Riksomfattande tema: Delaktighet

Prioriteringsområde 5: Social delaktighet och kampen mot fattigdom

Särskilt mål: 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

Åtgärder:

  • Att stärka den sociala delaktigheten för personer med svag ställning på arbetsmarknaden
  • Att stödja ungas välfärd och aktiva delaktighet 
  • Att stödja den sociala delaktigheten för grupper som upplever diskriminering och utanförskap       

EU:n lippu, jonka alapuolella teksti: Euroopan unioni - Euroopan sosiaalirahasto

Åtgärder: Att stärka den sociala delaktigheten för personer med svag ställning på arbetsmarknaden    

Utveckla riktade social-, hälso- och rehabiliteringstjänster för personer med svag ställning på arbetsmarknaden i syfte att främja social delaktighet och funktionsförmåga. Framförallt utvecklas servicesystem och modeller som stöder långtidsarbetslösa, äldre arbetslösa och partiellt arbetsföra.

Särskild uppmärksamhet fästs vid att utveckla servicemodeller med låg tröskel, identifiera servicebehov, påskynda åtkomsten till tjänster och stärka det sektorsövergripande samarbetet mellan olika aktörer. Utvecklingsarbetet stöder riksomfattande förnyelse av social- och hälsovården samt utvärdering av servicesystemet för rehabilitering. 

Åtgärderna finansierar projekt som stöder verkställandet av lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, i kraft sedan 1 januari 2015. Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en modell för samverkan där arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten tillsammans bedömer arbetslösas behov av service, planerar service som i sin helhet är relevant med avseende på sysselsättningen av arbetslösa och svarar för att sysselsättningsprocessen för arbetslösa fortskrider och följs upp.

Finansieringen går till utveckling av social-, hälso- och rehabiliteringstjänster (t.ex. hälsovård för arbetslösa, social rehabilitering) inom sektorsövergripande samservice. Utveckling, spridning och genomförande av modeller för riksomfattande användning är ett prioriterat område. 

Servicesystemet för rehabilitering utvecklas genom att utforska hur tjänsterna på ett bättre sätt kan tillgodose behoven hos personer som står utanför arbetslivet. Tjänster med låg tröskel för mental- och missbruksvårdens rehabiliteringsklienter utvecklas. Vården och andra rehabiliteringsfrämjande tjänster samordnas. Olika parters (primärvård, specialiserad sjukvård, socialarbete, anordnare av rehabilitering) samarbete i klienternas rehabiliteringsprocess förstärks. 

Utveckling av innehållet, kvaliteten och effekterna i social rehabilitering av personer med svag ställning på arbetsmarknaden är en prioritet inom temat. Detta stöder införandet och utvecklingen av tjänster för social rehabilitering enligt den nya socialvårdslagen.

Målet är att skapa riksomfattande, evidensbaserade modeller för social rehabilitering som stärker klienternas sociala funktionsförmåga, förebygger utslagning och främjar delaktighet. Särskild uppmärksamhet fästs vid utredning av den sociala funktionsförmågan och rehabiliteringsbehoven samt utveckling av rehabiliteringsrådgivning och -handledning. 

Hälsovården för arbetslösa utvecklas så att eventuella hälsoproblem identifieras i ett så tidigt skede som möjligt och att åtkomsten till vård blir effektivare. Samarbetet mellan företagshälsovården och arbets- och näringsförvaltningen samt andra aktörer förstärks. 

Finland står inför en historisk reform av servicesystemet för social- och hälsovården. Åtgärderna stöder regionerna och kommunerna i verkställandet av reformen och utvecklingen av servicesystemet så att tjänster för personer med svag ställning på arbetsmarknaden utformas på bästa sätt för att stödja arbets- och funktionsförmågan.

Det kan handla om att utveckla olika informations-, uppföljnings- eller utvärderingssystem, nya gemensamma servicemodeller och -strukturer eller att säkerställa klienternas delaktighet. Målet är att samordna nationellt, regionalt och lokalt utvecklingsarbete så att tjänster som främjar delaktighet och funktionsförmåga har likvärdig kvalitet och tillgänglighet i hela landet. 

I enlighet med integreringsprincipen ingår jämställdhetsperspektivet i alla projekt som främjar delaktighet och förebygger utslagning. Skillnaden mellan män och kvinnor i t.ex. arbetsmarknadsställning, hälsa och som klienter i tjänster och rehabilitering beaktas. Projekten utreder och utnyttjar könsspecificerad information om de företeelser som är föremål för utvecklingsarbetet. Målet är att främja jämställdhet och förebygga direkt och indirekt diskriminering. 

Genomföranderapport år 2016

Åtgärder: Att stödja ungas välfärd och aktiva delaktighet 

Social- och hälsotjänsterna och stödåtgärderna för unga ska förnyas och utvecklas för att motverka utslagning och öka den aktiva delaktigheten. Utgångspunkten är att garantera alla unga en genuin möjlighet till aktivt deltagande trots sociala och/eller hälsoproblem. Framförallt utvecklas socialarbete, social rehabilitering, mentalvårdstjänster och missbruksvård.

Inom helheten finansieras projekt som stöder verkställande och utveckling av den nya socialvårdslagen och social- och hälsovårdsreformen så att tjänster för unga på bästa sätt stöder arbets- och funktionsförmåga samt färdigheter för utbildning och arbetsliv.

Exempel på utvecklingsobjekt är att utreda stödbehov heltäckande och i rätt tid, modell för eget arbete, socialarbete, social rehabilitering och mental- och missbruksvårdstjänster med låg tröskel. 

Nya aktiva modeller för socialt arbete med unga skapas för att stödja övergången från socialvårdstjänster till arbete och utbildning. För unga är det särskilt viktigt att komma i aktiva åtgärder, både för att stödja delaktigheten och en för en korrekt bedömning av situationen. Ungas hjälpbehov klargörs bäst genom aktivitet.

Unga som ännu inte kan delta i det egentliga målinriktade arbetet inom rehabiliterande arbetsverksamhet, arbetsverkstäder e.d. garanteras möjlighet att delta i gruppverksamhet med låg tröskel som förbättrar orken och ger möjlighet att studera olika alternativ. Vid behov kombineras detta på ett flexibelt sätt med missbruks- och mentalvård och rehabilitering.

Social rehabilitering för unga stöder ungdomsgarantin genom att främja och stödja ungas placering i arbete, arbetsprövning, studier, arbetsverkstäder eller rehabilitering och förebygga avhopp från dessa verksamheter. Aktiviteterna genomförs efter behov i samarbete med ungdomsväsendet, hälsoväsendet, undervisningsväsendet, elevvård, arbets- och näringsförvaltningen, övriga rehabiliteringstjänster samt organisationer och andra aktörer.

I stället för enstaka projekt skapas målinriktad kontinuerlig verksamhet inom basservice, där stödet skräddarsys för ungas individuella behov och möjliggör effektiva ingångar till studier och arbetsliv. Exempelvis är långvarigt utkomststöd utan aktiva åtgärder inte bra för någon ung person.

Social rehabilitering bygger alltid på en heltäckande utredning av klientens funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov. Bakom finns en insikt om att ett helhetsperspektiv i arbetet är nödvändigt när problemen har hopat sig och blivit långvariga eller när social rehabilitering i övrigt behövs för att stärka den sociala funktionsförmågan och främja delaktigheten.

Social rehabilitering ska bl.a. beakta följderna av långtidsarbetslöshet, avsaknad av inkomster, svår familjebakgrund, erfarenhet av utanförskap och utsiktslöshet, avsaknad av utbildningsplats, uppmärksamhets- och inlärningsstörningar, handikapp, mentala störningar, beteendestörningar samt erfarenheter av mobbning och våld.

I social rehabilitering kombineras individuellt stöd med aktiviteter. Målet kan vara att lära sig färdigheter för vardagslivet, att hantera en alkohol- och drogfri vardag, att öva inför utbildning eller arbete eller att stödja gruppaktiviteter. Rehabiliteringen kan också bestå av individuellt psykosocialt stöd, coachning och närarbete (hembesök, att gå med, pedagogiskt stöd för uträttande av egna ärenden, rehabiliterande socialarbete), olika aktivitetsgrupper, stödpersonal och mentorskap, kamratstöd, deltagande i frivilligverksamhet, arbetsverksamhet etc. 

Inom utveckling av social- och hälsotjänster som beaktar särdragen under ungdomstiden stöds även projekt som inför evidensbaserade vård- och servicemodeller för unga med missbruksproblem och beteendestörningar samt utvecklar arbetssätt för att lösa mångfasetterade problem hos unga.

Social- och hälsocentralernas samt elevvårdens möjligheter att behandla ungas sociala problem och hälsoproblem ur ett helhetsperspektiv stärks. Exempelvis mentalvårdstjänster utvecklas i nära samarbete mellan olika parter i ungas vardagsmiljö.

Jämställdhetsperspektivet integreras i all projektverksamhet: jämställdhetens roll i verksamheten identifieras och åtgärderna differentieras kunskapsbaserat efter behov. Särskilda jämställdhetsprojekt kan utreda hälso- och sociala problem hos män och pojkar, flickor och kvinnor samt förebygga utslagning.

Genomföranderapport år 2016

Åtgärder: Att stödja den sociala delaktigheten för grupper som upplever diskriminering och utanförskap  

Målet är att stödja personer vars sociala delaktighet är mest utsatt och som möter diskriminering och fördomar i vardagen. Projektens målgrupper kan bestå av mentalvårdens rehabiliteringsklienter, personer med handikapp, fångar, bostadslösa, personer med alkohol- och drogberoende m.fl. som hör till en etnisk eller sexuell minoritet.

Genom verksamheten utvecklas dessa gruppers delaktighet och välfärd samt sociala förutsättningar. Åtgärderna finansierar projekt som stöder genomförandet och utvecklingen av social- och hälsovårdsreformen så att den på bästa sättet förebygger utanförskap i Finland.

Utvecklingsarbetet stöder verkställandet av nationella åtgärdsprogram, såsom programmet för romer, det handikappolitiska programmet, det nationella programmet för minskning av långtidsbostadslösheten, utvecklingsprogrammet för utvecklingsstördas boende och det riksomfattande mentalvårds-, alkohol- och drogprogrammet. Jämställdhetsperspektivet ingår i alla projekt som stöder den sociala delaktigheten för befolkningsgrupper som möter diskriminering.

I enlighet med prioriteringarna i programmet för romer utvecklas riksomfattande modeller för ett förebyggande arbete på lokal nivå mot utslagningen av romer. I centrum står samarbetet mellan olika förvaltningsområden för att bryta problemspiralen. Romernas välfärd och arbets- och funktionsförmåga utreds och stöds riksomfattande. Målet är att skapa permanenta strukturer och modeller för att stödja romernas välfärd och delaktighet i Finland. 

Samernas välfärd och delaktighet stöds genom ett riksomfattande projekt som utreder hur serviceutbudet kan öka delaktigheten och förebygga diskriminering av minoriteter. Målet är att förmedla samernas synpunkter och erfarenheter om faktorer, tjänster och servicebehov avseende välfärden och delaktigheten samt utveckla servicesystemet så att de kulturella särdragen beaktas på ett bättre sätt. 

Åtgärdsprogrammet stöder verkställandet av Finlands handikappolitiska program och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Målet är att överallt i samhället trygga lika behandling, rättigheter och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Stödet riktas till projekt som främjar uppfyllelsen av de ovannämnda målen riksomfattande.

Det kan exempelvis handla om kompetensutveckling, samarbetsforum, förnyelse av tjänster och modeller eller attitydpåverkan. Exempel på utvecklingsobjekt är verksamhet som främjar sysselsättning av personer med funktionsnedsättning, arbets- och dagverksamhet, förnyelse av boendeservicen för utvecklingsstörda eller förbättring av tillgängligheten i samhället.  

I samarbete med olika aktörer undersöks och utvecklas välfärden för personer som dömts till fängelsestraff. Målet är att underlätta övergång till arbete och livet utanför fängelset efter avtjänat straff.  Framförallt stärks samarbetet och informationsförmedlingen mellan fångvårdsanstalter, social- och hälsovården samt rehabiliteringstjänsterna, och modeller som stöder rehabilitering och delaktighet utvecklas för personer som dömts till fängelsestraff. 

När det gäller personer med invandrarbakgrund stöds välfärden och delaktigheten genom utveckling av datainsamlingsmetoder i syfte att identifiera hinder för sysselsättning och integration. Samtidigt ska myndigheternas samarbete breddas och utnyttjandet av informationen främjas i planeringen och utförandet av tjänsterna.

Målet är att säkerställa invandrarnas delaktighet i myndighets- och organisationsaktörerans samarbete när tjänster och åtgärder som stöder integration, hälsa och välfärd utvecklas. Riksomfattande modeller som främjar arbets- och funktionsförmågan utvecklas för invandrare och personer med invandrarbakgrund som riskerar utslagning.

Mer information kommer att samlas in om relevanta jämställdhetsaspekter i utslagning, diskriminering, trakasserier, diskriminering på flera grunder och om förändringar i dessa företeelser i det finländska samhället. När uppföljningen av diskriminering utvecklas ska man fästa särskild uppmärksamhet vid ställningen för kvinnor och män med invandrarbakgrund och andra som möter diskriminering på flera grunder.

Jämställdhetsprojekten kan bidra till ett effektivare skydd mot diskriminering och främja genomförandet av reformerna i jämställdhets- och diskrimineringslagen. Projekten utreder bl.a. hälso- och sociala problem hos män, pojkar, flickor och kvinnor, utvecklar metoder för att förebygga våld i nära relationer och i familjen, förebyggande tjänster och stödtjänster framförallt för särskilt utsatta grupper, och utvecklar delaktigheten i utbildning och arbetsliv för män och kvinnors i minoritetsgrupper, bl.a. etniska minoriteter.

Dessutom utreds förekomsten av diskriminering på grund av kön samt diskriminering på flera grunder och trakasserier. System för uppföljning av diskriminering utvecklas. Verksamheten beaktar även sexuella minoriteter och personer som möter diskriminering på grund av könsidentitet, uttryck av kön eller sexuell läggning.

Förutom utveckling av servicesystemet är målet att påverka den allmänna attityden och öka förståelsen mellan olika befolkningsgrupper. Riksomfattande information och påverkan samt olika samarbetsforum ska stärka dialogen mellan olika befolkningsgrupper och undanröja fördomar mot andra befolkningsgrupper. Dessutom utvecklas riksomfattande uppföljningssystem för att synliggöra diskriminering som olika befolkningsgrupper möter. 

Utslagning beror ofta på att problemen hopar sig för dessa personer. Åtgärdsprogrammet stöder riksomfattande utvärdering av orsakerna till utanförskap och utvecklingsarbete utifrån utvärderingen. Målet är att utnyttja dessa kunskaper i beslutsfattandet om åtgärder för att minska utanförskapet.

Ett eller flera riksomfattande projekt för kampen mot utanförskap kommer att lanseras. Prioriterade områden är att minska bostadslöshet, fattigdom, långvarigt beroende av utkomststöd och andra faktorer i utanförskapet.  

Genomföranderapport år 2016