Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
  • Vállje giela Davvisámegiella
Media
Social- och hälsovårdsministeriet
Meny
  • Framsida Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd Förebyggande av missbruksrelaterade skador och hälsoskador, delaktighet
    • Social- och hälsotjänster Tjänster, social- och hälsovårdssystemet, välfärdsområden, personal, kundens ställning, klientavgifter, läkemedel
    • Utkomstskyddet Finlands system för social trygghet, stöd och förmåner, pensionsskydd
    • Försäkringsverksamhet Försäkringsverksamhet, obligatoriska och frivilliga försäkringar
    • Arbetslivet Arbetsförhållanden, arbetshälsa, företagshälsovård
    • Jämställdhet Jämställdhetspolitik, lika lön
    • EU och internationella ärenden EU, nordiskt samarbete, WHO, FN, ILO
    • Finansiering och understöd EU-finansiering, statsunderstöd, anslag för hälsofrämjande
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden och nyheter
  • Kolumner
  • SHMs tjänsteinlägg
  • Anvisningar och rekommendationer
  • SHM i sociala medier
  • Kommuninfo
  • Begäran om utlåtande
  • Beställ material
  • Beslut
  • Offentlig delgivning
  • Lediga arbetsplatser
suomi svenskaLäs artikeln på svenska

PISA-lasku haastaa koulun ja yhteiskunnan

opetus- ja kulttuuriministeriö
Julkaisuajankohta 28.12.2023 9.36
Tyyppi:Kolumni
Koulutyö

Ensimmäiset PISA-tulokset julkaistiin itsenäisyyspäivänä 2001 ja suomalainen koulu nousi ennennäkemättömään maailmanmaineeseen hyvillä ja tasa-arvoisilla oppimistuloksillaan. Viime vuosina julkisuudessa on herätty heikkenevään kehitykseen, ja tuoreet PISA-tulokset ovat kirvoittaneet monipuolista yhteiskunnallista keskustelua. Vaikka koronakriisin jälkeen oppimistulokset ovat laskeneet laajasti eri maissa, Suomi erottuu yleisestä kehityksestä hyvin pitkäaikaisella osaamistason laskulla.

Viitteitä heikkenevästä kehityksestä oli jo ensimmäisen PISA-tutkimuksen aikaan 1990 - 2000-luvun taitteessa. Kun ensimmäisiä PISA-aineistoja vasta kerättiin, Opetushallituksen opetusneuvos Pirjo Sinko toi esiin huolen HS vieraskynässä (9.6.2000)Länk till en annan webbplats, että ylioppilastutkinnossa äidinkielen osaaminen oli heikentynyt jo neljän vuoden ajan. Hän oli varoittanut laskusta jo aiemmin (HS Vieraskynä 16.8.1998Länk till en annan webbplats) todeten, että “äidinkieltä on uudessa lukiossa samoin kuin peruskoulussa opiskeltu entistä vähemmän” ja arvioiden, ettei “jo ennestään Euroopan ehkä suppeimmasta äidinkielen tuntimäärästä olisi ollut varaa tinkiä.” Hänen mukaansa taustalla oli vapaa-ajan lukemisen väheneminen, johon koulu ei ollut reagoinut lisäämällä koulussa tapahtuvaa lukemista. Hän varoitti, että ”mikään ei viittaa siihen, että laskusuunta kääntyisi, ellei ryhdytä erityistoimiin” ja esitti, että läksyjä olisi lisättävä ja vaatimustasoa nostettava. Kansallisissa matematiikan arvioinneissa oppimistulosten huippuvuodeksi jäi vuosi 2000 ja aikuisten osaamistutkimuksissa parhaiten ovat menestyneet 1990-luvulla perusopetuksensa päättäneet.  

Vanhempiin puheenvuoroihin on hyvä palata, koska hyvin samanlaisia äänenpainoja on kuultu viimeisimpien PISA-tulosten jälkeen. Kun näyttää siltä, että nuorten oppimistulokset olivat jo laskussa tai kääntymässä laskuun vuonna 2000, kun ensimmäinen PISA-tutkimus toteutettiin, hyvän onnistumisen avain ei välttämättä ole koulun palauttaminen samanlaiseksi kuin vuonna 2000. Etenkään, kun maailma koulun ympärillä on muuttunut tänä aikana merkittävästi.  

Mitä olemme oppineet tulosten laskusta?  

Vuoden 2006 jälkeen osaamisen lasku on näkynyt jokaisella PISA-kierroksella ja heikkenevä kehitys on asteittain noussut kansalliseen tietoisuuteen myös opetusalan ulkopuolella. Kun takanamme on vähintään vuosituhannen vaihteeseen ulottuva oppimistulosten lasku ja taustaan liittyvien oppimistuloserojen kasvu, on aika arvioida uudelleen, mitä tiedämme onnistumisistamme ja epäonnistumisistamme.  

Mahdollisista selityksistä Suomen menestykselle ja myöhemmälle laskulle ei ole pulaa, koska niin monet erilliset ilmiöt vaikuttavat samanaikaisesti kouluun ja oppilaisiin. Oppilaiden osaamiseen vaikuttavat hyvin monet tekijät koulussa, kotona ja niiden ulkopuolella aina koulutuksen arvostuksesta televisio-ohjelmien tekstitykseen. Paljon vaikeampaa on kuitenkin arvioida, miten suuri vaikutus näillä yksittäisillä tekijöillä on osaamisen muutokselle ja mitkä koulutusjärjestelmään tai yhteiskuntaan liittyvät tekijät selittävät osaamisen tason jossain maassa jollakin ajan hetkellä. 
Suomessa oppimistulosten laskun selittämistä vaikeuttaa laskun pitkäaikaisuus. Koulussa ovat viimeisen neljännesvuosisadan aikana muuttuneet niin opetussuunnitelmat, kouluverkko kuin ryhmänmuodostuksen periaatteetkin, ja opettajakunta on laajasti uudistunut yliopistokoulutetuksi. Kun päätöksenteko koulussa on 1990-luvulta saakka ollut hyvin paikallista, koulun kehityskään ei ole ollut kaikkialla samanlainen.  

Suomen menestyksen ja laskun syistä on esitetty vuosien mittaan monia puheenvuoroja. On kuitenkin hyvä erottaa uskottavatkin epäilykset varsinaisesta koetellusta kansallisesta ja kansainvälisestä tutkimustiedosta. Tärkeää olisi myös muistaa, että kokonaisselitys 30 vuoden kehitykselle muodostunee monista osista. Monet ilmiöt, joista ei ole selittämään koko laskua, voivat selittää sen osia. 

Jo laskun pituuden takia tiedämme, että maahanmuutto, digitalisaatio, ilmiöoppiminen tai vuoden 2016 opetussuunnitelma eivät voi selittää koko pitkäaikaista laskua, koska heikkenevä kehitys on alkanut paljon ennen näiden ilmiöiden nousua. Vastaavasti mahdolliset selitykset laskun alulle 1990-luvulla tai vuosituhannen vaihteessa eivät välttämättä ole vaikuttaneet enää viime vuosien kehitykseen. Esimerkiksi 1990-luvulla laman jälkeen yleissivistävän koulutuksen rahoitustaso laski neljänneksellä eikä ole koskaan palautunut aiemmalle tasolleen. Lukuharrastuksen kautta tuloksiin on voinut puolestaan vaikuttaa valtion kirjastorahoituksen puolittuminen 1990-luvun aikana ja myöhempi kirjastojen kokoelmien ja käytön kääntyminen laskuun.

Keskustelu osaamisen heikkenemisen syistä voi olla vaikeaa, koska syiden etsiminen tulkitaan helposti syyllisten etsimiseksi. Mahdollisten kouluihin, kuntiin, opettajiin, opetussuunnitelmiin tai kouluviranomaisiin liittyvien selitysten erittely voi näyttää näiden syyttämiseltä. Toisaalta katseen suuntaaminen kokonaan koulun ulkopuolelle kuulostaa helposti vastuun välttelyltä. Siksi onkin tärkeä korostaa, että analyyttisen kokonaisymmärryksen luominen on välttämätöntä uuden suunnan löytämisen kannalta, ja se edellyttää kaikkien mahdollisten syiden tarkastelua. Tällä hetkellä käytettävissä ei ole aihetta koskevasta laadukkaasta tutkimustiedosta huolimatta luotettavaa systeemistä arviota siitä, missä määrin kehityksen syyt ovat koulussa, ja missä määrin sen ulkopuolella.  

Menestyksen ja laskun syistä   

Pitkä lasku myös haastaa monet vakiintuneet selityksemme menestyksen syistä. Ensimmäisten vuosien PISA-tulosten loisteessa kunniaa onnistumisesta riitti kaikille. Suomalaisessa yhteiskunnassa koulusta vuosikymmeniä käydyn kamppailun jälkeen kaikki osapuolet tulkitsivat mielellään koulun menestyksen omien toimiensa tuloksena. Menestyksen avaimina voitiin nähdä niin peruskoulun tulo Suomeen kuin siihen 1990-luvulla tehdyt merkittävät muutokset - niin yhteiskunnallinen tasa-arvo, maisterikoulutetut opettajat kuin koulujen ja kuntien laaja paikallinen autonomiakin.  

Oppimistulosten merkittävä nousu ennen 1990-luvun puoliväliä ajoittuu ajanjaksolle, jolla koulujärjestelmä oli hyvin keskitetty, paikallinen autonomia vähäistä, opetus opettajakeskeistä, maisteriluokanopettajien osuus opettajakunnassa pieni, opettajien autonomia lähinnä koulutuspoliittinen ongelma ja opettajan ammatin yleinen arvostus nykyistä vähäisempää. Osaaminen taas on 2000-luvun ajan laskenut, vaikka monet ydinvahvuuksinamme pitämämme tekijät ovat vain vahvistuneet.  

Tulokset ovat puolestaan laskeneet lähes koko sen ajan, kun paikallista autonomiaa on ollut runsaasti ja kun yli puolet luokanopettajista on ollut maisterikoulutettuja ja opettajien ammatin arvostus on noussut. Vielä 2000-luvun alussa parhaat matematiikan tulokset saavuttivat oppilaat, joita opettivat vanhat kansakoulunopettajat, jotka oli koulutettu ennen opettajankoulutuksen siirtymistä yliopistoihin. Esimerkit viittaavat siihen, ettemme ole onnistuneet tunnistamaan riittävän tarkasti, mitkä koulun, opettajien ja yhteiskunnan vahvuudet ovat olleet ratkaisevia oppimistulosten korkealle tasolle. Kuten OECD:n PISA-tutkimuksen johtaja Andreas Schleicher muistutti vuonna 2023 Helsingissä pitämässään puheenvuorossa: ei ole helppo tietää mitkä tekemämme asiat ovat osa ongelmaa, mitkä osa ratkaisua.  

Sama ongelma liittyy moniin yhteiskunnalliseen muutokseen liittyviin selityksiin. Älypuhelimet muuttavat ympäristöä globaalisti, mutta oppimistulosten kehityksessä on suurta maiden välistä vaihtelua ja digitaalisuus vaikuttaa myös Virossa, Koreassa, Japanissa ja Singaporessa, joissa ei ole koettu vastaavaa oppimistulosten laskua. Viron nousua voi selittää sen Suomen myöhäisempi yhteiskuntakehitys, toisaalta Suomen edeltä löytyvät PISA-tuloksissa eri alueilla myös Sveitsi, Hollanti, Kanada, Iso-Britannia, Tanska ja monet muut hyvin pitkään yhteiskunnallisen ja taloudellisen kehityksen eturintamassa olleet maat, joiden kehitystä Suomi on seurannut. Teknologian ja elämäntavan muutos voi hyvin vaikuttaa oppimistulosten kehitykseen Suomessa, mutta Suomen poikkeuksellisen heikon kehityksen selittämiseen tarvittaneen myös muita syitä.   

On onneton sattuma, että paikallisen päätöksenteon merkityksen korostuessa valtakunnallinen tiedonkeruu on ollut hyvin rajoitettua, mikä rajoittaa tutkimusta. Kunnilla on velvoite arvioida perusopetuksen järjestämistään, mutta 20 vuoden jälkeenkin valtaosa kunnista arvioi itse laadunhallintansa olevan vielä alkavalla tasolla. Toisin kuin monissa muissa maissa, meillä ei myöskään ole käytössä rekisteritietoa, jonka avulla voitaisiin yhdistää opettajat ja oppilaat ja siten analysoida paremmin, millaiset opettajat ja opetuksen järjestämisen tavat näyttävät johtavan parempiin tuloksiin. Kattavampi tiedonkeruu ja monipuolisemmat rekisteriaineistot mahdollistaisivat entistä paremman tutkimuksen ja seurannan tulevaisuudessa.  

Hajautettu hallinto myös vaikeuttaa järjestelmätason suunnanmuutosta. Pitkään menestystä selittäessämme olemme myös kansainvälisesti todenneet, että menestys perustuu siihen, että vapautamme paikallisen tason toimijat toimimaan oman harkintansa mukaan. Nyt kun suunnanmuutos ja kansallinen tuki tilanteen korjaamiseen olisivat tarpeen, valtakunnallisen ohjauksen välineiden puute tuo meille myös haasteita. 

Valtakunnallisesti tarvitaan tutkimuksen tukemaa kokeilutoimintaa, jolla voidaan paitsi kokeilla erilaisia toimintatapoja, myös luotettavasti tunnistaa niiden vaikutukset ja löytää siten hyviä käytäntöjä, joita on mahdollista levittää laajemmin koulutusjärjestelmässä. Päätöksenteossa pitää paitsi hyödyntää laajasti kansallista ja kansainvälistä tutkimusta, myös tehdä käytetty tutkimustieto näkyväksi, jotta esimerkiksi opetussuunnitelman perusteiden taustalla oleva tutkimusnäyttö tulee selvästi esille.  

Peruskoulu tulevaisuudessa 

Kansainvälisesti korkea tasomme vaimensi pitkään huolestuttavien signaalien vaikutusta kansallisessa keskustelussa, mutta laskevaan kehitykseen on myös reagoitu monella tasolla. Jo vuonna 2004 voimaan tulleissa opetussuunnitelman perusteissa lisättiin matematiikan tuntimäärää, koska kansallisessa matematiikan arvioinnissa oli saatu näyttöä matematiikan osaamisen laskusta. Samoin läpi 2000-luvun on kehitetty esimerkiksi kansallisia ja paikallisia tarveperusteisen rahoituksen muotoja, kuten kansallista tasa-arvorahaa, joiden tarkoituksena on tasoittaa sosioekonomisesti haastavissa olosuhteissa toimivien koulujen oppilaiden osaamisen edellytyksiä. Myös nykyinen hallitus on päättänyt lisätä tunteja matematiikan ja äidinkielen perustaitojen opetukseen peruskoulun alaluokilla, sekä uudistaa oppimisen tukea ja vakiinnuttaa entisestään tarveperustaisen rahoituksen asemaa. 

Tähän mennessä muutokset eivät ole riittäneet kehityksen kääntämiseen. Oppimistulosten jatkuva lasku ja osaamiserojen kasvu osoittavat, että vahvoille lisätoimille on edelleen tarvetta. Kuten terveydenhuolto, myös koulu joutuu korjaamaan monia ongelmia, joita se ei ole itse aiheuttanut. Siksi on tärkeää säilyttää tasapaino, jossa muistetaan sekä kehityksen mahdollisesti laajat yhteiskunnalliset syyt, mutta myös koulutusjärjestelmän vastuu tilanteen korjaamisessa. Koulu ei voi välttämättä yksin korjata kehitystä, mutta se on silti tärkein väline osaamiseen vaikuttamiseksi.  
Samalla koulu tarvitsee sivustatukea. Hyvin moniulotteisille ongelmille on tyypillistä, että tilanteen ratkaisu ei kokonaisuudessaan ole minkään yksittäisen organisaation tai hallinnonalan ulottuvilla. Esimerkiksi koulujen välisiin eroihin vaikuttavat paikallisen ja kansallisen koulutuspolitiikan lisäksi mm. kaupunkisuunnittelu, asuntopolitiikka, perhepolitiikka ja yleisempi sosiaalipolitiikka. Näistä yksikään ei voi ratkaista ongelmaa yksin, mutta ne voivat kaikki olla osia ratkaisusta.  

Suomalaisten lasten ja nuorten osaaminen tarvitsee koko yhteiskuntaa koulun tueksi. Kehityksen suunnan kääntämiseksi jokaisen organisaation ja toimijan on pohdittava, mitä juuri se voi tehdä koulun hyväksi: yhteisellä ponnistuksella voimme tukea myös koululaisten oppimisen intoa ja uskoa tulevaisuuteen. Osana tätä kokonaisuutta opetus- ja kulttuuriministeriö käynnistää peruskoulun tulevaisuustyön, joka on kirjattu nykyiseen hallitusohjelmaan. Työssä kokoamme eri toimijat yhteen kansainvälisten yhteistyökumppaneiden kanssa tunnistamaan pitkän aikavälin kehittämistarpeita ja organisoitumaan tutkimuspohjaisesti koulun tueksi. 

Anita Lehikoinen, kansliapäällikkö
Aleksi Kalenius, neuvotteleva virkamies
Venla Bernelius, erityisasiantuntija

Koulutus
PISA-tutkimus koulutus
Tillbaka till toppen
Social- och hälsovårdsministeriet
Sosiaali- ja terveysministeriö
Ministry of Social Affairs and health

Sjötullsgatan 8, 00170 Helsingfors

PB 33, 00023 Statsrådet

Växel 0295 16001

registratorskontoret.shm(at)gov.fi

Information om webbplatsen

Dataskydd

Sidkarta

Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi

Respons

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsomraden
    • Främjande av välfärd
      • Lagstiftning
      • Hälsofrämjande
        • Kost
        • Motion
        • Främjande av sexuell hälsa
        • Olycksfall
        • Bekämpning av smittsamma sjukdomar
          • Myndigheternas ansvar
          • Coronaviruset i Finland
            • Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelanden om coronaviruset
            • Social- och hälsovårdsministeriets offentliga delgivningar
            • Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar med anledning av coronavirusläget
          • Fågelinfluensa
        • Främjande av hälsa i kommunerna och välfärdsområdena
      • Främjande av delaktighet
        • Tryggande av boende
        • Förebyggande av utslagning och fattigdom
        • Funktionsrättspolitiken
        • Politiken avseende romer
        • Invandrares socialskydd, välmående och hälsa
      • Förebyggande av missbruk
        • Alkoholpolitik
          • Alkohollagen
        • Narkotikapolitik
          • EU och internationell narkotika politik
          • Övervakning av narkotika
        • Tobakspolitik
          • EU-reglering och samarbete
          • Ansvar i tobaks- och nikotinpolitiken
          • Åtgärder för att minska användningen
          • WHO:s ramkonvention om tobakskontroll FCTC
          • Samröret med tobaksindustrin
        • Förebyggande missbrukarvård
        • Spelproblem
          • Spelpolitiskt program
          • Bedömning av riskerna för skadeverkningar till följd av penningspel
          • Ansvariga instanser i spelpolitiken
          • Penningspelsystemet
      • Förebyggande av våld och brott
        • Förebyggande av våld i nära relationer och inom familjen
          • NAPE – Kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
        • Förebyggande av människohandel
        • Medling vid brott och tvister
        • Våld mot barn och förebyggande av våld mot barn
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
        • Ansvar i förebyggande av våld i nära relationer och inom familjer
      • Miljöhälsa
        • Ordnandet av miljö- och hälsoskydd
        • Hälsoskydd
          • Kommunernas hälsoskyddsansvar
          • Bedömning av miljökonsekvenser
          • Hushållsvatten
            • Åtgärdsprogrammet för hushållsvatten
          • Miljökänslighet
        • Bioteknologi
        • Genteknik
        • Kemikalietillsyn
          • Kosmetiska preparat
          • Tatuering
        • Nanomaterial- och nanoteknologi
        • Strålskydd
    • Social- och hälsotjänster
      • Lagstiftning
        • Barn och unga
        • Handikappade
        • Äldre
        • Läkemedelsförsörjning
        • Hantering av klient- och patientuppgifter
          • Datasäker användning av social- och hälsodata
            • Vanliga frågor om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården
            • Lagen om sekundär användning ändras
              • Vanliga frågor om ändring av lagen om sekundär användning
        • Vanliga frågor om reformen av lagstiftningen om mentalvård
      • Organisation och ansvar inom social- och hälsovårdssystemet
        • Välfärdsområden
          • Karta över välfärdsområdena
          • Styrning av välfärdsområdena
          • Samarbetsområden
        • Kommunerna
        • Tillsynsmyndigheter
        • Privata social- och hälsovårdstjänster
        • Kompetenscenter inom det sociala området
        • Organisationer och föreningar
      • Socialtjänster
        • Socialarbete
        • Socialjouren
        • Hemvård och hemservice
        • Institutionsvård
        • Boendeservice och ombyggnad av bostäder
        • Familjevård
        • Närståendevård
        • Barnskydd
          • Utredning om missförhållanden inom barnskyddet 1937-1983
          • Frågor och svar om barnskyddet i Finland
        • Adoption
        • Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor samt medling
        • Vårdnad, underhåll, erkännande av faderskap
        • Service för missbrukare
        • Handikapptjänster och stödformer
          • Lagen om tolkningstjänst på teckenspråk
      • Hälsotjänster
        • Hälsovårdscentraler
        • Hälsorådgivning och hälsoundersökningar
        • Rådgivningsbyråer
        • Screeningar
          • Cancerscreening
          • Till dem som ordnar screening
          • Fosterscreening
        • Vaccinationer
          • HPV-vaccinationer
        • Mun- och tandhälsa
        • Elevhälsotjänster
        • Skolhälsovården
        • Studerandehälsovården
        • Företagshälsovården
        • Hälsotjänster för arbetslösa
        • Mentalvårdstjänster
        • Jour
        • Prehospital akutsjukvård
        • Sjukhus och specialsjukvård
        • Hemsjukvård och hemsjukhusvård
        • Terminalvård
        • Organ- och vävnadstransplantationer
          • Organdonationer - ofta ställda frågor
        • Klient- och patientsäkerhet
        • Patientsäkerhet
        • Patientdirektiv (gränsöverskridande hälso- och sjukvård)
        • Social- och hälsovård för papperslösa
        • Avbrytande av graviditet
      • Rehabilitering
        • Medicinsk rehabilitering
        • Yrkesinriktad rehabilitering
          • Vanliga frågor och svar om ändringarna i fråga om yrkesinriktad för unga
        • Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte
        • Social rehabilitering
      • Läkemedelsbehandling och läkemedelsdistribution
        • Läkemedelsbehandlingens värdekedja
        • Författningar, styrning och tillsyn, samarbete
        • Säker läkemedelsbehandling
          • Narkolepsi
          • Sammanställning över åtgärder
        • Läkemedelsersättning
        • Rationell läkemedelsbehandling
          • Genomförandet av rationell läkemedelsbehandling
          • Informationshantering
            • Digitala tjänster
      • Klientavgifter
        • Avgifter för hälsovård
        • Avgiftstak för hälso- och sjukvården
        • Avgifter för tandvård
        • Avgifter för hemservice och hemsjukvård
        • Avgifter för barnskydd
        • Servicesedlar
      • Klientens och patientens rättigheter
        • Patientens rättigheter
        • Klientens rättigheter inom socialvården
        • Tillgång till vård (vårdgaranti)
          • Val av vårdenhet
        • Tillgång till socialtjänster
        • Klient- och patientuppgifter samt sekretess
        • Anmärkning, klagomål och ändringssökande
        • Patientombud och socialombud
        • Fastställande av könstillhörighet
      • Personal inom social- och hälsovården
        • Tillsyn, tillstånd och registrering
        • Specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning
      • Barn, unga och familjer
        • Tjänster för familjer
      • Äldre
        • Tjänster för äldre
          • Förebyggande tjänster för äldre
        • Veteraner och krigsinvalider
      • Tjänster för personer som söker internationellt skydd i Finland
        • Social- och hälsovårdsservicen för personer som flytt från Ukraina
      • Informationshantering
        • Utveckling av Kanta-tjänster
        • Informationspaket
    • Utkomstskyddet
      • Lagstiftning
        • Frågor och svar om förslaget att höja de nedre åldersgränserna på vissa FPA-förmåner från 16 år till 18 år
      • Finlands system för social trygghet
        • Social trygghet för barn och unga
          • Vad är social trygghet?
      • Understöd för barnfamiljer
      • Militärunderstöd och andra förmåner
      • Bostadsbidrag
      • Arbetslöshetsskydd
        • Vanliga frågor och svar om slopandet av tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och om omställningsskyddet
      • Utkomst under sjukdomstid
      • Utkomst under rehabilitering
      • Handikappförmåner
      • Arbetsolyckor och yrkessjukdomar
        • Invaliditetsklassificering och menersättning
      • Pensionsskydd
        • Arbetspension
        • Folkpension
          • Vanliga frågor om höjning av de minsta pensionerna
        • Garantipension
        • Invalidpension
        • Familjepension
      • Veteranförmåner
      • Socialskydd för idrottare, stipendiater och studerande
      • Utkomststöd
      • Social kreditgivning
      • Internationellt socialskydd
      • Besvärsinstanser för beslut om utkomstskydd
      • Alterneringsledighet och alterneringsersättning
    • Försäkringsverksamhet
      • Lagstiftning
      • Försäkringsanstalter
      • Övervakning av försäkringsverksamhet
      • Placering av försäkringsavgifterna
      • Socialförsäkring
        • Arbetspensionsförsäkring
        • Olycksfallsförsäkring
      • Lagstadgade skadeförsäkringar
        • Trafikförsäkring
        • Patientförsäkring
        • Miljöskadeförsäkring
      • Frivilliga försäkringar
      • Socialförsäkringsavgifter
      • Indexjusteringar i sociala förmåner och levnadskoefficient
      • Ändringssökande i försäkringsärenden
      • Försäkringsläkare
        • Ofta frågat
    • Arbetslivet
      • Arbetarskydd
        • Lagstiftning
          • Författningar
        • Internationellt samarbete
        • Utstationerade arbetstagare
        • Allmänt bindande kollektivavtal
      • Arbetarskydd på arbetsplatserna
      • Tillsyn över arbetarskyddet
        • Marknadskontroll
        • Europeiskt samarbete om marknadstillsyn
        • Bekämpning av grå ekonomi
        • Hantering av trakasserier och osakligt bemötande
      • Företagshälsovård och upprätthållande av arbetsförmågan
        • Kostnaderna för förlorad arbetsinsats
      • Arbetshälsa
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Unga och arbete
      • Familjeliv och arbete
      • Äldre arbetstagare
    • Jämställdhet
      • Lagstiftning
      • Jämställdhetspolitik
      • Jämställdhetsintegrering
      • Jämställdhet i arbetslivet
      • Lika lön
      • Internationellt samarbete
      • Ansvariga myndigheter
      • Projekt inom jämställdhet
      • Priset Årets Pappa
    • EU och internationella ärenden
    • Finansiering och understöd
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden och nyheter
    • Kolumner
    • SHMs tjänsteinlägg
    • Anvisningar och rekommendationer
    • SHM i sociala medier
    • Kommuninfo
    • Begäran om utlåtande
    • Beställ material
      • Nyhetsbrev
    • Beslut
    • Offentlig delgivning
    • Lediga arbetsplatser
  • Projekt och lagberedning
    • Reform av den sociala tryggheten
      • Allmänt stöd
      • Kommittén för social trygghet
    • Arbetslivsprogrammen
      • ARBETE2030 – Utvecklingsprogrammet för arbetet och välbefinnandet i arbetet
      • Programmet för arbetsförmåga
      • Program för psykisk hälsa i arbetslivet
    • Strategi för psykisk hälsa
    • Barnstrategi
    • Tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn
    • Individualiserad medicin
      • Bättre hälsa med genominformation
      • Beskrivning av projektet
      • Genomcentret
      • Cancercentret
      • Biobankernas verksamhet
      • Neurocentret
      • Center för läkemedelsutveckling
      • Personer och kontaktuppgifter
      • EU-projektet 1+ Million Genomes
    • Det nationella åldersprogrammet
    • Tillgänglighetsdirektivet
    • Principerna för tjänsteutbudet inom social- och hälsovården ses över
      • Deltagandet i fastställandet av principerna för tjänsteutbudet
      • Vanliga frågor - Bestämmelserna om principerna
    • Programmet för ett gott arbete ska locka och hålla kvar arbetskraft inom social- och hälsovården
      • Reformen av lagstiftningen om social- och hälsovårdspersonalen
    • Nationell servicereform
    • Nationella programmet för hälsa och välfärd
    • Avslutade projekt
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Ledningen och organisationen
      • Arbetsfördelning mellan ministrar i SHM
      • Social- och hälsovårdsminister
      • Minister för social trygghet
      • Tjänstemannaledningen
      • Avdelningen för styrning av social- och hälsovården (OHO)
      • Avdelningen för social trygghet och försäkringar (SVO)
      • Avdelningen för säkerhet och hälsa (TUTO)
      • Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga (YTO)
      • Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården (APO)
      • Avdelningen för arbete och jämställdhet (TTO)
      • Strategi- och ekonomienheten (STAR)
      • Personal- och förvaltningsenheten (HEHA)
      • Enheten för internationella ärenden (KVY)
      • Kommunikationsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet (VIE)
    • Strategi
      • Välfärdsekonomi
    • Förvaltningsområdet
    • Beredskapsärenden
      • Pandemi
      • Beredskapscenter
      • Välfärdsområdenas beredskap
      • Beredskapen i EU
      • Strålningsolyckor
    • Internationellt samarbete
      • Europeiska unionen
        • Beredning av EU-ärenden
      • Europarådet
        • Europeiska kommittén för sociala rättigheter
      • Förenta nationerna FN
      • Världshälsoorganisationen WHO
        • WHO:s pandemiavtal
      • GHSA
      • Nordiskt samarbete
        • Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021
      • Nordliga dimensionen
      • Arktiskt samarbete
      • Barents euroarktiska råd
      • Internationella arbetsorganisationen ILO
      • OECD
    • Ekonomi och verksamhet
      • Forskning och utveckling
      • Planering och uppföljning
        • Planeringsdokument
        • Uppföljningsdokument
      • Socialutgifterna och finansieringen
      • Kostnader och finansiering
      • Marknadskontrollprogrammen inom SHM:s förvaltningsområde
    • Blanketter och anvisningar
    • Finansiering och understöd
      • Statsunderstöd
        • Ansökan om statsunderstöd år 2025
        • Ansökan om statsunderstöd år 2024
        • Ansökan om statsunderstöd år 2023
        • Ansökan om statsunderstöd år 2022
        • Ansökan om statsunderstöd år 2021
        • Ansökan om statsunderstöd år 2020
        • Blanketter för statsunderstöd
        • Statsunderstöd: Ansökan, användning och tillsyn
      • Programmet för hållbar tillväxt
        • Första ansökningsomgången
        • Andra ansökningsomgången
        • Statsunderstöd till forskning
        • Fjärde ansökningsomgången
        • Femte ansökan om statsunderstöd
      • Statsunderstöd för forskning i socialt arbete på universitetsnivå
      • Anslag för hälsofrämjande
      • Anslag för övervakning av smittsamma sjukdomar
      • EU:s strukturfonder (programperiod 2021-2027)
      • EU:s III gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet
    • Nämnder och delegationer
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Anställningsförhållande vid SHM
      • SHM:s personal med statistik
      • Bekanta dej med arbetsbeskrivningarna
      • Principer för ett tryggare rum
    • Ärendehantering
    • Utmärkelsetecken
      • Förslag till utmärkelsetecken via regionförvaltningsverken
      • Förvaltningsområdets social-, hälso-, veteranorganisationer m.m.
      • Morsdagsmedaljer
      • Farsdagsmedaljer
    • Historia
    • Visselblåsarskydd
    • Statistik
      • Statistik om främjande av välfärd och hälsa
      • Statistik om social- och hälsovårdstjänster
      • Utkomststatistik
      • Statistik om försäkringar
      • Statistik om arbetslivet
      • Statistik om jämställdhet
      • Internationell statistik
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • Nätfakturaadress
    • Till media
    • Om webbplatsen
    • Dataskydd
      • Rättigheter för dig som använder tjänsterna och kontroll av personuppgifterna
      • Datasystembeskrivningar
      • Handlingars offentlighet och begäran om information
      • Om kakor (cookies) på webbplatsen
    • Kommentarer
    • Tillgänglighetsutlåtande för stm.fi