Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

De studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget den 1 augusti 2017

Social- och hälsovårdsministeriet
29.12.2016 14.48
Pressmeddelande 255/2016

Både studerande på andra stadiet och högskolestuderande ska börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget den 1 augusti 2017. De som studerar utomlands samt de studerande som i Finland studerar på en avgiftsbelagd linje i en folkhögskola, ett idrottsutbildningscenter eller Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem ska däremot fortfarande få bostadstillägg för studerande i enlighet med det nuvarande studiestödssystemet. Republikens president stadfäste lagen om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag den 29 december 2016.

Samtidigt genomförs de indexbundna besparingar på 9,5 miljoner euro inom bostadsbidraget som det beslutats om i statsbudgeten för 2017. Reformen av bostadsbidraget för studerande hänför sig till den plan för de offentliga finanserna 2017–2020 som statsminister Juha Sipiläs regering fastslagit.

Riksdagen förutsätter att det följs med vilka konsekvenser reformen får för försörjningen för de studerande som har familj, och att man utifrån det bedömer eventuella behov att revidera lagstiftningen, såsom till exempel ett vårdnadstillägg till studiepenningen. Vidare förutsätter riksdagen att social- och hälsovårdsministeriet vidtar åtgärder för att bedöma vilken ställning de som bor i en gemensam bostad har i bostadsbidragssystemet och reder ut om det eventuellt finns ett behov att förnya begreppet hushåll.

Reformen förenklar socialskyddssystemet

Det allmänna bostadsbidraget, som betalas per hushåll, fördelas på annat sätt än det schematiska och individbaserade bostadstillägget till studerande. Bostadsbidraget kommer i fortsättningen att riktas till färre studerande än för närvarande och i högre grad till dem som har höga boendeutgifter i förhållande till sina inkomster. Jämfört med bostadstillägget för studerande beaktas inom det allmänna bostadsbidraget i större grad den faktiska hyresnivån och skillnaderna i boendekostnader mellan olika kommuner. Reformen gör också att studerande i fråga om bostadsbidrag börjar behandlas mer jämlikt i förhållande till andra låginkomsttagare. Socialskyddssystemet förenklas också.

Kostnaderna för det allmänna bostadsbidraget stiger till följd av reformen med totalt 22,5 miljoner euro år 2017 och med 54 miljoner euro på årsnivå. Utgifterna för utkomststöd till studerande kommer uppskattningsvis att minska med 6,8 miljoner euro 2017 och med 15 miljoner euro på årsnivå.

De ökade utgifterna för bostadsbidrag täcks med utgifterna för det allmänna bostadsbidraget. I huvudstadsregionen (kommungrupperna I och II) höjs inte gränsen för de maximala boendeutgifterna år 2017. I resten av Finland (kommungrupperna III och IV) sänks gränsen för de maximala boendeutgifterna med 5 procent. De maximala boendeutgifterna är i förhållande till hyresnivån högre i kommungrupperna III och IV än i huvudstadsregionen, och därför är det motiverat att sänkningen görs i kommungrupperna III och IV.

Frysningen av de maximala boendeutgifterna och minskningen på 5 procent i fråga om de maximala boendeutgifterna i kommungrupperna III och IV minskar utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 37,8 miljoner euro 2017 och med 66,8 miljoner euro på årsnivå. Besparingen som helhet täcker också den indexbundna besparing på 9,5 miljoner euro som det beslutats om i statsbudgeten. Frysningen av de maximala boendeutgifterna och minskningen på 5 procent i fråga om de maximala boendeutgifterna i kommungrupperna III och IV ökar utgifterna för utkomststöd med 8,4 miljoner euro 2017 och med 13,8 miljoner euro på årsnivå.

Under 2015 betalades studiestödets bostadstillägg ut till ett belopp av 267 miljoner euro, varav 20 miljoner euro betalades till studerande som studerade utomlands. Utgifterna för det allmänna bostadsbidraget uppgick 2015 till sammanlagt 918 miljoner euro. För närvarande kan en studerande få högst 201,60 euro per månad i bostadstillägg till studiestödet. Att bostadstillägget är så litet har försvårat försörjningen för i synnerhet sådana studerande som bor ensamma.

Reformens konsekvenser för de studerandes försörjning

Reformen medför att en del av de studerande helt och hållet mister sitt stöd för boende, medan stödet för en del minskas, höjs eller kvarstår på nuvarande nivå. Det bedöms att antalet studerande som blir berättigade till allmänt bostadsbidrag kommer att vara lägre än det antal som varit berättigade till studiestödets bostadstillägg, men det genomsnittliga beloppet av bostadsbidraget är större än bostadstillägget. Bostadsbidraget kommer därmed att riktas till färre studerande än för närvarande och i högre grad till dem som har höga boendeutgifter i förhållande till sina inkomster.

Huvudsakligen ensamboende studerande drar nytta av att de börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Par och personer som hyr en bostad med ett gemensamt hyresavtal och bor tillsammans med någon annan förlorar mest på att börja omfattas av det allmänna bostadsbidraget, eftersom allmänt bostadsbidrag betalas per hushåll. När det gäller studiestödets bostadstillägg inverkar inte makens eller makans inkomster på rätten till bostadstillägg, även om hans eller hennes inkomster är höga. Stödet kommer således i fortsättningen att i högre grad riktas till hushåll med låga inkomster. Mest förlorar par där den ena har en skälig eller hög inkomstnivå och den andra får bostadstillägg för studerande, alltså par där bara den ena får bostadstillägg, eftersom hushållets alla inkomster, dvs. också makens eller makans inkomster, inverkar på det allmänna bostadsbidragets belopp.

Ytterligare information:

Sanna Pekkarinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63434

Tillbaka till toppen