Målsättningen är en frisk ålderdom: Service i hemmet i stället för anstaltsvård

Målsättningen att minska anstaltsvården för äldre personer har fått hård kritik i offentligheten, trots att det finns goda motiveringar för den både inom att förbättra klienternas livskvalitet och med tanke på den finansiella hållbarheten.  

I regeringens beslut om att verkställa det strukturpolitiska programmet föreslås en målsättning för att minska på anstaltsvården för äldre personer. Det har dragits riktlinjer för samma mål redan i äldreomsorgslagen och i kvalitetsrekommendationen som stöder verkställandet av lagen.

Den kritik som framförts i offentligheten har lyft fram skräckbilder om äldre som blir lämnade vind för våg. Därför vill direktören och socialrådet Päivi Voutilainen vid social- och hälsovårdsministeriet klargöra saken:

"Sanningen är inte heller i den här saken svartvit. Diskussionen drivs ofta onyanserat till sin spets om att minska anstaltsvården, men planerna för utvecklingen av hela resten av servicestrukturen blir lämnade utanför diskussionen. Man talar om att minska anstaltsvården trots att det är frågan om att samtidigt möjliggöra de tjänster som erbjuds i hemmet. Det har aldrig varit fråga om att till exempel flytta människor som länge varit på hälsovårdscentralens bäddavdelning tillbaka till sina hem."

Däremot säger Voutilainen att det är fråga om att stärka och påskynda det strategiska programmet för strukturomvandling som redan pågår i kommunerna.

"Med andra ord är det fråga om hur mycket och hurdan vård och omsorg det finns att erbjuda för de äldre personer som behöver det. En särskild utmaning är att göra den service som erbjuds i hemmen mer mångsidig. En multiprofessionell rehabilitering måste vara en betydligt stabilare del av den helhet av service som erbjuds för äldre personer. ”

Mer än anstalten eller hemmet
Gränsområdet mellan hemmet och anstalten började redan vid övergången från 1980- till 1990-talet att fyllas med olika mellanformer av tjänster, varav den som snabbast har blivit vanligare är serviceboendet. Ju längre in på 2000-talet vi har kommit, desto mer har man betonat en så frisk och funktionsduglig ålderdom som möjligt och betonat betydelsen av den service och den rehabilitering som tryggar den.

Särskilt äldreomsorgslagen som trädde i kraft i år styr programmet för strukturomvandling i den här riktningen. Målsättningen är att minska på anstaltsvården och att öka den service som erbjuds i hemmet. De här är närståendevård, hemtjänst, hemsjukvård och familjevård.

Dessutom behöver äldre människor mer hemlik långtidsomvårdnad än nu och framför allt service som främjar hälsan och funktionsförmågan.  På så sätt är det möjligt att vara förberedd på förändringen i befolkningens åldersstruktur.

Med lagstiftningen har man styrt i samma riktning i Danmark redan i nästan 30 år.   

Voutilainen dementerar påståendena om att de som behöver vård överges i samband med att anstaltsvården minskas. Faktum är att dygnetruntvården i Finland under 2000-talet hållits på samma nivå då man granskar den i förhållande till dem som fyllt 75 år. Dygnetruntvården inbegriper anstaltsvård i hälsovårdscentralsjukhus och äldreboenden samt ett effektiverat serviceboende i verksamhetsenheterna.

År 2000 fick var tionde 75-åring dygnetruntvård. År 2012 är motsvarande andel fortfarande den samma. Anstaltsvården har minskat, men det har kommit annat i stället, särskilt grupphem och enheter med effektiverat serviceboende.

"Det finns skäl att komma ihåg att vårt servicesystem har blivit mångsidigare och att det finns alternativ mellan hemmet och anstalten."

Olika alternativ har olika följder
I framtiden stiger kostnaderna för tjänster för äldre personer. Så snabbt förändras Finlands befolkningsstruktur och antalet äldre personer stiger.

Nu är målsättningen att inverka på hur mycket kostnaderna stiger. Olika alternativ för servicestrukturen har olika konsekvenser både för äldre personers livskvalitet och för samhällets kostnader.

"Det handlar om val. När vi gör val som gäller servicestrukturen lönar det sig att hålla i minnet att det dyraste alternativet är att upprätthålla den nuvarande servicestrukturen."

När man lägger till hemvård, stöd för anhörigvård och effektiverat serviceboende och samtidigt minskar anstaltsvården stiger kostnaderna, men de stiger mindre i jämförelse med att upprätthålla den nuvarande servicestrukturen. Klienterna placeras då allt mer inom den öppna servicen. Det leder till inbesparningar.

I Finland är andelen för kostnaderna för den långtidsvård och långtidsomsorg som regelbundet används av äldre personer avsevärd; kostnaderna var 2011 sammanlagt 3,8 miljarder euro och av den här summan var andelen för långtidsvården eller långtidsomsorgen 2,7 miljarder euro. Det är alltså över 70 procent.

Preciserad handledning i åtgärdsprogrammet
Att minska anstaltsvården för äldre personer och att öka den service som erbjuds i hemmet sker inte över en natt. Social- och hälsovårdsministeriet utarbetar ett åtgärdsprogram innan slutet av januari 2014 för att minska antalet platser för anstaltsvård.

Åtgärdsprogrammet innehåller bland annat preciserad handledning som grundar sig på information som THL samlat in om situationen innan och efter att äldreomsorgslagen trädde i kraft. Utgående från den information som årligen produceras av indikatorerna för servicestrukturen vet man vilka kommuner som har de största utmaningarna. Handledningen kan således riktas särskilt till dem. Det planeras också en regionrunda som startar under våren 2014, där särskilt frågor som berör reformen av servicestrukturen lyfts fram.


Text: Kimmo Vainikainen