Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för 2016

Social- och hälsovårdsministeriet
28.9.2015 11.30
Pressmeddelande 149/2015

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 13,1 miljarder euro för sitt förvaltningsområde år 2016. Det är 364 miljoner euro mer än i år, även om man samtidigt sparar bl.a. på sjukförsäkringsersättningarna. Det behövs ett större anslag för de spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet och nivåhöjningen av garantipensionen samt den förväntade ökningen av behovet av socialskydds- och utkomstskyddsförmåner för arbetslösa.

I budgetförslaget reserveras resurser för utveckling av social- och hälsovården genom spetsprojekt och strukturella reformer. Genomförandet av den strategiska prioriteringen välfärd och hälsa stöds genom fem spetsprojekt under perioden 2016–2018. För genomförandet av dessa spetsprojekt anvisas sammanlagt 130 miljoner euro, varav 23,5 miljoner euro 2016. För reformen av social- och hälsovårdstjänster för unga i enlighet med ungdomsgarantin anvisas dessutom 4 miljoner euro 2016–2018, varav 1,5 miljoner euro 2016.

Av förvaltningsområdets anslag används 33 % till pensionsutgifter, 22 % till utkomstskydd för arbetslösa och 25 % till utjämning av familje- och boendekostnader. Sjukförsäkringen utgör 9 % av anslagen.

Bostadsbidraget förenhetligas och garantipensionen höjs

För familje- och boendekostnader samt tjänster föreslås 3,3 miljarder euro, vilket är ett tillägg på 606 miljoner euro jämfört med i år. Av tillägget beror 154 miljoner euro på en strukturell förändring av budgeten när Folkpensionsanstaltens omkostnader samlas under ett moment. Resten beror på bostadsbidragsreformen som trädde i kraft år 2015, skyddsdelen för förvärvsinkomster som tagits i bruk och ökningen av utgifterna för bostadsbidrag.

Det föreslås att bostadsbidraget för pensionstagare slopas. Enligt förslaget ska pensionstagare i fortsättningen få allmänt bostadsbidrag. Ändringens konsekvenser för de som nu får bostadsbidrag för pensionstagare ska lindras. För detta har regeringen reserverat ett tillägg på 30 miljoner euro för nästa år. Förmögenhetens storlek ska i fortsättningen också beaktas i det allmänna bostadsbidraget. År 2016 ökar den föreslagna reformen utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 193 miljoner euro och minskar utgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare med 224 miljoner euro. Därmed minskar reformen i fortsättningen utgifterna för bostadsbidrag med 65 miljoner på årsnivå. Dessutom föreslås att det inte görs någon årlig justering av de maximala boendeutgifterna i det allmänna bostadsbidraget 2016.  Detta minskar anslagsbehovet för bostadsbidraget med 21 miljoner euro.

I och med dessa reformer uppskattas utgifterna för det grundläggande utkomststödet öka med ca 8 miljoner euro, varav statsandelen är 4 miljoner euro. Samtidigt höjs garantipensionen med ca 23 euro per månad. Dess kostnadseffekt med beaktande av minskningen av utgifterna för bostadsbidrag är 26 miljoner euro 2016.  Sjömanspensionssystemet reformeras också för att bättre motsvara det allmänna arbetspensionssystemet.

Indexjusteringar av förmåner som är bundna till folkpensionsindex, arbetspensionsindex och konsumentprisindex görs i normal ordning. Eftersom indexet är negativt, åtgärderna minskar anslagsbehovet med ca 31 miljoner euro. Indexbindningen av barnbidragen slopas.

Närstående- och familjevårdare stöds

I enlighet med regeringsprogrammet ska tjänster som tillhandahålls äldre personer i hemmet förbättras och närstående- och familjevårdare stödas så att de orkar bättre. Möjligheten till lediga dagar för närståendevårdare utvecklas och ordnandet av avlösarservice förbättras. Regeringspropositioner som gäller detta bereds under våren 2016, så att ändringarna träder i kraft i mitten av 2016.

För att förbättra tillgången till hemservice för barnfamiljer föreslås ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro till kommunerna. Arbetsformerna inom barnskyddet ses över så att de fokuserar ännu bättre på klienternas behov.

Ett anslag på 25 milj. euro föreslås för kostnaderna för grundande av ett barnsjukhus som tillhandahåller offentlig hälso- och sjukvård.

Vissa statsunderstöd minskas jämfört med 2015. Ett anslag på 1 miljon euro i statsunderstöd till kommunerna för projekt inom hälso- och sjukvården föreslås. Det föreslås 15 miljoner euro i statlig finansiering till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå. För kostnader för läkar- och tandläkarutbildning föreslås 98,6 miljoner euro till hälso- och sjukvårdsenheter. För beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen föreslås ett anslag på 0,6 miljoner euro.

Förändringar i sjukförsäkringsersättningarna

Besparingar i sjukförsäkringsersättningar görs genom att minska reseersättningar, ersättningar för läkar- och tandläkarkostnader samt utgifter för behovsprövad rehabilitering genom att återkalla ikraftträdandet av AURA-rehabiliteringen. Med dessa åtgärder sparar den offentliga ekonomin ca 124 miljoner euro, varav statsandelen 2016 utgör ca 55 miljoner euro. Därutöver slopas kostersättningen, och där blir besparingseffekten ca 10 miljoner euro.

Dessutom görs besparingar i läkemedelskostnaderna genom införandet av en initialsjälvrisk, höjning av grundersättningen för läkemedel till 40 procent samt åtgärder som dämpar ökningen av läkemedelskostnaderna. Propositionen godkändes våren 2015. Dessutom kommer ytterligare 50 miljoner euro att sparas i läkemedelskostnaderna genom en proposition som ges hösten 2015. På det här sättet uppnås en besparing på ca 48,5 miljoner euro i statsandelen och 108,5 miljoner euro inom den offentliga ekonomin. Det här genomförs så att hälften av besparingarna riktas till att höja patienternas initialsjälvrisk och andra självrisker, och den andra hälften riktas till aktörerna i läkemedelsbranschen, på ett sätt som fortfarande utreds.

Tillgången till medicinsk rehabilitering underlättas, vilket ökar statens utgifter med 5,6 miljoner euro. Effekten på den offentliga ekonomin är sammanlagt 12,5 miljoner euro. Ersättningsnivån för rehabiliterande psykoterapi för vuxna höjs fr.o.m. den 1 januari 2016 till ersättningsnivån för rehabiliterande psykoterapi för unga. Detta höjer statens utgifter med 5,3 miljoner euro. Effekten på den offentliga ekonomin är 11,6 miljoner euro.

Inkomstgränserna och ersättningsgraden för sjuk- och föräldradagpenningen ändras i enlighet med regeringsprogrammet. Den årsinkomstgräns för sjukdagpenningen som berättigar till en ersättningsgrad på 70 % sänks från nuvarande nivå, och den förhöjda dagpenning som utbetalas under de 30 första dagarna av föräldradagpenningen sänks. Dessutom begränsas den rätt till semester som tjänas in under föräldraledighetsperioderna. Ändringarna sänker utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen med sammanlagt 65 miljoner euro, men de inverkar inte på statens andel.

För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det reserverats högst 8,4 miljoner euro. Betalningen av sjukförsäkringsersättning för privat vård som tillhandahålls i offentliga lokaler fortsätter till utgången av 2016.

Behovet av utkomstskydd för arbetslösa är stigande

Cirka 2,8 miljarder euro föreslås för utkomstskyddet för arbetslösa, vilket är ett tillägg på 102 miljoner euro till följd av ökad arbetslöshet. Villkoren för alterneringsledighet ändras så att hela den offentliga ekonomin sparar 50 miljoner euro och staten 21 miljoner euro på årsnivå. År 2016 blir besparingen för staten uppskattningsvis 4 miljoner euro och för den övriga offentliga ekonomin 10 miljoner euro.

Arbetslöshetsförsäkringspremien höjs enligt nuvarande bedömning med en procentenhet, varav höjningen av löntagarnas premie är 0,5 procentenheter och höjningen av arbetsgivarnas avgift lika stor. Höjningen beror på den ökade arbetslösheten. Arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare som inte hör till någon arbetslöshetskassa styrs till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. Höjningen av premien sänker statens andel av finansieringen av grunddagpenningen med 46 miljoner euro.

Veteraner

För stöd till veteranerna föreslås 231,9 miljoner euro. Av detta är 117,9 miljoner euro avsett för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 60 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 20,6 miljoner euro för fronttillägg och 25,4 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. Att gränsen för invaliditetsgrad som berättigar till kommunala öppenvårdstjänster för krigsinvalider sänktes från 20 procent till 15 procent den 1 juli 2015 har beaktats i anslaget. Som kostnadseffekt för nästa år ger detta ett tillägg på 5 miljoner euro. Nivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner stiger med ca 50 euro per veteran jämfört med nivån för år 2015. För ersättning av kostnader för tjänster inom öppenvården i enlighet med lagen om skada, ådragen i militärtjänst anvisas 30 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning.

Avbytarverksamhet

Lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare ändras så att utgifterna för verksamheten minskar med 20 miljoner euro. Utgiftsminskningen omfattar också de administrativa kostnaderna av avbrytarservicen.

Ämbetsverk och inrättningar

För ämbetsverkens och inrättningarnas omkostnader inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 191 miljoner euro, där man har beaktat sparåtgärder på sammanlagt 18 miljoner euro. De största besparingar som beaktats är nedskärningen av statsbidraget till Arbetshälsoinstitutet med 5 miljoner euro, överföringar med anknytning till reformen av forskningsinstituten till ett belopp av 6,3 miljoner euro, nedskärningar i sektorforskningen med 3,1 miljoner euro och andra omkostnadsbesparingar till ett belopp av 1,7 miljoner euro. Det anslag på 1,3 miljoner euro för bekämpning av grå ekonomi som ingått i omkostnaderna för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet faller dessutom bort efter 2015. För bildandet av aktiebolaget STUK International anvisas 1 miljon euro i startkapital.

Ytterligare information 

  • Specialmedarbetare Tiina Ullvén-Putkonen, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
  • Specialmedarbetare Hanna-Maija Kause, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
  • Avdelningschef Raimo Ikonen, tfn 0295 163 517 (allmänna frågor)
  • Avdelningschef Kirsi Varhila, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdstjänster)  
  • Avdelningschef Veli-Mikko Niemi, tfn 0295 163 425 (välfärd och hälsa)
  • Avdelningschef Outi Antila, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsärenden)
  • Ekonomidirektör Mikko Staff, tfn 0295 163 214 (budget)
  • Ekonomiplaneringschef Tomas Forsström, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
  • Konsultativ tjänsteman Mikko Nygård, tfn 0295 163 291 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)
  • Finanssekreterare Marianne Koivunen, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring)
  • Direktör Päivi Voutilainen, tfn 0295 163 403 (familje- och socialfrågor)
  • Direktör Merja Mustonen, tfn 0295 163 116 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
  • Direktör Heikki Palm, tfn 0295 163 171 (socialförsäkring)
  • Konsultativ tjänsteman Minna Liuttu, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
  • Konsultativ tjänsteman Susanna Grimm-Vikman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)

Ytterligare information på webben

Finansministeriets förslag till budgetproposition för 2016 (FM)

OBS. Pressmeddelandets andra kapitel om storleken på anslaget för social- och hälsovårdstjänster för unga år 2016 har korrigerats 28.9. Dessutom har en bilaga tillagts.

Tillbaka till toppen