Arbetsgruppen föreslår: Personer med funktionsnedsättning skulle få service utifrån den nedsatta funktionsförmågan
Den arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet tillsatt överlämnade den 16 april sitt förslag till utveckling av handikapplagstiftningen till omsorgsminister Susanna Huovinen. Arbetsgruppen föreslår att handikappservicelagen och lagen om utvecklingsstörda skulle förenas. Den individuella bedömningen av hur skadan begränsar funktionsförmågan skulle utgöra grunden för vilken service personen i fråga får.
"Eftersom personer med funktionsnedsättning för närvarande är i en ojämlik position i förhållande till varandra finns det ett stort behov av en reform. Två personer kan ha en skada som i samma utsträckning försämrar funktionsförmågan men ändå få olika tjänster eftersom de omfattas av olika lagar. Genom att förena de nuvarande lagarna skulle man också underlätta arbetet för dem som tillämpar lagarna", säger minister Huovinen.
Man skulle få specialtjänster i de fall där en person har en sådan permanent skada eller sjukdom som leder till att personen nödvändigt behöver hjälp eller stöd. Diagnosen eller hur skadan uppstått skulle inte längre avgöra vilken service personen får.
"I propositionen betonas beaktandet av de individuella behoven. Jag anser att det här är särskilt viktigt eftersom vi inte endast på basis av handikappet kan dra särskilt många slutsatser om personens behov. Tjänsterna ska alltid bottna i behov och inte tvärtom så att vi anpassar personens behov till en befintlig palett av tjänster", påpekar minister Huovinen.
Genom förslaget siktar man också på jämlikhet mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning
Förslaget om en speciallag gällande handikappservice omfattar de punkter som anses bra i de bägge nuvarande lagarna. Den bärande idén bakom förslaget är att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället. Lagen skulle emellertid inte tillämpas på behov av hjälp till följd av åldrande.
"Vi föreslår bland annat att rätten till tränings- och stödtjänster samt till kortvarig omsorg skulle utvidgas. Handikapp- och stödtjänster kan vara nödvändiga till exempel med tanke på sysselsättningen. På lång sikt minskar de behovet av tyngre och dyrare tjänster", beskriver arbetsgruppens ordförande, avdelningschef Kirsi Varhila.
Arbetsgruppen föreslår preciseringar i bestämmelserna om personlig assistans, om tjänster som stödjer rörligheten och boendet och om verksamhet dagtid.
En person med funktionsnedsättning är expert på sina egna behov
Förslaget betonar samarbetet mellan den handikappade personen och myndigheterna. Den handikappade skulle aktivt tas med i bedömningen av personens servicebehov och i planeringen av vilka tjänster personen behöver. Vid behov borde experter inom olika branscher vara med i planeringen. Man borde fästa särskild uppmärksamhet vid processen för genomförande av service för handikappade barn och ungdomar.
Arbetsgruppen har beaktat övriga projekt kring reformen av social- och hälsovården och särskilt innehållet i den nya socialvårdslagen.
"Nu har det grundläggande arbetet för den nya lagstiftningen gjorts. I såhär omfattande grad har man inte tidigare dryftat reformen av lagarna, så jag vill rikta ett stort tack till hela arbetsgruppen. Jag hoppas att lagen kan träda i kraft under nästa regeringsperiod", säger minister Huovinen.
Ytterligare information
arbetsgruppens ordförande, avdelningschef Kirsi Varhila, tfn 0295 163 338, [email protected]
arbetsgruppens sekreterare, regeringssekreterare Annika Parsons, tfn 0295 163 596, [email protected]
arbetsgruppens sekreterare, konsultativ tjänsteman Jaana Huhta, tfn 0295 163 407, [email protected]
Bilagor
Vammaislainsäädännön uudistamistyöryhmän loppuraportti (Raportteja ja muistioita 2015:21)