Nationell utredning om organiserandet av social- och hälsovården
Social- och hälsovårdsministeriet har gjort en landsomfattande utredning om hur social- och hälsovården har organiserats 2023. I enlighet med lagen om ordnande av social- och hälsovården innehåller utredningen en bedömning av hur kravet på jämlikhet i social- och hälsovården uppfyllts och om finansieringen är på en tillräcklig nivå. Från och med den 1 januari 2023 har välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen ansvarat för ordnandet av social- och hälsovården.
Observationer
Det finns geografiska och socioekonomiska skillnader både inom och mellan de olika välfärdsområdena. Detta syntes redan i den kommunbaserade modellen, men läget ses tydligare nu i välfärdsområdesmodellen då välfärdsområdenas finansiering kommer nästan helt och hållet från staten.
Alla välfärdsområden har signalerat att de har problem, och nästan alla välfärdsområden har uppvisat ett stort underskott efter det första verksamhetsåret.
Kunskapsunderlaget i fråga om verksamheten och ekonomin i välfärdsområdena behöver utvecklas så att man får tillförlitliga metoder för att bedöma behovet av finansiering. Nu är det för tidigt för att dra några slutsatser om finansieringen i enskilda välfärdsområden är tillräcklig eller inte.
Social- och hälsovårdsministeriets styrning av social- och hälsovården i välfärdsområdena har utvecklats stegvis under år 2023. Det är lättare att styra social- och hälsovården i en positiv riktning nu när det finns 23 anordnare av social- och hälsovård och 5 samarbetsområden jämfört med tidigare när det fanns cirka 200 anordnare.
De viktigaste förslagen
- Alla välfärdsområden ska inom ramen för förändringsprogrammen för verksamheten och ekonomin vidta konkreta åtgärder utan dröjsmål.
- Välfärdsområdena ska främja servicereformen och Statsrådet ska säkerställa att beredningen av de centrala lagstiftningsprojekten framskrider så att utvecklingen i fråga om personal, kostnader och tjänster tar en positivare riktning senast i april 2025.
- Alla samarbetsområden ska ha ett godkänt samarbetsavtal senast 2025 om samarbetet i fråga om alla de uppgifter som omfattas av 36 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård.
- De nationella mål för social- och hälsovården som har preciserats utifrån regeringsprogrammet och den nationella servicereformen ska utgöra grunden för planeringen av välfärdsområdenas verksamhet.
- I planeringen av de offentliga finanserna ska man utöver den ekonomiska hållbarheten även beakta den sociala hållbarheten medan tjänsterna reformeras och verksamhetsmiljön kontinuerligt förändras.
Det är viktigt att vidta åtgärder nu för att den offentliga social- och hälsovården ska kunna tillgodose servicebehovet och uppfylla kraven på kvalitet och jämlikhet i framtiden. Välfärdsområdena har inlett många reformer redan under det första verksamhetsåret. För att påskynda reformarbetet i välfärdsområdena är en nationell servicereform nödvändig.
Reformen ska leda till sådana beslut och nya lösningar som förbättrar tjänsterna och servicestrukturerna i välfärdsområdena och till ett mer målmedvetet arbete med främjandet av välfärd och hälsa.
- Utredningen om hur välfärdsområdenas ansvar för att ordna social- och hälsovård uppfylldes 2023 (på finska)
Mer information:
Kari Hakari, avdelningschef, avdelningen för styrning av social- och hälsovården, social- och hälsovårdsministeriet, +358 295 163 642
Linda Soikkeli, specialsakkunnig, avdelningen för styrning av social- och hälsovården, +358 295 163 002
[email protected]