Förordningsändring förpliktigar till förbättrad riskhantering kring hushållsvatten

social- och hälsovårdsministeriet

16.10.2017 9.30

Pressmeddelande 138/2017

Riskhantering och de åtgärder den förutsätter har i fortsättningen en allt viktigare roll i den regelbundna kvalitetskontrollen av hushållsvatten. Den nya förordningen ökar flexibiliteten i övervakningen av hushållsvatten och förutsätter att lokala faror som hotar vattenkvaliteten bättre än hittills beaktas i den regelbundna övervakningen av kvaliteten på hushållsvatten. Resultaten av riskhanteringen utnyttjas också då vattenverken och kommunens hälsoskyddsmyndigheter bereder sig på att förebygga störningssituationer i anslutning till hushållsvattnets kvalitet. Förordningen träder i kraft den 27 oktober 2017.

Om riskbedömningens resultat ger anledning till det, ska vattenverket i sin egenkontroll ännu noggrannare undersöka vattnet och följa upp de risker som påverkar vattnets kvalitet. Vattenverket ska också utarbeta en plan över åtgärder för att minska eller eliminera riskerna.

Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska godkänna den riskbedömning som verket gjort. På grundval av resultaten av riskbedömningen kan man smidigt ändra antalet prov som tas av hushållsvattnet vid myndighetsövervakningen. Antalet prov måste utökas beträffande sådana hälsoskadliga ämnen som mest sannolikt förekommer i hushållsvattnet eller för vilka man inte kan fastställa tillräckligt effektiva metoder för riskhantering. Å andra sidan kan man också minska provtagningen med anledning av resultaten av riskbedömningen eller så kan ämnen som enligt förordningen ska undersökas strykas helt från myndighetsövervakningen.

Från fastigheternas vattensystem, såsom vattenledningar, kranar och skarvstycken upplöses det metaller i hushållsvatten. Vid myndighetsövervakningen ska koppar-, nickel- och blyprov i fortsättningen tas av hushållsvattnet utan att vattnet spolas före, medan man hittills tagit hushållsvattenprov efter spolning. Med ändringen av provtagningsmetod försöker man utreda hur mycket metaller det löses upp i hushållsvattnet från fastigheternas egna vattensystem. Uppgiften är viktig för fastighetens ägare och boende för att de ska kunna spola tillräckligt med vatten före det används som dricksvatten eller i matlagningen.

Nytt är också att man i myndighetsövervakningen kan använda mätare för kontinuerlig uppföljning. Med dessa får man information i realtid om hushållsvattnets kvalitet och man sparar tid eftersom alla prov inte längre behöver hämtas och distribueras till laboratorier. Man behöver inte heller vänta på laboratorieanalyser. Tillsvidare är det inte i bruk så många mätare för kontinuerlig uppföljning.

I förordningen specificeras också de kriterier som kommunens hälsoskyddsmyndighet använder för att bedöma provtagarnas kompetens.

Genom förordningen genomförs ändringarna i enlighet med bilagorna till EU:s dricksvattendirektiv. En del av dricksvattendirektivets förpliktelser har redan tidigare genomförts i Finland genom ändringen av hälsoskyddslagen.

Riskhanteringen bygger på Världshälsoorganisationen WHO:s princip Water Safety Plan om identifiering av faror som hotar kvaliteten på hushållsvattnet, om bedömning av risker och bestämmande av riskhanteringsmetoder.

Ytterligare information:

Jarkko Rapala, konsultativ tjänsteman, tfn 02951 63315, [email protected]