Tjänster som ges i hemmet och boendetjänster för äldre utvecklas genom lagreform
I den andra fasen av reformen av tjänster för äldre förbättras särskilt kvaliteten på tjänster som ges i hemmet och boendetjänster. Reformen träder i huvudsak i kraft den 1 januari 2023 samtidigt som strukturreformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Ändringarna gäller också andra klientgrupper social service.
Målet för den nya lagstiftningens om gäller tjänster som ges i hemmet är att äldre människor kan leva tryggt hemma och få de tjänster i hemmet som de behöver. Syftet med reformen är också att förbättra tillgången på personal inom hemvården samt genomförandet och ledningen av verksamheten.
Tjänsterna som ges i hemmet delas i fortsättningen in i stödtjänster och hemvård, som också kan innefatta hemsjukvård. Begreppet hemservice gäller i fortsättningen endast tjänster för barnfamiljer och den är en egen tjänst.
Hemvård kan vid behov fås oberoende av tid på dygnet Nya bestämmelser har fogats till lagen om till exempel planering av hembesök och tillhandahållande av hemvård, inbegripande i personalbrist och säkerställande av tillräcklig personal, egenkontroll och ledning.
Stödtjänsternas roll som de första tjänster de äldre behöver som stöd för sin funktionsförmåga framhävs. Stödtjänsterna kan vara bland annat städning, måltidstjänster och hjälp med att uträtta ärenden.
Boendetjänster som kan ändras enligt behov
Reformen av boendetjänsterna möjliggör mångsidiga boende- och servicehelheter så att äldre personer kan erbjudas flexibla och sociala boende- och servicelösningar som stöder bibehållandet av funktionsförmågan och är mellanformer av boende hemma och det nuvarande serviceboendet med heldygnsomsorg.
I fortsättningen är boendetjänsterna i enlighet med socialvårdslagen gemenskapsboende, serviceboende med heldygnsomsorg samt tillfälligt boende och stödboende.
Begreppet gemenskapsboende ersätter det så kallade vanliga serviceboendet. Gemenskapsboendet omfattar en lägenhet som motsvarar klientens behov och tjänster som främjar socialt umgänge. Det nya är att boendet och servicen ordnas separat enligt klientens individuella behov. När det gäller serviceboende med heldygnsomsorg ska boendet och tjänsterna ordnas på samma sätt som idag. Det ska finnas personal närvarande dygnet runt, och man ska följa den lagstadgade personaldimensioneringen när det gäller äldre klienter.
Gemenskapsboendet och serviceboendet med heldygnsomsorg kan placeras i lokaler som hör till samma byggnadskomplex, och där kan också finnas andra bostäder. Tanken är att minska behovet av flyttning på grund av att klienternas behov av boendetjänster ökar. Om klientens förhållanden förändras så att det är motiverat att hen flyttar från ett gemenskapsboende eller från ett så kallat vanligt serviceboende till ett serviceboende med heldygnsomsorg, ska förändringen i mån av möjlighet genomföras så att den boende inte behöver flytta till en annan bostad för att få de tjänster som hen behöver. Om klientens intresse förutsätter flyttning till en annan bostad, ska man sträva efter att ordna boendet med mer service åtminstone i samma miljö, till exempel i samma kvarter.
I reformen revideras socialvårdslagen, lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården och lagen om privat socialservice. Lagen om klientavgifter i social- och hälsovården ändras förutom i fråga om teknisk samordning också till den del som gäller hur maximibeloppet för avgifter vid långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg, familjevård och institutionsvård bestäms för klienter som levt i samboförhållande eller äktenskap. Genom förändringen förhindras det att avgiften som bestäms på basis av makarnas sammanräknade månadsinkomster blir större för klienten än vad den skulle vara beräknad på basis av klientens månadsinkomster.
Beredningen av bestämmelser om användningen av teknik i hemvården fortsätter
Frågorna om användningen av teknik i hemvården och i trygghetsservice som var aktuella under beredningen lämnades för fortsatt beredning. I den fortsatta beredningen beaktas det arbete som redan gjorts och särskilt helheten som gäller klienternas grundläggande rättigheter.
I det praktiska utvecklingsarbetet används teknik i allt större utsträckning till exempel för planering av hembesök och tillhandahållande av hemvård. Den gällande lagstiftningen innehåller bestämmelser bland annat om klientprocessen och om tryggandet av klientens dataskydd och skyddet för privatlivet. Bland annat genom att iaktta dessa bestämmelser kan tekniken utnyttjas i det praktiska arbetet och nya arbetssätt utvecklas.
Trots att detaljerade bestämmelser om trygghetsservice inte heller verkställs i detta skede, kan kommunerna och i fortsättningen välfärdsområdena ordna servicen i form av sådan annan service som avses i socialvårdslagen, på samma sätt som nu.
Reformen gäller också äldreomsorgslagen
I den andra fasen av reformen av äldreservicen ingår också ändringar i äldreomsorgslagen.
En av de viktigaste ändringarna handlar om att stärka tillsynen över servicens kvalitet. I framtiden ska Institutet för hälsa och välfärd genomföra en riksomfattande klientenkät vartannat år.
En annan betydande förändring är att den långvariga institutionsvården för äldre inom socialvården avvecklas före utgången av 2027. I framtiden ska den mest krävande servicen ordnas huvudsakligen vid serviceboenden med heldygnsomsorg där det finns bättre möjligheter att tillgodose klienternas självbestämmanderätt och svara mot individuella behov. Långvarig institutionsvård kan ordnas på hälsocentralens vårdavdelning om det finns medicinska skäl eller grunder som hänför sig till patientsäkerheten.
Genom ändringarna av äldreomsorgslagen uppmuntras också välfärdsområdena att ordna tjänster som främjar välbefinnandet för äldre som rådgivningsverksamhet, som en del av klient- och servicehandledningen, så som man redan gör på flera orter.
Lagen om ändring av äldreomsorgslagen återgår till riksdagen på grund av ett lagtekniskt fel i ikraftträdandebestämmelsen. Om riksdagen godkänner lagen på nytt med samma sakinnehåll, men med de tekniska felen korrigerade, träder den i kraft utan stadfästelse.
Regeringen föreslog torsdagen den 25 augusti att ändringen av socialvårdslagen, ändringen av klientavgiftslagen och ändringen av lagen om privat socialservice ska stadfästas. Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna på fredagen.
Reformen av tjänsterna för äldre träder i kraft den 1 januari 2023 samtidigt som strukturreformen av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Klientavgiftslagens 7 c § 5 moment träder i kraft den 1 oktober 2022.
- Beslut (delvis på svenska)Länk till en annan webbplats
- Servicekvalitet och utveckling: Frågor och svar om den andra fasen i reformen av äldreomsorgen
Mer information:
Jaana Huhta, direktör
Satu Karppanen, konsultativ tjänsteman
Kaarina Tuokko, sakkunnig
E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi.