Nya verktyg främjar barnets synvinkel

Man har dock inte låtit sig nedslås av problemen utan börjat utveckla barn-, ungdoms- och familjepolitiken mer helhetsbetonat, säger regeringsrådet Esa Iivonen.

"Man har inskrivit i regeringsprogrammet att bedömningen av hur beslut påverkar barnen ska ökas i beslutsfattandet. I enlighet med programmet har man också börjat utveckla koordination av barn-, ungdoms- och familjepolitiken. Man vill tydligt öka samarbetet."

Med bedömningen av hur beslut påverkar barnen avses att man i beslutsfattandet beaktar hur varje sak påverkar barnets liv. Samtidigt strävar man efter multiprofessionalism.

"Även många andra frågor berör barn och unga förutom social- och hälsovårdsministeriets eller undervisnings- och kulturministeriets frågor", säger Iivonen. "Till exempel skattelösningar, såsom alkoholbeskattningen har direkta effekter på barnets liv. Även frågor som anknyter till levnadsmiljön, såsom planläggning, inverkar påtagligt på barnets välfärd."

Även färska lagar betonar vikten av en bedömning av konsekvenserna av beslut för barnen. Enligt barnskyddslagen som trädde i kraft år 2008 är kommunerna skyldiga att upprätta en välfärdsplan för barn och unga. Den nya hälso- och sjukvårdslagen förutsätter å sin sida att kommunerna bedömer hur deras beslut påverkar hälsan och den sociala välfärden inom olika befolkningsgrupper.

"Vi har bra nya verktyg som främjar beaktandet av barnens synvinkel och barnens rättigheter", konstaterar Iivonen.

Enligt Iivonen lider en del av barnen av utanförskap. Det kan vara ekonomiskt, socialt, utbildningsrelaterat eller hälsorelaterat. Dessa olika former av utanförskap förenas ofta.

"Det kan uppstå en process där problemen hopar sig. Då räcker det inte med lösningar inom ett förvaltningsområde utan det behövs en gemensam synvinkel: viljan att främja välfärd, hälsa och delaktighet", betonar Iivonen.

Anhopningen av problem förutsätter att kommunerna bedriver ett mångsidigt samarbete, men även regionförvaltningen, staten och organisationerna måste vara vakna. "Lagstiftningen ska sammanjämka olika behov", säger Iivonen.

En helhetsbetonad granskning av barnets välfärd är på flera sätt invecklad med barnets rättigheter. År 2009 fyllde FN:s konvention om barnets rättigheter 20 år och fick människor att aktivera sig. "Medvetenheten om barnets rättigheter ökade tydligt. Nu orkar man intressera sig mer för frågan än tidigare", säger Iivonen.

FN:s kommitté för barnets rättigheter ger konventionsländerna rekommendationer om hur konventionen om barnets rättigheter ska verkställas. De senaste rekommendationerna för Finland är från juni i år. Kommittén anser att Finland bland annat ska satsa på att minska mobbning i skolan och förbättra ställningen för fattiga familjer.

"Rekommendationerna ligger nära barnets vardag. Utifrån dem finns det möjlighet att vidta konkreta åtgärder."

Enligt Iivonen är det viktigt att man talar om för barnet om dess rättigheter och skyldigheter. "Man ska tala om för barnet på ett sådant språk att det förstår. Barnombudsmannen har i det här fallet bedrivit ett viktigt arbete under de senaste åren."

Iivonen påminner att även barn har rätt att påverka kommunens beslut och innehållet i dess tjänster. "Barn har rätt att vara delaktiga. Det har skrivits in i grund- och kommunlagen."

Redaktör Maija Luotonen