Självstyrande områden större än en kommun som grund för social- och hälsovårdsreformen
Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter beredningen av social- och hälsovårdsreformen enligt regeringsprogrammet av Juha Sipiläs regering. Enligt regeringsprogrammet, som publicerades den 27 maj, ska den offentliga social- och hälsovårdens nya servicestruktur grunda sig på självstyrande områden som är större än en kommun.
Det betyder att social- och hälsovårdsområden där fullmäktige som valts genom val fattar besluten kommer att ansvara för ordnandet av alla offentliga social- och hälsotjänster.
Enligt regeringsprogrammet ska reformen fortskrida stegvis. Först förnyas servicestrukturen inom socialvården och hälso- och sjukvården, så att all service blir en enhetlig helhet som styrs områdesvis. Efter det bereds reformen av finansieringen av socialvården och hälso- och sjukvården. Det innebär att man övergår från den nuvarande finansieringen med många kanaler till en finansiering med en kanal. Samtidigt beaktas företagshälsovårdens ställning. Dessutom utvidgas människornas valfrihet och tjänsteproduktionen.
"Utifrån dessa riktlinjer är det bra att fortsätta beredningen. En ny självstyrande nivå ändrar förvaltningsstrukturen i hela Finland. Det är dock viktigt att under det första steget gå vidare uttryckligen via social- och hälsovårdsreformen, så att målen snabbt kan nås. Att dela in social- och hälsovårdsreformen i etapper ger möjlighet att börja genomföra den så snabbt som möjligt", konstaterar kanslichef Päivi Sillanaukee.
Fortsättningen på social- och hälsovårdsreformen klarnar under juni när verkställighetsplanen för regeringsprogrammet utarbetas. Regeringen tillsätter med anledning av social- och hälsovårdsreformen en parlamentarisk övervakningsgrupp. I arbetet ska syftet med reformen och de ställningstaganden som riksdagens grundlagsutskott framför beaktas. Övervakningsgruppen ska t.ex. bedöma vilka konsekvenser den nya självstyrelsemodellen får för kommunernas ställning och ekonomi. Även statsandelssystemet ska bedömas på nytt.
Enligt regeringsprogrammet ska det finnas totalt högst 19 social- och hälsovårdsområden. "Det är viktigt att dessa självstyrande områden blir funktionellt ändamålsenliga och har tillräcklig bärkraft. Därför ska också de olika alternativen för områdesindelning bedömas innan några exaktare riktlinjer fastställs", säger Sillanaukee.
"Genomförandet och konsekvenserna av den nya social- och hälsovårdsmodellen ska bedömas ytterligare. En modell med självstyrande områden har inte utretts närmare under de tidigare skedena. Man måste säkerställa att syftena med reformen faktiskt nås. I den fortsatta beredningen kommer regeringen att dra upp linjerna för många frågor som gäller hur modellen ska genomföras, finansieringsmodellen och valfriheten", säger Sillanaukee.
Regeringen förnyar sjukhusens arbetsfördelning, så att en del av den krävande specialiserade sjukvården koncentreras under social- och hälsovårdsministeriets styrning till specialupptagningsområden. "På det sättet kan man redan före genomförandet av den faktiska social- och hälsovårdsreformen påskynda strukturreformen inom den specialiserade sjukvården", säger Sillanaukee.
Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att minska sociala skillnader och hälsoskillnader och att ha kontroll över kostnaderna. Avsikten är att skapa en obruten servicekedja, vilket är viktigt när det gäller människors välfärd och hälsa, och att trygga en stark basservice och rättidig tillgång till service.
Ytterligare information:
kanslichef Päivi Sillanaukee, tfn 0295 163 356
kanslichef Kirsi Varhila, tfn 0295 163 338
regeringsråd Pekka Järvinen, tfn 0295 163 367
regeringsråd Päivi Salo, tfn 0295 163 113