Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Riktat stöd till arbetslösa

Social- och hälsovårdsministeriet
23.3.2018 15.35 | Publicerad på svenska 29.3.2018 kl. 12.54
Nyhet

När man börjar sköta arbetslösas ärenden på ett effektivare sätt lämnar man bakom sig överlappande arbete och splittrad information, och välkomnar ett genuint kundperspektiv. De första erfarenheterna av det nya tillvägagångssättet är positiva.

”Sannolikt våndas alla yrkesutbildade inom det sociala området ofta med att det inte går att hitta nödvändiga uppgifter om klienten. Utan en journal blir man alltid tvungen att börja från början vid mottagningen”, säger Satu Weckström från Borgå stads sysselsättningstjänster.

Weckström deltar entusiastiskt i översynen av de tjänster som tillhandahålls arbetslösa. I pilotprojekten inom ramen för Egenvård och digitala mervärdestjänster (ODA) i Borgå, Lahtis och Joensuu har man funderat över hur man skulle kunna noggrant identifiera klienternas olika behov av hjälp för att kunna hänvisa dem till just dit där den bästa hjälpen finns för varje enskilt fall.

Tjänsternas mångfald har orsakat svårigheter vilket gör att helheten lätt blir splittrad. Åtskilliga yrkesutbildade personer sköter arbetslösas ärenden, men informationen mellan dem och de olika informationssystemen löper inte som man önskar sig. För klienten framstår situationen som att ärendena inte går framåt och att de till och med är planer som sinsemellan är motsägelsefulla. De yrkesutbildade personerna blir frustrerade över det överlappande arbetet och tidsförlusten.

En intensifiering av nätverksarbetet sågs som en betydande del av lösningen. Särskilda team för bedömning av arbetsförmågan inrättades i städer. Dessa samlas för att dryfta situationer där en klient använder många tjänster, men där nyttan inte förefaller vara optimal.

I teamet för bedömning av arbetsförmågan i Borgå ingår företrädare för socialt arbete, missbrukartjänster, arbets- och näringsbyrån och servicecentret för arbetskraften samt en hälsovårdare och en hälsocentralläkare som genomför hälsoundersökningar av arbetslösa. Målet är att inkludera klienten i mötena när man fått fram en mer utvecklad modell.

”Det har varit en fin upplevelse att upptäcka hur väl medlemmarna i teamet som samlas varannan vecka har förbundit sig till samarbete”, säger Satu Weckström.

En person ansvarar för klientens alla ärenden

Teamet för bedömning av arbetsförmågan i Borgå har hittills utrett helhetssituationen för cirka ett hundra kunder. Alla har fått den tjänst som de i första hand behöver. Enligt Weckström är det särskilt bra att ärendena för en person som behöver mycket service i fortsättningen sköts av en ansvarig arbetstagare.

”Den ansvariga tjänstemannen samordnar och ser till att ärendena fortskrider. Kunden kan vara i kontakt med tjänstemannen i alla ärenden. Den ansvariga arbetstagaren kan vara ifrån det sociala området eller missbrukartjänsterna.”

Förutom Borgå utvecklas modellen med en ansvarig arbetstagare i pilotprojekten Egenvård och digitala mervärdestjänster (ODA) i Päijänne-Tavastland och Joensuu.

Projektchef Jaana Kurki från Joensuu tror att i och med att man har utökat med en ansvarig arbetstagare och samarbetet minskar situationerna där man skickar kunden mellan olika instanser. Den elektroniska tjänsten Omaolo har i sin helhet en viktig roll. Särskilt behoven hos de människor som behöver mycket hjälp kan gestaltas tydligare med hjälp av den.

”Det väsentliga är att man för varje människa hittar en lösning som framför allt stöder hans eller hennes välbefinnande. I alla pilotförsök som gäller tjänster för arbetslösa eftersträvar man att kunden får ändamålsenlig hjälp i tid för att förhindra att arbetslösheten blir långvarig eller att funktionsförmågan blir nedsatt under en längre tid”, säger Kurki.

Nättjänst hjälper i vardagen

En viktig del av den elektroniska tjänsten Omaolo som utvecklas för att stödja välbefinnandet är en hälsoundersökning. Genom hälsoundersökningen kartläggs kundens livssituation och de risker som hotar välbefinnandet.

Omaolo innehåller också välbefinnandecoachning som sparrar vid till exempel förändring av motionsvanor och stresshantering. Tjänsten beaktar hälsoproblem och symptom, såsom axel- eller knäsmärta, och föreslår hur man bör agera i dessa fall. Dessutom hjälper Omaolo kunden att gestalta vilket stöd det finns för olika förändringssituationer.

”Omaolo blir tillgängligt för alla medborgare i hela Finland. De som använder social- och hälsovårdstjänster kan kontrollera vilka saker som man själv ansvarar för och vad myndigheterna sköter”, säger Satu Weckström.

Personliga sammanträffanden behövs dock även i fortsättningen. Weckström anser att det skulle löna sig att parallellt med de digitala tjänsterna även utveckla arbetskonsulentens roll.

”Det finns många långtidsarbetslösa som tacklas med missbruksproblem, psykiska problem eller problem med den fysiska hälsan eller med alla samtidigt. De behöver mycket psykiskt stöd och sparrning när de deltar i övergångsarbetsmarknaden. När man tar steget närmare den öppna arbetsmarknaden, till exempel för arbetsprövning, får stödet inte upphöra för att man ska lyckas.”

"En bra förändring"

I Borgå tror man att de digitala tjänsterna ökar kommuninvånarnas möjligheter att främja sitt eget välbefinnande och få ett arbete. Det medför kostnadsbesparingar när överlappande arbete minskar.

Med stöd av över tio års erfarenhet bedömer socialhandledare Satu Weckström att långtidsarbetslösa redan nu har haft nytta av pilotprojektets resultat.

”Till följd av teamet för bedömning av arbetsförmågan har olika nätverksmöten och pararbete ökat, och kunden deltar alltid i dessa. Jag tror på att man genom att diskutera tillsammans och söka lösningar stöder och aktiverar varje människa på ett meningsfullt sätt.”

Pilotstäderna har haft nära samarbete även sinsemellan. Weckström uppmuntrar sina kolleger runt om i Finland att djärvt ta till sig nya tillvägagångssätt.

”Tjänsten Omaolo är ett praktiskt verktyg för det dagliga arbetet också därför att kunden före sammanträffandet kan skriva ner vad han eller hon vill diskutera vid sammanträffandet. Det nya programmet kan till en början kännas främmande, men jag tror att slutresultatet blir bra för alla.”

Text: Jaana Ahlblad

 

Bild: Kimmo Brandt, Compic

 


ODA ja Omaolo

Bilden av välbefinnandet avtecknas i rutan

I projektet Egenvård och digitala mervärdestjänster (ODA) reformeras verksamhetsmodellerna för social- och hälsovårdstjänsterna. I och med projektet byggs den elektroniska tjänsten Omaolo upp. Den förenar information lagrad i social- och hälsovårdssystemen och de uppgifter om välbefinnande som användarna själva har matat in. Omaolo ger användaren rekommendationer och anvisningar som baserar sig på evidensbaserad kunskap. Den egna rollen för en kund inom social- och hälsovårdstjänsterna i fråga om bedömning och uppföljning av sitt eget välbefinnande ökar.

Yrkesutbildade inom social- och hälsovården och sysselsättningstjänsterna gagnas av Omaolo bland annat genom att kundens uppgifter alltid är aktuella och de kan koncentrera sig på mötet vid mottagningen. Mängden av rutinarbete minskar.

Inom de ODA-pilotprojekt som pågår för närvarande utvecklas och testas Omaolo bl.a. inom skol- och studerandehälsovården, samjouren och vårdkedjan för diabetes samt inom tjänsterna för grupper med särskilda behov såsom långtidsarbetslösa, invandrare och personer med funktionsnedsättning.

När den nätbaserade tjänsten Omaolo blir färdig är den tillgänglig i alla kommuner och sjukvårdsdistrikt. Den kommer i fortsättningen att förenas med och bli en del av det Nationella hälsoarkivet, dvs. Kanta.

ODA är en del av spetsprojektet Kundorienterad service i regeringsprogrammet. I projektet deltar Esbo, Helsingfors, Borgå, Päijät-Hämeen hyvinvointiyhtymä, Åbo, Tavastehus, Tammerfors, Joensuu, Kuopio, Uleåborg, Sodankylä, Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt samt Egentliga Finlands och Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt.

I och med reformen av organisationernas tillvägagångssätt och digitaliseringen utgår man ifrån att tillgången, produktiviteten och kvaliteten i fråga om tjänsterna kommer att förbättras betydligt på nationell nivå. Det treåriga projektet avslutas hösten 2018.

Tillbaka till toppen