Utredare: Arbetsverksamheten för personer med funktionsnedsättning ska reformeras
Utredaren Jaana Paanetoja föreslår ändringar av framför allt arbetsverksamheten för personer med utvecklingsstörning. Ställningen för personer med funktionsnedsättning bör säkerställas bättre genom lagstiftning särskilt inom s.k. öppen arbetsverksamhet och risken för att ett anställningsförhållande ska kunna uppstå bör kunna undanröjas.
Juris doktor Jaana Paanetoja överlämnade i dag sin utredning till social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila.
Både socialservicen och arbets- och näringsförvaltningens service i bruk
Paanetoja anser det viktigt att alla personer med funktionsnedsättning kan använda både socialvårdens och arbets- och näringsförvaltningens tjänster parallellt. Socialservicen och arbets- och näringsförvaltningens tjänster får alltså inte utesluta varandra. Det går redan nu att gå via socialservicen för att få arbetsplatser på den öppna arbetsmarknaden.
För flera personer med funktionsnedsättning och särskilt för personer med utvecklingsstörning kan sysselsättningen vara på deltid. Därmed är det nödvändigt att göra det möjligt att förena ett arbete i anställningsförhållande på den öppna arbetsmarknaden med socialservice. Paanetoja föreslår också att det s.k. personliga stödet från en arbetshandledare ska ingå i socialservicen under arbetet i anställningsförhållande.
En klient med funktionsnedsättning ska alltid omfattas av rätt service, vilket kräver kontinuerlig bedömning. Det förutsätter ännu intensivare samarbete mellan aktörerna inom olika förvaltningsområden. Vid arbets- och näringsbyråerna ska det i fortsättningen finnas fler personer som har kunnande när det gäller att främja personer med funktionsnedsättning så att de sysselsätts, t.ex. samordnare för arbetsförmågan eller arbetshandledare.
Den öppna arbetsverksamheten bör omorganiseras
Enligt Paanetoja bör genuin arbetsverksamhet kunna skiljas från fall där arbetsverksamhetsmodellen används för att liksom kringgå anställningsförhållandet. Ett alternativ kunde vara ett nytt sätt att organisera arbetsverksamheten och den öppna arbetsverksamheten där arbetet utförs i grupp med hjälp av en underleverantörsmodell.
I underleverantörsmodellen ingås ett avtal med kommunen eller samkommunen och personer med funktionsnedsättning kan utföra arbetsuppgifter på arbetsplatser på den öppna arbetsmarknaden under ledning av sin egen arbetshandledare och dennes styrning. Det skulle vara fråga om köp av slutresultatet till skillnad från hyrning av arbetskraft. En lagstadgad modell skulle bättre än för närvarande säkerställa ställningen för en person med funktionsnedsättning.
Utredaren föreslår också att underleverantörsmodellen testas som pilotförsök enligt vilket man kan bedöma fördelar och nackdelar med underleverantörsmodellen samt vilken slags ersättningar arbetsgivarna kan betala för underleverantörstjänsten.
I sin utredning granskar Paanetoja extensivt de bestämmelser i socialvårdslagen som gäller verksamhet i sysselsättningssyfte och arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. I förslagen har man bland annat beaktat kraven i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
På uppdrag av social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila utredde Paanetoja verksamhet i sysselsättningssyfte och arbetsverksamhet enligt socialvården avsedda för personer med utvecklingsstörning och andra personer med funktionsnedsättning. Utredningen är en del av spetsprojektet Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra.
Ytterligare information
Jaana Paanetoja, juris doktor, docent i arbets- och socialrätt, tfn 050 327 3252, [email protected]
Susanna Rahkonen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 215, [email protected]