Socialarbete på klientens villkor
”Personer som behöver stöd tycker att det är frustrerande att gå med sina papper från en myndighet till en annan och förklara sitt ärende för olika människor varje gång. Den nya socialvårdslagen åtgärdar dessa brister och svarar även i övrigt bättre på klienternas behov”, säger regeringsråd Lotta Hämeen-Anttila.
Den nuvarande socialvårdslagstiftningen är som ett lapptäcke, som under årtiondenas lopp blivit av med bitar och fått nya. Täcket har hål och utskjutande delar, och skyddet är olika tjockt mellan olika bitar.
”Lagarna har utarbetats för olika grupper och under olika tider, så man får service slumpmässigt. Det här behövde åtgärdas. Förändringen har också påverkats av sote-reformens mål att integrera social- och hälsovårdstjänsterna mera och trygga en enhetlig servicenivå i hela landet. I beredningen har också kommande ändringar beaktats, i synnerhet överföringen av utkomststödet till FPA”, berättar Hämeen-Anttila angående bakgrunden till lagen.
I rätt tid
I nuläget får man stöd i rätt tid om man går till rätt lucka i rätt tid. Det finns andra hinder också.
”Föräldrar kan dra sig för att söka sig till barnskyddet och då kan de bli utan stöd i rätt tid trots att behovet skulle vara uppenbart. I fortsättningen förutsätter familjetjänsterna inte längre klientskap i barnskyddet och andra stödåtgärder har också förts över till de allmänna tjänsterna”, säger Hämeen-Anttila.
Enligt den nya lagen ska en individuell bedömning av stödbehovet göras så fort klientskapet inleds. Samtidigt utses en egen kontaktperson åt alla, så att situationen inte behöver utredas från början varje gång.
Att tröskeln till servicen blir lägre är enligt Hämeen-Anttila bra både för klienterna och hela samhället. Med små åtgärder kan man få förbättring till stånd, om de kommer i rätt tid. Väntan förvärrar däremot situationen och gör det svårare att hitta lösningar.
Kostnaderna för lagen är uppskattningsvis 32 miljoner euro per år, men förebyggandet av problem medför också inbesparingar. Enligt Hämeen-Anttila har till exempel den indragning av hemservicen till barnfamiljer som pågått de senaste årtiondena märkts i antalet barn som placerats utanför hemmet.
”Det är naturligtvis många faktorer som påverkar, men det räcker med bondförnuft för att förstå att servicen har verkan. Antalet barn som placerats utanför hemmet har ökat med tiotusen under samma period som hemservicen har minskat i motsvarande mängd. Om stödåtgärderna skulle hjälpa ens femtusen av dessa barn så att de kan bo hemma skulle det minska socialvårdens kostnader med 200 miljoner euro.”
Nya tjänster
I skilsmässosituationer kan domstolarna besluta att umgänget mellan förälder och barn ska övervakas, till exempel på grund av förälderns missbruk. När ansvaret för att ordna umgänget inte har utsetts tidigare kan det bli ogenomfört i infekterade skilsmässosituationer. Enligt den nya lagen är det kommunens uppgift att ordna umgänget.
”Umgänget är viktigt, men måste genomföras på barnets villkor. Därför är det bra att kommunerna ansvarar för tjänsten”, säger Hämeen-Anttila.
Lagen förebygger också marginalisering av unga personer. Alla kan inte söka till ungdomsgarantins studie- eller arbetsplatser och många avbryter dem i början utan att söka in någon annanstans. Enligt den nya lagen följer kontaktpersonen med situationen och kan hjälpa den unga personen.
Verksamhetskulturen förändras
Hämeen-Anttila betonar att socialvård är praktisk verksamhet som lagreformen skapar en gemensam modell och regler för från det att klienten kommer. Myndigheternas samarbete är en viktig del av processen. Det gör att klienten inte behöver springa från en lucka till en annan.
”För personer i de mest sårbara positionerna fattas besluten tillsammans med olika myndigheter, men även i andra fall måste myndigheterna kontakta andra enligt behov. Det kräver en förändring i verksamhetskulturen, och det kan ta sin tid.”
Den goda praxis som finns med i lagen fungerar redan på många ställen och det är till exempel inte helt nytt med egna kontaktpersoner och bedömning av servicebehovet. Hämeen-Anttila tror att kommunerna kommer att klara av att verkställa den nya lagen bra. Det stöds också av den positiva respons som kommit.
”Vi har länge pratat om behovet av att förebygga problem istället för att åtgärda dem, och nu tar vi ett stort kliv i den riktningen. Inom socialvården anser man att det är bra att saker kan påverkas i tid och att servicen är lättillgänglig för dem som behöver den.”
Text: Paula Mannonen