnaderna.

Förskotten betalas till kommunen månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad. Förskotten betalas i hela euro.

För justering av förskotten skall kommunen varje år senast den 31 augusti lämna länsstyrelsen uppgifter om de kostnader som det grundläggande utkomststödet gett upphov till fram till utgången av juni under finansåret samt en uppskattning av de kostnader som det grundläggande utkomststödet ger upphov till under tiden juli-december. På basis av kommunens utredning justerar länsstyrelsen förskotten för resten av året, om uppskattningen av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet under finansåret avviker med minst tio procent från de kostnader som använts vid beräkningen av förskott enligt 2 mom. Förskotten justeras från ingången av oktober så att det årliga sammanlagda beloppet av förskotten motsvarar 50 procent av de uppskattade kostnaderna för det grundläggande utkomststödet under finansåret.

Det grundläggande utkomststödet avskiljs från statsandelssystemet för social- och hälsovården. Staten betalar kostnader som det grundläggande utkomststödet medför till kommunerna somutgiftsbaserad statsandel. Avsikten är att kommunerna inte åtminstone i betydande mån skulle behöva använda sina egna medel till den del av utkomststödets kostnader som täcks med statens medel. Därför betalas statsandelen till kommunerna månatligen på förhand i jämnstora poster.

I ärenden som berör statsandel för det grundläggande utkomststödet är det länsstyrelsen som fungerar som statsbidragsmyndighet medan den allmänna styrningen och kontrollen ankommer på social- och hälsovårdsministeriet. Länsstyrelsen skall senast den 10 januari utan ansökan fastställa beloppet av de förskott som skall betalas till kommunerna respektive finansår. Erhållande av statsandel förutsätter inte kommunens ansökan.

Storleken av förskotten bestäms på basis av de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet det år som började två år före finansåret. Förskottet är 50 procent av tolftedelen av de kostnader som utgör grund för statsandelen. Länsstyrelsen betalar förskotten till kommunen månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad. Förskotten betalas i hela euro.

Eftersom grundläggande utkomststöd beviljas först år 2006, bestäms beloppet av förskottet kalkylmässigt år 2006 och 2007 på basis av de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet det år som började två år före finansåret. År 2006 utgörs grunden för förskotten till 90 procent av kommunens faktiska utkomststödsutgifter för år 2004 och till 90 procent av faktiska utkomststödsutgifter för år 2007.

Beloppet av det beviljade utkomststödet varierar något i kommunerna från år till år. När beräkningsgrunden för statsandelen baserar sig på information som är två år gammal, är det möjligt att de fastställda förskotten blir för stora eller för små för vissa kommunernas del i förhållande till utkomststödsutgifterna för finansåret.

Detta är också orsaken till att kommunerna varje år senast den 31 augusti skall lämna länsstyrelsen uppgifter om de kostnader som det grundläggande utkomststödet gett upphov till fram till utgången av juni under finansåret samt en uppskattning av kostnaderna för det grundläggande utkomststödet under tiden juli-december. Förskotten skall justeras, om beloppet av de utgifter för det grundläggande utkomststödet som kommunen uppgett avviker med minst 10 procent från det belopp på basis av vilket förskottets storlek fastställdes. Förskottet skall betalas till justerat belopp från oktober så att det sammanlagda beloppet av förskotten motsvarar hälften av de uppskattade kostnaderna för grundläggande utkomststöd under finansåret.

Social- och hälsovårdsministeriet skall uppgöra särskilda blanketter för anmälningar och utredningar som kommunerna bör fylla i.

4.2. Fastställande av statsandelen


För fastställande av den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet skall kommunen senast den 30 april under det år som följer efter finansåret tillställa länsstyrelsen en utredning om de faktiska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet (statsandelsutredning) . Kostnaderna uppges till det belopp de uppgår till minskade med de poster som hänför sig till det grundläggande utkomststödet och som flutit in vid återkrav av utkomststödet under finansåret.

Länsstyrelsen skall på basis av kommunens statsandelsutredning fatta beslut om den slutliga statsandelen för kostnaderna för det grundläggande utkomststödet senast inom tre månader efter det att utredningen lämnades.

I statsandelsutredningen skall till kostnaderna för det grundläggande utkomststödet inte hänföras sådant utkomststöd som staten med stöd av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) skall ersätta fullt ut.

5 d § Betalning av slutpost och återkrav av statsandelen

Slutposten av statsandelen till kommunen skall betalas senast inom en månad efter det att den slutliga statsandelen har fastställts. Om betalningen av slutposten fördröjs, skall en årlig dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).

Kommunens överskjutande statsandel återkrävs till staten genom att det överskjutande beloppet dras av från förskott som senare betalas ut till kommunen.

Utan hinder av 2 mom. kan länsstyrelsen ålägga kommunen att återbetala den överskjutande statsandelen, om beloppet är betydande. Om det belopp som skall återbetalas inte betalas senast på den förfallodag som länsstyrelsen bestämt, skall en årlig dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

Om den slutliga statsandelen avviker mindre än 10 euro från beloppet av den statsandel som betalts som förskott, utbetalas eller återkrävs inte skillnaden.

För det slutliga fastställandet av statsandelen lämnar kommunerna årligen senast vid utgången av april månad till länsstyrelsen en statsandelsutredning om föregående års kostnader för grundläggande utkomststöd.

Kostnaderna för det grundläggande utkomststödet uppges till det belopp de uppgår till minskade med de poster som hänför sig till det grundläggande utkomststödet och som flutit in vid återkrav av utkomststödet. De poster som flutit in vid återkrav i enlighet med 4 kap. i lagen om utkomststöd ska inriktas på det grundläggande utkomststödet och kompletterande utkomststödet i samma proportion som de har betalats till klienten.

De återkrävda posterna borde i princip allokeras så att den summa som har återkrävts av klientens inkomster eller tillgångar indelas i det grundläggande utkomststödet och kompletterande utkomststödet i samma proportion som de har betalats till klienten. Detta förfaringssätt kan dock vara invecklat eller kräva mycket arbete till exempel på grund av det stora antalet mottagare av utkomststöd i kommunen eller det datasystem som är i bruk i kommunen. Ibland kan återkrav ske först efter en lång tid, vilket kan också förorsaka problem.

På grund av detta är det också möjligt att använda ett beräkningssätt där kommunen i samband med att den lämnar en statsandelsutredning fördelar summan av de belopp som återkrävts under finansåret i proportion mellan helhetsbeloppen för grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. I början måste alla kommuner dock anlita detta förfaringssätt, eftersom utgifterna för utkomststödet fördelas i grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd för första gången år 2005.

Det utkomststöd som betalas till flyktingar eller vissa andra invandrare och asylsökande ersätts till kommunerna i sin helhet från statens medel under en tidsperiod på tre år (se statsrådets beslut om ersättning för kostnader för flyktingar och vissa andra invandrare samt för arrangemang vid mottagande av asylsökande, 512/999, 4 och 9 §.) Därför hänförs inte sådant utkomststöd som staten med stöd av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) ska ersätta fullt ut till kostnaderna för det grundläggande utkomststödet.

Länsstyrelsen fattar beslut om fastställandet av den slutliga statsandelen och betalningen av det eventuella slutbeloppet senast tre månader efter att kommunens statsandelsutredning har anlänt till länsstyrelsen. Slutbeloppet av statsandelen till kommunen betalas senast en månad efter att den slutliga statsandelen har fastställts.

Om kommunen har erhållit för mycket i statsandel, återkrävs den överskjutande delen i huvudsak så att den minskas från det förskott som senare betalas till kommunen. Om beloppet dock är av betydande storlek, kan länsstyrelsen fatta beslut genom vilket den förpliktar kommunen att återbetala det överskjutande beloppet.

4.3. Ändringssökande i statsandelsärenden

Enligt det nya 24 § 2 mom. i lagen on utkomststöd får ändring i ett beslut som gäller statsandelen sökas genom rättelseyrkande hos länsstyrelsen. I ett beslut som länsstyrelsen har meddelat med anledning av rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Felaktigheter i statsandelsbeslut är dock antagligen vanligen av sådan karaktär att det inte behövs något egentligt sökande av ändring. I stället kan bestämmelserna om rättelse av fel i förvaltningslagen tillämpas.

5. Utbildning

Social- och hälsovårdsministeriet ordnar tillsammans med länsstyrelserna utbildning om utkomststödsreformen. Utbildningen ordnas i början av år 2006.

Närmare upplysningar:

Regeringssekreterare Anne Kumpula, tel. (09) 1607 4132 och
Konsultativa tjänstemannen Aune Turpeinen, tel. (09) 1607 4489.

SÄNDLISTA  Socialnämnder eller motsvarande organ
 Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården
 Länsstyrelser och deras regionala serviceenheter
 Riksdagens social- och hälsovårdsutskott
 Riksdagens justitieombudsman
 Socialattachéer (Stockholm och S:t Petersburg)
 Arbetsministeriet / politikavdelningen och verkställande avdelningen
 Högsta förvaltningsdomstolen
 Förvaltningsdomstolar
 Finlands Kommunförbund
 Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa
 Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia

Kommuninfo
Tillbaka till toppen
Social- och hälsovårdsministeriet
Sosiaali- ja terveysministeriö
Ministry of Social Affairs and health

Sjötullsgatan 8, 00170 Helsingfors

PB 33, 00023 Statsrådet

Växel 0295 16001

registratorskontoret.shm(at)gov.fi

Information om webbplatsen

Dataskydd

Sidkarta

Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi

Respons

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd
      • Lagstiftning
      • Hälsofrämjande
        • Kost
        • Motion
        • Främjande av sexuell hälsa
        • Olycksfall
        • Bekämpning av smittsamma sjukdomar
          • Myndigheternas ansvar
          • Coronaviruset i Finland
            • Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelanden om coronaviruset
            • Social- och hälsovårdsministeriets offentliga delgivningar
            • Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget
          • Fågelinfluensa
        • Främjande av hälsa i kommunerna och välfärdsområdena
      • Främjande av delaktighet
        • Tryggande av boende
        • Förebyggande av utslagning och fattigdom
        • Funktionsrättspolitiken
        • Politiken avseende romer
        • Invandrares socialskydd, välmående och hälsa
      • Förebyggande av missbruk
        • Alkoholpolitik
          • Alkohollagen
        • Narkotikapolitik
          • EU och internationell narkotika politik
          • Övervakning av narkotika
        • Tobakspolitik
          • EU-reglering och samarbete
          • Ansvar i tobaks- och nikotinpolitiken
          • Åtgärder för att minska användningen
          • WHO:s ramkonvention om tobakskontroll FCTC
          • Samröret med tobaksindustrin
        • Förebyggande missbrukarvård
        • Spelproblem
          • Spelpolitiskt program
          • Bedömning av riskerna för skadeverkningar till följd av penningspel
          • Ansvariga instanser i spelpolitiken
          • Penningspelsystemet
      • Förebyggande av våld och brott
        • Förebyggande av våld i nära relationer och inom familjen
          • NAPE – Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
        • Förebyggande av människohandel
        • Medling vid brott och tvister
        • Våld mot barn och förebyggande av våld mot barn
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
      • Miljöhälsa
        • Ordnandet av miljö- och hälsoskydd
        • Hälsoskydd
          • Kommunernas hälsoskyddsansvar
          • Bedömning av miljökonsekvenser
          • Hushållsvatten
            • Åtgärdsprogrammet för hushållsvatten
          • Miljökänslighet
        • Bioteknologi
        • Genteknik
        • Kemikalietillsyn
          • Kosmetiska preparat
          • Tatuering
        • Nanomaterial- och nanoteknologi
        • Strålskydd
    • Social- och hälsotjänster
      • Lagstiftning
        • Barn och unga
        • Handikappade
        • Äldre
        • Läkemedelsförsörjning
        • Hantering av klient- och patientuppgifter
          • Datasäker användning av social- och hälsodata
            • Vanliga frågor om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården
            • Lagen om sekundär användning ändras
              • Vanliga frågor om ändring av lagen om sekundär användning
        • Vanliga frågor om reformen av lagstiftningen om mentalvård
      • Organisation och ansvar inom social- och hälsovårdssystemet
        • Välfärdsområden
          • Karta över välfärdsområdena
          • Styrning av välfärdsområdena
          • Samarbetsområden
        • Kommunerna
        • Tillsynsmyndigheter
        • Privata social- och hälsovårdstjänster
        • Kompetenscenter inom det sociala området
        • Organisationer och föreningar
      • Socialtjänster
        • Socialarbete
        • Socialjouren
        • Hemvård och hemservice
        • Institutionsvård
        • Boendeservice och ombyggnad av bostäder
        • Familjevård
        • Närståendevård
        • Barnskydd
          • Utredning om missförhållanden inom barnskyddet 1937-1983
          • Frågor och svar om barnskyddet i Finland
        • Adoption
        • Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor samt medling
        • Vårdnad, underhåll, erkännande av faderskap
        • Service för missbrukare
        • Handikapptjänster och stödformer
          • Lagen om tolkningstjänst på teckenspråk
      • Hälsotjänster
        • Hälsovårdscentraler
        • Hälsorådgivning och hälsoundersökningar
        • Rådgivningsbyråer
        • Screeningar
          • Cancerscreening
          • Till dem som ordnar screening
          • Fosterscreening
        • Vaccinationer
          • HPV-vaccinationer
        • Mun- och tandhälsa
        • Elevhälsotjänster
        • Skolhälsovården
        • Studerandehälsovården
        • Företagshälsovården
        • Hälsotjänster för arbetslösa
        • Mentalvårdstjänster
        • Jour
        • Prehospital akutsjukvård
        • Sjukhus och specialsjukvård
        • Hemsjukvård och hemsjukhusvård
        • Terminalvård
        • Organ- och vävnadstransplantationer
          • Organdonationer - ofta ställda frågor
        • Klient- och patientsäkerhet
        • Patientsäkerhet
        • Patientdirektiv (gränsöverskridande hälso- och sjukvård)
        • Social- och hälsovård för papperslösa
        • Avbrytande av graviditet
      • Rehabilitering
        • Medicinsk rehabilitering
        • Yrkesinriktad rehabilitering
          • Vanliga frågor och svar om ändringarna i fråga om yrkesinriktad för unga
        • Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte
        • Social rehabilitering
      • Läkemedelsbehandling och läkemedelsdistribution
        • Läkemedelsbehandlingens värdekedja
        • Författningar, styrning och tillsyn, samarbete
        • Säker läkemedelsbehandling
          • Narkolepsi
          • Sammanställning över åtgärder
        • Läkemedelsersättning
        • Rationell läkemedelsbehandling
          • Genomförandet av rationell läkemedelsbehandling
          • Informationshantering
            • Digitala tjänster
      • Klientavgifter
        • Avgifter för hälsovård
        • Avgiftstak för hälso- och sjukvården
        • Avgifter för tandvård
        • Avgifter för hemservice och hemsjukvård
        • Avgifter för barnskydd
        • Servicesedlar
      • Klientens och patientens rättigheter
        • Patientens rättigheter
        • Klientens rättigheter inom socialvården
        • Tillgång till vård (vårdgaranti)
          • Val av vårdenhet
        • Tillgång till socialtjänster
        • Klient- och patientuppgifter samt sekretess
        • Anmärkning, klagomål och ändringssökande
        • Patientombud och socialombud
        • Fastställande av könstillhörighet
      • Personal inom social- och hälsovården
        • Tillsyn, tillstånd och registrering
        • Specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning
      • Barn, unga och familjer
        • Tjänster för familjer
      • Äldre
        • Tjänster för äldre
          • Förebyggande tjänster för äldre
        • Veteraner och krigsinvalider
      • Tjänster för personer som söker internationellt skydd i Finland
        • Social- och hälsovårdsservicen för personer som flytt från Ukraina
      • Informationshantering
        • Utveckling av Kanta-tjänster
        • Informationspaket
    • Utkomstskyddet
      • Lagstiftning
        • Frågor och svar om förslaget att höja de nedre åldersgränserna på vissa FPA-förmåner från 16 år till 18 år
      • Finlands system för social trygghet
        • Social trygghet för barn och unga
          • Vad är social trygghet?
      • Understöd för barnfamiljer
      • Militärunderstöd och andra förmåner
      • Bostadsbidrag
      • Arbetslöshetsskydd
        • Vanliga frågor och svar om slopandet av tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och om omställningsskyddet
      • Utkomst under sjukdomstid
      • Utkomst under rehabilitering
      • Handikappförmåner
      • Arbetsolyckor och yrkessjukdomar
        • Invaliditetsklassificering och menersättning
      • Pensionsskydd
        • Arbetspension
        • Folkpension
          • Vanliga frågor om höjning av de minsta pensionerna
        • Garantipension
        • Invalidpension
        • Familjepension
      • Veteranförmåner
      • Socialskydd för idrottare, stipendiater och studerande
      • Utkomststöd
      • Social kreditgivning
      • Internationellt socialskydd
      • Besvärsinstanser för beslut om utkomstskydd
      • Alterneringsledighet och alterneringsersättning
    • Försäkringsverksamhet
      • Lagstiftning
      • Försäkringsanstalter
      • Övervakning av försäkringsverksamhet
      • Placering av försäkringsavgifterna
      • Socialförsäkring
        • Arbetspensionsförsäkring
        • Olycksfallsförsäkring
      • Lagstadgade skadeförsäkringar
        • Trafikförsäkring
        • Patientförsäkring
        • Miljöskadeförsäkring
      • Frivilliga försäkringar
      • Socialförsäkringsavgifter
      • Indexjusteringar i sociala förmåner och levnadskoefficient
      • Ändringssökande i försäkringsärenden
      • Försäkringsläkare
        • Ofta frågat
    • Arbetslivet
      • Arbetarskydd
        • Lagstiftning
          • Författningar
        • Internationellt samarbete
        • Utstationerade arbetstagare
        • Allmänt bindande kollektivavtal
      • Arbetarskydd på arbetsplatserna
      • Tillsyn över arbetarskyddet
        • Marknadskontroll
        • Europeiskt samarbete om marknadstillsyn
        • Bekämpning av grå ekonomi
        • Hantering av trakasserier och osakligt bemötande
      • Företagshälsovård och upprätthållande av arbetsförmågan
        • Kostnaderna för förlorad arbetsinsats
      • Arbetshälsa
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Unga och arbete
      • Familjeliv och arbete
      • Äldre arbetstagare
    • Jämställdhet
      • Lagstiftning
      • Jämställdhetspolitik
      • Jämställdhetsintegrering
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Lika lön
      • Internationellt samarbete
      • Ansvariga myndigheter
      • Projekt inom jämställdhet
      • Priset Årets Pappa
    • EU och internationella ärenden
    • Finansiering och understöd
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Kolumner
    • SHMs tjänsteinlägg
    • Anvisningar och rekommendationer
    • SHM i sociala medier
    • Kommuninfo
    • Begäran om utlåtande
    • Beställ material
      • Nyhetsbrev
    • Beslut
    • Offentlig delgivning
    • Lediga arbetsplatser
  • Projekt och lagberedning
    • Reform av den sociala tryggheten
      • Allmänt stöd
      • Kommittén för social trygghet
    • Arbetslivsprogrammen
      • ARBETE2030 – Utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet
      • Programmet för arbetsförmåga
      • Program för psykisk hälsa i arbetslivet
    • Strategi för psykisk hälsa
    • Barnstrategi
    • Tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn
    • Individualiserad medicin
      • Bättre hälsa med genominformation
      • Beskrivning av projektet
      • Genomcentret
      • Cancercentret
      • Biobankernas verksamhet
      • Neurocentret
      • Center för läkemedelsutveckling
      • Personer och kontaktuppgifter
      • EU-projektet 1+ Million Genomes
    • Det nationella åldersprogrammet
    • Tillgänglighetsdirektivet
    • Programmet för ett gott arbete ska locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården
      • Reformen av lagstiftningen om social- och hälsovårdspersonalen
    • Nationell servicereform
      • Principerna för tjänsteutbudet inom social- och hälsovården ses över
        • Deltagandet i fastställandet av principerna för tjänsteutbudet
        • Vanliga frågor - Bestämmelserna om principerna
    • Nationella programmet för hälsa och välfärd
    • Avslutade projekt
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Arbetsfördelning mellan ministrar i SHM
      • Social- och hälsovårdsminister
      • Minister för social trygghet
      • Tjänstemannaledningen
      • Avdelningen för styrning av social- och hälsovården (OHO)
      • Avdelningen för social trygghet och försäkringar (SVO)
      • Avdelningen för säkerhet och hälsa (TUTO)
      • Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga (YTO)
      • Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården (APO)
      • Avdelningen för arbete och jämställdhet (TTO)
      • Strategi- och ekonomienheten (STAR)
      • Personal- och förvaltningsenheten (HEHA)
      • Enheten för internationella ärenden (KVY)
      • Kommunikationsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet (VIE)
    • Strategi
      • Välfärdsekonomi
    • Förvaltningsområdet
    • Beredskapsärenden
      • Pandemi
      • Beredskapscenter
      • Välfärdsområdenas beredskap
      • Beredskapen i EU
      • Strålningsolyckor
    • Internationellt samarbete
      • Europeiska unionen
        • Beredning av EU-ärenden
      • Europarådet
        • Europeiska kommittén för sociala rättigheter
      • Förenta nationerna FN
      • Världshälsoorganisationen WHO
        • WHO:s pandemiavtal
      • GHSA
      • Nordiskt samarbete
        • Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021
      • Nordliga dimensionen
      • Arktiskt samarbete
      • Barents euroarktiska råd
      • Internationella arbetsorganisationen ILO
      • OECD
    • Ekonomi och verksamhet
      • Forskning och utveckling
      • Planering och uppföljning
        • Planeringsdokument
        • Uppföljningsdokument
      • Socialutgifterna och finansieringen
      • Kostnader och finansiering
      • Marknadskontrollprogrammen inom SHM:s förvaltningsområde
    • Blanketter och anvisningar
    • Finansiering och understöd
      • Statsunderstöd
        • Ansökan om statsunderstöd år 2025
        • Ansökan om statsunderstöd år 2024
        • Ansökan om statsunderstöd år 2023
        • Ansökan om statsunderstöd år 2022
        • Ansökan om statsunderstöd år 2021
        • Ansökan om statsunderstöd år 2020
        • Blanketter för statsunderstöd
        • Statsunderstöd: Ansökan, användning och tillsyn
      • Programmet för hållbar tillväxt
        • Första ansökningsomgången
        • Andra ansökningsomgången
        • Statsunderstöd till forskning
        • Fjärde ansökningsomgången
        • Femte ansökan om statsunderstöd
      • Statsunderstöd för forskning i socialt arbete på universitetsnivå
      • Anslag för hälsofrämjande
      • Anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar
      • EU:s strukturfonder (programperiod 2021-2027)
      • EU:s III gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet
    • Nämnder och delegationer
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Anställningsförhållande vid SHM
      • SHM:s personal med statistik
      • Bekanta dej med arbetsbeskrivningarna
      • Principer för ett tryggare rum
    • Ärendehantering
    • Utmärkelsetecken
      • Förslag till utmärkelsetecken via regionförvaltningsverken
      • Förvaltningsområdets social-, hälso-, veteranorganisationer m.m.
      • Morsdagsmedaljer
      • Farsdagsmedaljer
    • Historia
    • Visselblåsarskydd
    • Statistik
      • Statistik om främjande av välfärd och hälsa
      • Statistik om social- och hälsovårdstjänster
      • Utkomststatistik
      • Statistik om försäkringar
      • Statistik om arbetslivet
      • Statistik om jämställdhet
      • Internationell statistik
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • Nätfakturaadress
    • Till media
    • Om webbplatsen
    • Dataskydd
      • Rättigheter för dig som använder tjänsterna och kontroll av personuppgifterna
      • Datasystembeskrivningar
      • Handlingars offentlighet och begäran om information
      • Om kakor (cookies) på webbplatsen
    • Kommentarer
    • Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi