Rekommendation: Jämlik tillgång till terminalvård och palliativ vård i hela Finland
Terminalvård och palliativ vård dvs. vård som lindrar symptom ska erhållas omfattande och jämlikt i hela Finland. I de nya rekommendationerna för palliativ vård och terminalvård ges kompetens- och kvalitetskriterier för olika nivåer i social- och hälsovårdens servicesystem.
Rekommendationen bygger på en trestegsmodell för ordnandet av tjänster på grundläggande nivå, specialnivå och krävande specialnivå. Utifrån denna kan man regionalt planera servicekedjor och avtala om arbetsfördelningen. Regionala förhållanden, såsom långa avstånd, inverkar på hurudan servicenivå det är ändamålsenligt att upprätthålla och på vilka sätt man kan svara på behoven av service.
Den palliativa vården och terminalvården graderas enligt kravnivån på vården som ska ges
Tjänster på grundläggande nivå tryggar vård i livets slutskede nära patientens hem. Till tjänster på grundläggande nivå hör till exempel hemvård och enheter inom hemsjukvården, serviceboendeenheter med specialomsorger inom socialvården och ålderdomshem. Till den grundläggande nivån hör också andra enheter med vård dygnet runt, där patienterna vårdas till slutet av sitt liv, samt sådana vårdavdelningar på sjukhus där man vårdar döende patienter, men vård i livets slutskede inte är avdelningens huvudverksamhet.
På specialnivå är vården i livets slutskede den huvudsakliga verksamheten och personalen är specialutbildad. Till den specialiserade vården hör palliativ vård och enheter för vård i livets slutskede, såsom hemsjukhus och terminalvårdsplatser, avdelningar för vård i livets slutskede eller terminalvårdshem, palliativa polikliniker samt team för konsultering. Ett rekommenderat befolkningsunderlag är minst 50 000 invånare, så att det på enheten ska finnas en tillräcklig patientmängd för att säkerställa kompetensen och kvaliteten.
Den krävande specialnivå består av universitetssjukhusdistriktens palliativa center. Till servicen hör bland annat en palliativ poliklinik med krävande öppenvård, en enhet för psykosocialt stöd, en palliativ vårdavdelning, en terminalvårdsavdelning eller ett terminalvårdshem samt ett hemsjukhus som har specialiserat sig på krävande palliativ vård och terminalvård.
Vårdplanen styr vård som lindrar symtom
Tillhandahållande av vård som lindrar symptom och terminalvård bygger på en i god tid utarbetad, föregripande vårdplan och ett terminalvårdsbeslut. Läkaren och vårdteamet som ansvarar för vården utarbetar en föregripande vårdplan i samförstånd med patienten, dennas anhöriga eller lagliga företrädare, i vilken målet för vården, de nödvändiga vårdmetoderna och begränsningarna av vården ingår.
Vård som lindrar symptomen ges i alla skeden av sjukdomen. Däremot behövs en palliativ vårdlinje då den återstående livslängden inte längre kan påverkas och målet för vården är att lindra symptomen och en så god livskvalitet som möjligt. Ett terminalvårdsbeslut fattas då avlidandet väntas ske inom de närmaste dagarna eller veckorna.
Kompetensen hos yrkesfolk inom social- och hälsovården måste säkerställas
Kompetens i vård som lindrar symptom behövs i allt från vårdenheter till specialiserad sjukvård och det är en del av alla de grundläggande kunskaper yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården ska ha. I undervisningsplanerna för den grundläggande utbildningen och fortbildningen för hälso-, sjuk- och socialvårdens yrkespersoner ingår det för närvarande inte tillräckligt om vård som lindrar symptom och terminalvård.
Enligt rekommendationen ska kompetensen i symptomlindrande vård och terminalvård hos yrkesfolket inom social- och hälsovården ökas för att säkerställa att den tillgängliga vården är ändamålsenligt genomförd och av god kvalitet.
Social- och hälsovårdsministeriet publicerade måndagen den 18 december nya rekommendationer för ordnandet av palliativ vård och terminalvård.
Faktalåda:
- Med palliativ vård, dvs. vård som lindrar symptom, avses en aktiv helhetsbetonad vård av en obotligt sjuk patient och dennas anhöriga.
- Terminalvård är den del av den palliativa vården som förläggs till de sista veckorna eller dagarna i livet. Då är patientens funktionsförmåga i allmänhet märkbart försvagad.
- På grundval av WHO:s uppskattning behöver i Finland årligen åtminstone 30 000 personer palliativ vård i livets slutskede. Uppskattningsvis varannan av dessa behöver konsulteringsstöd eller vård på specialiserad nivå.
Ytterligare information
Tiina Saarto, överläkare, professor, HUCS Cancercenter - Palliativa center, Helsingfors universitet, tfn 050 4270256, [email protected] (ordförande för arbetsgruppen)
Tuija Ikonen, överläkare, SHM, tfn 0295163253, [email protected]