Jämställdhetskonferens: i EU:s beslutsfattande behövs bättre dialog mellan jämställdhetspolitiken och den ekonomiska politiken
Ett av målen för Finlands EU-ordförandeskap är att stärka jämställdheten i EU:s beslutsfattande och göra kopplingarna mellan ekonomiska frågor och jämställdhetsfrågor synligare än för närvarande.
"Vi behöver ett starkare politiskt engagemang i EU, så att jämställdhet kan främjas ambitiöst i allt beslutsfattande inom unionen. Därför behövs det en jämställdhetsstrategi på hög nivå i EU. Dessutom behövs ett tätare samarbete mellan medlemsländerna, EU-institutionerna, den privata sektorn och det civila samhället. Den nya kommissionen har goda förutsättningar för detta arbete", säger jämställdhetsminister Thomas Blomqvist.
Under ledning av Finland bereds under hösten även rådets slutsatser om EU:s framtida jämställdhetspolitik och jämställda ekonomier. Avsikten är att rådets slutsatser ska antas vid det möte som hålls i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i december.
Könskonsekvenser bör beaktas i EU:s ekonomiska politik och budgetpolitik
Enligt internationella utredningar främjar jämställdhet och kvinnors sysselsättning en hållbar ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i EU bör utvecklas i en sådan riktning att könskonsekvenser beaktas i politiken. I praktiken innebär detta att ett jämställdhetsperspektiv integreras i olika politikområden, att det tväradministrativa samarbetet stärks och att till exempel investeringar och budgetering utvecklas så att de stöder jämställdhetsmålen.
Jämställdhet är en väsentlig del av EU:s grundläggande värden och politik. Det borde dock göras noggrannare analyser av hurdana konsekvenser EU:s beslut har för jämställdheten. Exempel på framsteg och utmaningar i fråga om jämställdhet inom EU analyseras i den femte utvärderingsrapporten om genomförandet av FN:s handlingsprogram från Peking i EU. Handlingsplanen antogs vid världskvinnokonferensen i Peking 1995. Resultaten av den utvärderingsrapport som Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) utarbetat presenterades vid den högnivåkonferens om jämställdhet som pågår i Helsingfors den 30 september–1 oktober.
Globala hot, såsom klimatförändringarna, har olika konsekvenser för kvinnor och män. Klimat- och energipolitiken bör vara jämställdhetsmedveten, och kvinnor bör involveras i högre grad i beslutsfattandet inom dessa områden. Även digitaliseringen för med sig nya hot mot jämställdheten, till exempel våld på nätet.
Kvinnors betydelse för samhällsekonomin synliggörs inte
Enligt utvärderingsrapporten utför kvinnor i genomsnitt 13 timmar mer oavlönat arbete per vecka än män. Cirka 7,7 miljoner kvinnor i arbetsför ålder står helt utanför arbetsmarknaden på grund av att de tar hand om barn. Motsvarande siffra bland männen är cirka 500 000. Antalet kvinnor som jobbar deltid på grund av vård av barn är 9 miljoner, medan motsvarande siffra bland männen är endast 600 000. En av de viktigaste iakttagelserna i rapporten är att det omsorgsarbete som utförs av kvinnorna inte synliggörs, trots att det har en enorm betydelse för den ekonomiska tillväxten.
Enligt utvärderingsrapporten är ett hinder för jämställdhet att kvinnor fortfarande deltar i betydligt mindre grad än män i att fatta viktiga beslut inom EU.
Jämställdhetskonferens om den framtida jämställdhetspolitiken
Riktlinjerna för EU:s framtida jämställdhetspolitik samt förhållandet mellan jämställdhet och ekonomi ur olika synvinklar är huvudteman för den högnivåkonferens om jämställdhet som ordnas av social- och hälsovårdsministeriet i Helsingfors den 30 september–1 oktober 2019. Konferensen är en del av Finlands EU-ordförandeskap.
Konferensen Europe for Gender Equality? Taking Stock – Taking Action samlar över 250 deltagare från olika delar av Europa.
- Webcast: Konferensen Europe for Gender Equality? Taking Stock – Taking Action (Obs! En upptagning av konferensen finns på samma adress efter konferensen)
- Faktablad: EU:s framtida jämställdhetspolitik (pdf)
- EU:s framtida jämställdhetspolitik
Delta i diskussionen på Twitter med hashtaggarna #eugenderequality och #EU2019FI.
Ytterligare information
Eeva Raevaara, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 205
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715
Medienummer vid social- och hälsovårdsministeriets kommunikation under EU-ordförandeskapet, tfn 050 523 6797 (förfrågningar om intervjuer med talarna)