En majoritet av kommunerna anser att landskapsindelningen är en bra grund för de självstyrande områdena

En majoritet av kommunerna, samkommunerna och övriga aktörer anser att den nuvarande landskapsindelningen är en bra grund för bildandet av självstyrande områden. Vissa anser dock att antalet självstyrande områden eller landskap bör vara mindre än vad som har föreslagits. Det är önskvärt att social- och hälsovårdsreformen och en ny finansieringsmodell bereds så att reformen inte drar ut på tiden. Under remissbehandlingen av social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen togs bl.a. ställning till dessa frågor.

Totalt 502 kommuner, samkommuner och övriga remissinstanser tog inom föreskriven tid ställning till regeringens riktlinjer om antalet självstyrande områden, områdesindelningen och finansieringen. Enligt regeringens riktlinjer ska 18 självstyrande områden inrättas och de nuvarande landskapen ligga till grund för dessa. Samtliga landskap ansvarar för ordnandet av social- och hälsotjänsterna men tre landskap ordnar sina tjänster i samarbete med grannlandskapet.

Av de som svarade på begäran om utlåtande ansåg 69 procent att den nuvarande landskapsindelningen är rätt utgångspunkt för områdesindelningen. Detta tyckte man framför allt i små kommuner med under 20 000 invånare. 19 procent av remissinstanserna stödde inte den nuvarande landskapsindelningen och var tionde tog inte ställning i frågan.

En struktur med 18 landskap och 15 områdeshelheter där social- och hälsotjänsterna produceras gjorde remissinstanserna särskilt betänksamma. Vissa av instanserna stödde samarbete mellan små landskap för att producera tjänster på grund av deras begränsade ekonomiska bärkraft. Vissa av instanserna hoppades dock på större landskap som skulle ansvara för alla sina tjänster.

I utlåtandena önskade man egen beslutanderätt och genuint självstyre för landskapen. Vissa remissinstanser betonade att landskapens särdrag skulle beaktas. Att tillämpa samma modell på hela landet betraktades som problematiskt, särskilt i Nyland och Lappland.

Totalt nio kommuner framförde att de skulle tillhöra ett annat landskap än nu. Dessa kommuner är Enonkoski, Heinävesi, Iitti, Storkyro, Jorois, Kuhmoinen, Pieksämäki, Jämsä och Nyslott. Även flertalet andra kommuner skulle eventuellt vilja tillhöra ett annat landskap, om det egna landskapet inte skulle få ett självständigt ansvar för ordnandet av social- och hälsotjänsterna. Självständighet i fråga om ordnandet kunde ha betydelse för ställningstagandet i 58 kommuner. I landskapens randområden var man särskilt oroade över om närtjänsterna bevaras.

Landskapens och kommunernas finansiering ska granskas som en helhet

Enligt regeringens riktlinjer för finansieringsreformen kan kommunerna i fortsättningen inte ha ett betydande ansvar för finansieringen av social- och hälsovården. Enligt regeringen skulle staten ha det huvudsakliga finansieringsansvaret. En partiell beskattningsrätt för landskapen ska också utredas. Enligt remissinstanserna är en överföring av finansieringsansvaret motiverat om den framtida finansieringsmodellen säkerställer kommunernas funktionsförmåga även i fortsättningen. De som svarade anser det viktigt att minska hållbarhetsunderskottet och avveckla den nuvarande flerkanalsfinansieringen. Landskapens beskattningsrätt stöddes i allmänhet medan vissa motsatte sig. Vid överföring av egendomen, personalen och pensionsansvaren till landskapen bör lika och rättvisa grunder iakttas.

Kommuner vill själva ta ansvar över sin livskraft

Enligt regeringens riktlinjer överförs även räddningsväsendets och landskapsförbundens uppgifter, NMT-centralernas uppgifter avseende regional utveckling samt eventuellt miljö- och hälsoskydd till de nya landskapen. De flesta remissinstanserna önskade att andra uppgifter utöver dessa uppgifter inte skulle överföras till de nya landskapen i reformens inledningsfas. Det är viktigt att säkerställa att överföringen av uppgifter med anknytning till social- och hälsovården blir lyckad. Uppgifter som hänger ihop med kommunernas livskraft bör lämnas kvar i kommunerna, som till exempel markanvändning, planläggning och näringspolitik.

Utlåtandena är officiella och kan läsas på statsrådets projektwebbplats. Utlåtandena kommer att utnyttjas vid beredningen av regeringens proposition med förslag till en social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreform. Ett utkast till regeringsproposition kommer att sändas på remiss en gång till innan den lämnas till riksdagen.

Bilagor:

• Sammandrag av utlåtandena om regeringens riktlinjer som underlag för indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken (STM:n raportteja ja muistioita 10:2016, på finska)
• Utlåtanden (Statsrådets projektwebbplats, se fliken dokument)

Ytterligare information:  

Tuomas Pöysti, understatssekreterare, SHM och FM tfn 0295 163012
Kirsi Varhila, överdirektör, SHM tfn 0296 163338
Teemu Eriksson, finansråd, FM tfn 02955 30177
Kati Hokkanen, överinspektör, tfn 0295 163727

regionreformen.fi