Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster har inletts
Regeringen vill erbjuda barn, unga och familjer tjänster som bemöter klienternas behov och som har större effekt samt är kostnadseffektivare och mer integrerade än de nuvarande tjänsterna. Man vill förändra verksamhetskulturen så att den stärker barnets rättigheter.
Utgångspunkter i reformprogrammet är barn- och familjeorientering, barnets bästa, familjers mångformighet samt stärkande av barnens, ungdomarnas och familjernas egna resurser. Barns, ungdomars och familjers erfarenhetsexpertis och delaktighet har en viktig roll i projektet.
I programmet får kommunerna och de kommande självstyrande områdena stöd för att öka de förebyggande tjänsterna och det stöd som ges i ett tidigt skede samt för att agera på ett klientorienterat sätt. Utbildningen för personer som arbetar inom området reformeras och det skapas nya verktyg för tidigt stöd för föräldraskap.
Nya tjänster skapas i den framtida verksamhetsmiljön inom kommunerna och de självstyrande områdena. Med stöd av programmet strävar man efter att minska antalet vårdnadstvister och omhändertaganden av barn samt sluten vård av barn. Målet är att vid sidan om ökat välbefinnande för barn, ungdomar och familjer även få till stånd kostnadsbesparingar.
Vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen diskuterades vid det inledande seminarium för programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna som hölls i Helsingfors den 11 januari.
Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna är ett av spetsprojekten för statsminister Juha Sipiläs regering. Utgångspunkten i genomförandet av programmet är att kommunerna och de självstyrande områdena ordnar och leder tjänsterna på ett barn- och familjeorienterat sätt över förvaltningsgränserna. Det nuvarande splittrade servicesystemet reformeras så att alla tjänster för barn, ungdomar och familjer samordnas till en enda helhet av tjänster. I reformen ingår förutom de självstyrande områdenas social- och hälsotjänster även många av de tjänster inom fostran, kultur och undervisning som blir kvar på kommunernas ansvar. Reformen planeras och genomförs i samarbete mellan ministerierna.
En verksamhetskultur som stöder barnets rättigheter innebär t.ex. att statens, kommunernas och de självstyrande områdenas beslutsfattare bedömer vilka konsekvenser deras beslut har för barnen och familjerna.
Lågtröskeltjänsterna och stödet för föräldraskap stärks. Exempelvis på arbetsplatserna behövs familjevänliga verksamhetsmodeller. Mer försonlighet eftersträvas vid skilsmässor. Även skolan och småbarnspedagogiken utvecklas så att de stöder barnens välbefinnande. Åtgärderna mot mobbning effektiviseras. Det säkerställs att informationsgången mellan de som arbetar inom området fungerar.
Målen för programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna är ambitiösa. För att de ska uppnås behövs förändringar inom många förvaltningsområden. De väsentligaste funktionerna som ska samordnas är social- och hälsotjänster (SHM), pedagogiska tjänster, undervisnings- och kulturtjänster samt ungdomsarbete (UKM), invandrar-, asyl- och integrationstjänster samt misshandels- och utnyttjandeärenden (IM), ärenden som gäller ungdomssysselsättningen och familjevänliga arbetsplatser (ANM), ärenden som gäller beväringstjänsten (FSM), vårdnadsärenden vid skilsmässor samt tjänster för ungdomar som har begått brott (JM). Regeringen önskar att även organisationer och församlingar som är verksamma inom dessa områden deltar i arbetet.
För genomförandet av programmet har regeringen reserverat sammanlagt 40 miljoner euro för perioden 2016–2018. Största delen av finansieringen ska användas som stöd för förändringarna i kommunerna och de självstyrande områdena.
I det inledande seminariet deltog en bred grupp nyckelaktörer inom barn- och familjetjänster från kommuner, samkommuner, organisationer och statsförvaltningen.
Säg din åsikt om projektplanen för programmet
Ett utkast till projektplan för programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna har färdigställts. Social- och hälsovårdsministeriet har öppnat en för alla öppen diskussionstråd om projektplanen på adressen dinasikt.fi. Där går det att lämna sin åsikt fram till den 5 februari 2016.
Ytterligare upplysningar:
Maria Kaisa Aula, ordförande för programmets styrgrupp, tfn 050 530 9697 mariakaisa.aula(at)luukku.com
Päivi Voutilainen, direktör, SHM, tfn 02951 63403, [email protected]