Utredning: Anlitandet av hyrd arbetskraft måste minska för att trygga verksamheten och ekonomin i välfärdsområdena
Enligt nätverket för utredningen om anlitande av hyrd arbetskraft är det snabbt ökande anlitandet av hyrd arbetskraft en betydande risk för välfärdsområdenas verksamhet och finansiering. Välfärdsområdenas egna åtgärder är avgörande för att minska anlitandet av hyrd arbetskraft.
Enligt nätverkets bedömning uppgick kostnaderna för anlitande av hyrd arbetskraft år 2023 till cirka 600-700 miljoner euro. Det motsvarar cirka 5 procent av välfärdsområdenas personalkostnader. Från och med år 2022 har anlitandet av hyrd arbetskraft ökat snabbt, nämligen med över 30 procent. Nätverket anser att det är mycket oroväckande.
Metoderna för att minska anlitandet av hyrd arbetskraft delas i utredningen upp i tre helheter, som borde inledas redan i år.
Välfärdsområdet ska i första hand vidta egna åtgärder
Välfärdsområdena borde genom sin egen verksamhet sträva efter att effektivisera rekryteringen och förbättra arbetsgivarnas image, flexibiliteten i arbetet och incitamenten för att arbeta. På det sättet kan man både locka arbetskraft till branschen och få de anställda att stanna kvar i branschen.
I situationer där den egna personalen inte räcker till, måste arbetskraften skaffas huvudsakligen via de egna vikariepoolerna. De metoder som används för att förmedla vikarier och egen extra personal kan utvecklas till exempel genom gemensamma digitala plattformer.
När det gäller anlitandet av arbetskraft och hur hyrd arbetskraft kan utnyttjas på bästa sätt rekommenderar nätverket sådana samarbetsformer som överskrider välfärdsområdes- och samarbetsområdesgränserna. När det behövs arbetsinsatser av privata tjänsteleverantörer måste behovet av hyrd arbetskraft förutses och utläggningen skötas i god tid.
Anlitandet av hyrd arbetskraft borde omfattas av styrningen av välfärdsområdena
Anlitandet av hyrd arbetskraft i välfärdsområdena hänför sig till både den ekonomiska och den innehållsmässiga styrningen av välfärdsområdena. Att skaffa arbetskraft till överpris är oekonomiskt och står helt i strid med de inbesparingsmål som satts upp för välfärdsområdenas ekonomi.
Enligt nätverket kan anlitandet av hyrd arbetskraft vara förknippat med riskfaktorer som äventyrar klient- och patientsäkerheten om personalomsättningen är stor och introduktionen bristfällig.
Nätverket föreslår därför att välfärdsområdenas anlitande av hyrd arbetskraft ska följas upp och styras inom ramen för den permanenta styrningen av välfärdsområdena. För det här syftet borde det inrättas en separat arbetsgrupp. Den informationsstyrning som riktas till välfärdsområdena kan effektiviseras till exempel genom att producera och analysera information och ge bättre anvisningar.
Författningsändringar
Nätverket har gett tre ändringsförslag om lagstiftningen:
1. Det föreslår att lagen om ordnande av social- och hälsovård ska ändras så, att anlitandet av hyrd arbetskraft ska tillämpas i sista hand för att trygga de lagstadgade tjänsterna, och även då ska hyrd arbetskraft anlitas först när situationen äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna och alla andra metoder för att trygga tjänsterna redan har använts. Hyrd arbetskraft ska dessutom kunna användas endast för att ersätta enskilda arbetstagares arbetsinsats under en kort tid.
2. I samband med beredningen av lagändringen ska man utreda möjligheterna att införa ett pristak för hyrd arbetskraft.
3. De bestämmelser som begränsar anlitandet av hyrd arbetskraft ska utfärdas separat från de allmänna bestämmelserna om utläggningar.
Bakgrund
Det nätverk som tillsattes hösten 2023 hade till uppgift att skapa en lägesbild av anlitandet av hyrd arbetskraft och köpta tjänster och att identifiera och planera åtgärderna för att minska anlitandet av hyrd arbetskraft.
Ordförande för nätverket är kanslichef Veli-Mikko Niemi vid social- och hälsovårdsministeriet. I nätverket deltog representanter för social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet och tre välfärdsområdesdirektörer.
Den ministerarbetsgrupp för ett hållbart välfärdssamhälle där social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso är ordförande ska diskutera rapporten vid sitt möte vecka 8.
Mer information
Veli-Mikko Niemi, kanslichef, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 425
Riitta Aejmelaeus, budgetråd, finansministeriet, tfn 0295 530 471
Tia-Maria Kirkonpelto, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 264 Alla e-postadresser har formen [email protected]