Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2018

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår för riksdagen att ministeriets förvaltningsområde ska få ett anslag på cirka 15 miljarder euro 2018.

Det är cirka 0,36 miljarder euro mer än 2017.

I budgeten ingår bland annat en aktiveringsmodell för arbetslösa som ska öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetstiden samt en höjning av rehabiliteringspenningen för unga för att undanröja bidragsfällor. Dessutom ska man bromsa ökningen av hyresnivån och utgifterna för bostadsbidrag genom att bostadsbidraget i fortsättningen höjs enligt levnadskostnadsindex, de maximala boendeutgifterna fryses 2018 och en princip om bostadsbidrag för en del av en bostad införs.

Forsknings- och innovationsverksamheten utvecklas när ett neuroforskningscentrum samt en tillståndsmyndighet som administrerar användningen av social- och hälsovårdsuppgifter inrättas i Finland.

Budgeten innehåller dessutom anslag för att öka antalet skyddshemsplatser, höja sjukdagpenningens, föräldradagpenningens och rehabiliteringspenningens minimibelopp samt höja garantipensionerna.

Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 31 procent till pensionsutgifter, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och 18 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringen utgör 14 procent av anslaget.

Arbetslöshetsutgifterna förväntas sjunka

Arbetslöshetsgraden förväntas sjunka år 2018. Detta beror på den förväntade förbättringen av sysselsättningsläget och målet att förkorta längden på arbetslöshetsperioderna. Sysselsättningen påverkas även av att man främjar partiell sysselsättning och bedrivande av företagsverksamhet. Genom att stödja aktiviteten hos förmånstagare som ett alternativ till full arbetslöshet minskar man risken för långvarig arbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden.

För att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetens längd införs en aktiveringsmodell. Aktiveringsmodellen sporrar arbetslösa att arbeta och delta i sysselsättningsfrämjande service även under en kortare tid. Detta aktiverar människor och minskar social utslagning.

Dessutom ska man göra det lättare att inleda företagsverksamhet under arbetslöshet och främja förbättrande av yrkesfärdigheter och bedrivande av studier som stöder inledande av företagsverksamhet genom att göra det möjligt för arbetslösa att under en kort tid studera utan att gå miste om arbetslöshetsförmåner. Ändringarna ökar anslagsbehovet med 13,5 miljoner euro år 2018. Dessutom har det reserverats 4 miljoner euro för utvecklande av den yrkesinriktade rehabiliteringen och ändring av kriterierna för att få sådan rehabilitering.

För utkomstskyddet för arbetslösa anvisas 2,7 miljarder euro. Det är 168 miljoner euro mindre än 2017.

Minskningen beror huvudsakligen på att arbetslöshetsgraden sjunkit.

Flitfällor undanröjs, bostadsbidraget binds till levnadskostnadsindex

För att undanröja flitfällor och främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra höjs rehabiliteringspenningens minimibelopp för unga och för yrkesinriktad rehabilitering så att den blir kvar på samma nivå som garantipensionen. Förslaget ökar statens utgifter med 1,5 miljoner euro.

För att förbättra arbetets lönsamhet ska det allmänna bostadsbidraget i fortsättningen höjas enligt levnadskostnadsindex. De maximala boendeutgifter som beaktas inom det allmänna bostadsbidraget ska i fortsättningen höjas enligt levnadskostnadsindex i stället för enligt hyresindex. Under 2018 tillämpas dock fortfarande de maximala boendeutgifter som gällde 2017. Inom det allmänna bostadsbidraget införs dessutom en särskild maximal boendeutgift för boendeutgifterna för den som hyr en del av en bostad. Denna så kallade norm för bostadsbidrag för en del av en bostad är 80 procent av de nuvarande maximala boendeutgifterna.  Det beräknas att ändringarna bromsar ökningen av boendeutgifterna med totalt 28 miljoner euro år 2018 och 47 miljoner euro från och med 2019.

För en höjning av barnbidraget för ensamförsörjare anvisas 9,5 miljoner euro, vilket innebär att barnbidraget för ensamförsörjare blir cirka 5 euro högre i månaden. För en uppdatering av moderskapsunderstödet anvisas 1,65 miljoner euro mer per år. Med detta kan bl.a. innehållet i moderskapsförpackningen utvecklas.

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster reserveras 4,3 miljarder euro. Det är 200 miljoner euro mer än 2017. Ökningen beror huvudsakligen på att de studerande från och med den 1 augusti 2017 omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Beloppet av sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning höjs

Sjukdagpenningens, föräldradagpenningens och rehabiliteringspenningens minimibelopp höjs så att dagpenningarnas nettobelopp är tillräckligt stora för att stödmottagarna inte ska behöva grundläggande utkomststöd. Detta skapar klarhet när det gäller ansökan om utkomststöd. Höjningen av minimidagpenningarna ökar statens utgifter med 8 miljoner euro 2018. Självrisktiden för företagarnas sjukdagpenning förkortas till en dag. Detta finansieras genom en höjning av den dagpenningspremie som tas ut hos företagare.

Reseersättningarna och förmedlingen av resor reformeras till följd av att taxitrafiken öppnas för konkurrens.

För finansieringen av sjukförsäkringen anvisas 2,1 miljarder euro. Det är 169 miljoner euro mer än 2017. Tillägget föranleds huvudsakligen av konkurrenskraftsavtalet. Sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift och lindringen av avgiftsbelastningen på de löntagare som har de lägsta inkomsterna ökar behovet av finansiering med 123 miljoner euro jämfört med 2017.

Pensionerna höjs

För pensionerna reserveras 4,6 miljarder euro. Det är 73 miljoner euro mer än 2017.

För höjning av garantipensionen och förmåner som är kopplade till den anvisas 18 miljoner euro. Garantipensionen höjs med uppskattningsvis 15 euro per månad. Också grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare höjs till 70,52 euro per månad. Detta får en kostnadseffekt på 10 miljoner euro. Stödet hjälper funktionshindrade eller långvarigt sjuka personer att klara av sitt dagliga liv.

Ett neuroforskningscentrum inrättas i Finland

Som en del av forsknings- och innovationsverksamheten inom hälso- och sjukvårdssektorn inrättas ett nationellt neuroforskningscentrum. För inrättandet av en tillståndsmyndighet som administrerar användningen av social- och hälsovårdsuppgifter anvisas dessutom 1,8 miljoner euro. Den nya tillståndsmyndigheten gör det möjligt att från ett och samma ställe få tillstånd att använda sig av social- och hälsovårdsuppgifter från social- och hälsovårdens informationsresurser och att uppgifterna utnyttjas ännu bättre i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Genom åtgärderna strävar man efter att Finland ska utvecklas till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för toppforskning inom hälso- och sjukvården som utnyttjar neuroforskning och social- och hälsovårdens informationsresurser. Ett annat mål är att det ska uppstå ny företagsverksamhet som gagnar social- och hälsovårdssektorn och skapar nya arbetsplatser i Finland.

Övrig forskning, utveckling och utbildning

För utvecklandet av den palliativa vården anvisas ett anslag på 1 miljon euro. Syftet är att förenhetliga grunderna för palliativ vård och vård i livets slutskede oberoende av patientens boningsort.

Den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå uppgår till 15 miljoner euro, och den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning uppgår till 94,7 miljoner euro.

Antalet skyddshemsplatser ökas

För att antalet skyddshemsplatser ska öka anvisas ett anslag på 17,6 miljoner euro för finansieringen av skyddshemsverksamheten. Det är 4 miljoner euro mer än 2017. För vården av mödrar med missbruksproblem anvisas ett anslag på 3 miljoner euro. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten är lika stor som 2017, dvs. cirka 29 miljoner euro. Ett anslag på 5,3 miljoner euro reserveras för ersättningar som betalas till kommunerna för kostnader för brådskande socialvård till personer som uppehåller sig illegalt i landet.

För den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna anvisas ett anslag på 287,5 miljoner euro. Det är 105 miljoner euro mer än 2017. Ökningen beror huvudsakligen på det anslag på 100 miljoner euro som föreslagits för pilotförsök med valfrihet. Statsandelarna för ordnandet av kommunernas basservice ingår i finansministeriets anslag och är 2018 cirka 8,46 miljarder euro.

Social- och hälsovårdstjänsterna för unga reformeras

Social- och hälsovårdstjänsterna för unga reformeras i enlighet med ungdomsgarantin. För verksamheten anvisas 1 miljoner euro. För de spetsprojekt som ingår i regeringens prioriterade område välfärd och hälsa anvisas dessutom 51 miljoner euro 2018. Det är 0,8 miljoner euro mer än 2017. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst, en utvärdering av riktandet av den bosättningsbaserade sociala tryggheten, ett program för utveckling av barn- och familjetjänster, ett projekt där hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras, ett projekt som främjar hälsa och välfärd och minskar ojämlikhet samt ett projekt som främjar partiellt arbetsföras sysselsättning.

Social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna

Den finansiering som riktas till beredningen av och stödet till social- och hälsovårdsreformen hör till finansministeriets anslag som ministerierna använder gemensamt.  För det nationella stödet till social- och hälsovårds- och landskapsreformen, digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och tjänsterna och de IKT-investeringar som krävs för landskapens tjänster och de nationella tjänsterna reserveras för 2018 ett anslag på sammanlagt 180,5 miljoner euro.

Främjande av hälsa och funktionsförmåga

För främjande av hälsa och funktionsförmåga anvisas 35 miljoner euro. Dessutom höjs finansieringen till kompetenscentrumen inom det sociala området med 1 miljon euro. På så sätt tryggas utvecklingen av det sociala området i social- och hälsovårdsreformen.

Veteraner stöds på flera olika sätt

För stöd till veteranerna reserveras ett anslag på 181,2 miljoner euro. Av anslaget anvisas 88 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 40 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 12,6 miljoner euro för fronttillägg och 32,7 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner.

För rehabilitering av makar till krigsinvalider, av änkor och krigsänkor och av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater reserveras 6,7 miljoner euro. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen reserveras 1,3 miljoner euro.

Dessutom höjs frontunderstödet till estländska frivilliga frontmän från 590 euro till 2 000 euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 15,3 miljoner euro jämfört med nivån året innan, och uppgår till 163 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. För förvaltningsutgifterna för avbytarservicen anvisas ett anslag på 16,1 miljoner euro. I detta ingår det anslag på 1 miljon euro som anvisats för att stödja lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete. Tillägget hör samman med jordbrukets krispaket. För en partiell fortsättning av sänkningen av avgiften för vikariehjälp inom avbytarservicen anvisas 1 miljon euro.

Sammanslagning av nämnder

Besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden slås samman till en besvärsnämnd för social trygghet. Till följd av ökningen av antalet besvär anvisas för nämnden ett tilläggsanslag på 1,4 miljoner euro.

Understöd till sammanslutningar och stiftelser

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd anvisas ett anslag på 358 miljoner euro.

Ytterligare information  

Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdsreformen)  
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkring)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, avdelningschef, tfn 0295 163 382 (social- och hälsovårdstjänster, hälsa och välfärd)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget)
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Mikko Nygård, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 291 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring)
Anne Kumpula, regeringsråd, tfn 0295 163 705 (pilotförsök med valfrihet)
Satu Seikkula, överinspektör, tfn 0295 163 234 (spetsprojekt)
Minna Liuttu, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)
Kari Synberg, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 106
Niina Perälä, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 107
Hanna-Maija Kause, familje- och omsorgsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 109
Riikka Pirkkalainen, familje- och omsorgsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 110

På andra webbplatser

Regeringens proposition om statsbudgeten för 2018 (finansministeriet)