Utredning: långvarigt mottagande av utkomststöd bland unga kan vara ett tecken på ackumulerade problem
Svårigheter att få primära förmåner, höga boendekostnader särskilt i städerna och hälsoproblem är de mest sannolika orsakerna till att en person under 25 år tvingas förlita sig på långvarigt grundläggande utkomststöd. Det kan även finnas ackumulerad social utsatthet bakom. Vanligen bor unga som långvarigt får utkomststöd ensamma, är ensamförsörjare eller invandrare. Detta konstateras i FPA:s nya utredning som gjordes på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet.
Utredningen gällde personer under 25 år som år 2017 fått grundläggande utkomststöd och orsaker till långvarigt mottagande. Syftet var att få information om ungas situation för att så tidigt som möjligt kunna reagera på eventuella behov av stöd. Det behövs ett kunskapsunderlag vid utvecklandet av förmåns- och servicesystemen i syfte att bättre än hittills stödja unga i att klara sig självständigt och deras välfärd.
En ung arbetslös får långt ifrån alltid utkomstskydd för arbetslösa
Enligt utredningen hade sex av tio unga som år 2017 beviljats grundläggande utkomststöd av FPA minst fyra stödmånader under året. Av alla unga som fått grundläggande utkomststöd fick 7,6 procent stöd under hela året från januari till december.
Större delen av de unga som fick grundläggande utkomststöd var arbetslösa, men en majoritet av dem fick dock inte arbetslöshetsförmåner. Allt som allt var knappt hälften av de unga som fått grundläggande utkomststöd helt och hållet utan primära förmåner när mottagandet av utkomststöd inleddes.
Bakom bristen på primära förmåner fanns ofta ett arbetskraftspolitiskt utlåtande som arbets- och näringstjänsterna gett och som förhindrar att utkomstskydd för arbetslösa beviljas. Detta hängde samman med till exempel att den unga hade vägrat att ta emot arbete eller avbrutit sina studier. Unga som saknar en yrkesinriktad examen har dessutom en väntetid på fem månader innan de har rätt till utkomstskydd för arbetslösa.
Bakom det långvariga mottagandet av utkomststöd finns även faktorer som beror på strukturella problem i systemet för social trygghet och olika flitfällor, inte till exempel på de ungas egna personliga val. Detta syns bland annat genom att ensamförsörjarskap och brist på primära förmåner ser ut att förlänga mottagandet av utkomststöd. Att studiepenningen för närvarande är lägre än ett med 40 procent nedsatt grundläggande utkomststöd är också en flitfälla. I princip är det inte möjligt att få grundläggande utkomststöd om en studerande har möjlighet att studielån.
Utkomststödet är den form av utkomstskydd som kommer i sista hand och som beviljas när inkomsterna inte räcker till utgifter som anses nödvändiga.
Utredningen har gjorts av FPA:s forskare Simo Raittila, Tuija Korpela, Minna Ylikännö, Markku Laatu, Hanna-Mari Heinonen, Signe Jauhiainen och Tuula Helne.
Ytterligare upplysningar:
Elina Palola, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63595
Simo Raittila, forskare, Folkpensionsanstalten, tfn 050 595 7631
- Utkomststödet
- Utkomststöd (Kela)