Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och besvärsnämnden för social trygghet sammanslås

Social- och hälsovårdsministeriet
8.6.2017 13.35
Pressmeddelande 88/2017

Regeringen föreslår att besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden ska anslutas till besvärsnämnden för social trygghet. Det finska namnet på besvärsnämnden för social trygghet ändras samtidigt från sosiaaliturvan muutoksenhakulautakunta till sosiaaliturva-asioiden muutoksenhakulautakunta. Nämndens svenska namn ändras inte. Antalet anställda vid nämnden kommer att vara ungefär hundra personer.

Den regeringsproposition där detta föreslås hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringen lämnade propositionen till riksdagen torsdagen den 8 juni. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2018.

Målet med sammanslagningen av besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är bl.a. att hålla handläggningstiderna för besvär skäliga. Besvärsnämnderna kan inte på egen hand göra något för att påverka antalet besvär, men trots det måste handläggningstiderna för besvären hållas skäliga, så att medborgarnas rättsskydd tillgodoses. Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning i antalet besvär till nämnderna. År 2012 lämnades 21 178 besvär och år 2016 27 451 besvär till besvärsnämnden för social trygghet. Till besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden lämnades år 2012 9 286 besvär och år 2016 12 224 besvär. Handläggningstiderna för besvären har också blivit längre, även om de i nuläget ändå fortfarande är skäliga. Vid besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är den genomsnittliga handläggningstiden 9,7 månader och vid besvärsnämnden för social trygghet 7,5 månader.

Om nämnderna slås samman kan den nya nämnden bilda en självständig bokföringsenhet. Dessutom elimineras överlappningar i fråga om administrativa uppgifter och anskaffningar. Eftersom antalet besvär till nämnderna ökar, leder en sammanslagning av nämnderna inte nödvändigtvis till besparingar i de totala kostnaderna, men kostnadsökningen kan åtminstone dämpas.

Ändringar som gäller alla besvärsnämnder

Regeringen föreslår också att behörighetsvillkoren för medlemmarna i besvärsnämnderna ska förenhetligas. Regeringen föreslår även att avgångsåldern för medlemmarna i besvärsnämnderna höjs till 70 år. Bakgrunden till förslaget är den pensionsreform som trädde i kraft vid ingången av 2017 och som innebär att pensionsåldern i arbetspensionssystemet gradvis höjs med två år. Dessutom ska behörighetsvillkoren för medlemmarna i alla besvärsnämnder för ärenden som gäller utkomstskydd förenhetligas så att det krävs att alla medlemmar är förtrogna med socialförsäkringsfrågor.

I nuläget finns det fyra besvärsnämnder för ärenden som gäller utkomstskydd

Första besvärsinstanser i ärenden som gäller socialförsäkringens utkomstskydd är besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, besvärsnämnden för olycksfallsärenden, besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden.

Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden behandlar ärenden som gäller arbetspensionsskydd. Besvärsnämnden för olycksfallsärenden behandlar ärenden som hör till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, dvs. olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar, lantbruksföretagares arbetsskador samt beväringars olycksfall i militärtjänst och militärtjänstsjukdomar. Besvärsnämnden för social trygghet behandlar beslut från Folkpensionsanstalten (FPA). De kan t.ex. gälla sjukpension, bostadsbidrag, moderskapspenning, föräldrapenning, rehabiliteringsärenden och pensionsstöd. Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden behandlar besvär som gäller utkomstskydd för arbetslösa.

Ytterligare information:

Erik Strömberg, regeringsråd, tfn 0295 163 190, [email protected]

Tillbaka till toppen