Korrigerad: Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2017

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår för riksdagen att ministeriets förvaltningsområde ska få ett anslag på cirka 14,6 miljarder euro 2017. Det är cirka 1,5 miljarder euro mer än i budgeten för innevarande år.

Att behovet av anslag har vuxit beror bl.a. på konsekvenser av konkurrenskraftsavtalet, utgifter för asylsökande som fått uppehållstillstånd, att utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till Folkpensionsanstalten (FPA), att studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget och att finansieringen av lönesubventionen och startpengen delvis överförs från arbets- och näringsministeriet till social- och hälsovårdsministeriet.

Konkurrenskraftsavtalet medför bl.a. att arbetsgivarnas socialskyddsavgift sänks. Konkurrenskraftsavtalet förenhetligar också arbetsgivarnas och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier.

För äldre genomförs ett pensionsstöd av engångsnatur som riktas till långtidsarbetslösa över 60 år. Pensionsstödet gäller över 60-åringar som varit arbetslösa i fem år.

Anslag reserveras även för att stödja de försök som ingår i spetsprojekten ”Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster” samt ”Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla förbättras”. Tjänsterna och ledighetsarrangemangen för närståendevårdare och familjevårdare utvecklas. I Finland inrättas ett genomcentrum och ett nationellt cancercentrum före utgången av 2018. Det är möjligt att öka antalet personer som sysselsätts med hjälp av lönesubvention, när lönesubventionen under 2017 och 2018 delvis finansieras med anslaget för arbetslöshetsförmåner.

Av förvaltningsområdets anslag används 31 procent till pensionsutgifter, 19,3 procent till utkomstskydd för arbetslösa och 28,1 procent till utjämning av familje- och boendekostnader. Sjukförsäkringen utgör 13,2 procent av anslagen.

Studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget

De studerande börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget den 1 augusti 2017, vilket gör att de studerande blir likställda med andra låginkomsttagare i fråga om bostadsbidrag. Reformen ökar de offentliga utgifterna med ca 15,8 miljoner euro 2017 och med cirka 41,0 miljoner euro på årsnivå. De merkostnader som uppkommer när de studerande överförs till det allmänna bostadsbidraget täcks med utgifterna för det allmänna bostadsbidraget på ett sådant sätt att de offentliga utgifterna inte ökar på grund av reformen. Detta genomförs genom att man låter bli att höja de maximala boendeutgifterna inom det allmänna bostadsbidraget 2017 och genom att man sänker de maximala boendeutgifterna med 4 procent i kommungrupperna III och IV.

Indexjusteringar uteblir

Det görs inga indexjusteringar i de förmåner som är bundna till folkpensionsindexet eller konsumentprisindexet under åren 2017–2019. Dessutom sänks folkpensionsindexets poängtal 2017. Därigenom genomförs till största delen den besparing på 0,85 procent som det har fattats beslut om i planen för de offentliga finanserna. Besparingarna gäller bl.a. folkpensionen, utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidragen och barnbidragen. Åtgärderna minskar statens utgifter med 67,3 miljoner euro under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel Ändringen gäller inte det grundläggande utkomststödet. Det indexjusteras i normal ordning.

Konkurrenskraftsavtalet sänker arbetsgivaravgifterna

I enlighet med konkurrenskraftsavtalet sänks alla arbetsgivares socialskyddsavgift 2017 med 0,94 procentenheter. Detta gör att statens finansieringsandel ökar med 706 miljoner euro.  Löntagarnas och företagarnas sjukvårdspremie inom sjukförsäkringen sänks med motsvarande belopp, och deras dagpenningspremie inom arbetsinkomstförsäkringen höjs med samma belopp.

I enlighet med konkurrenskraftsavtalet förenhetligas också arbetsgivarnas och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremier. Till följd av det ökar intäkterna av löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie samtidigt som statens finansieringsandel av grunddagpenningen sjunker med 48 miljoner euro 2017.

I enlighet med konkurrenskraftsavtalet ändras finansieringen av grunddelen av vuxenutbildningsstödet för löntagare så att det i sin helhet ska täckas med intäkter från arbetslöshetsförsäkringsfonden. Dessutom förkortas den maximala tiden för att få vuxenutbildningsstöd till 15 månader, och grunddelen sänks med 15 procent. Staten fortsätter att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2017 och gör att statens utgifter för vuxenutbildningsstödet minskar med 44,1 miljoner euro 2017.

För att kompensera löntagare med låg inkomst för effekterna av avgiftshöjningarna i konkurrenskraftsavtalet har det till statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen anvisats 30 miljoner euro. Kompensationsmodellen färdigställs till det kompletterande budgetförslaget.

Arbetstagarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift höjs och arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift sänks 2017 och 2018 med 0,20 procentenheter från föregående år. År 2019 och 2020 är ändringarna 0,40 procentenheter. År 2020 har det därmed blivit en sänkning på sammanlagt 1,2 procentenheter.

Stöd för ungas sysselsättning

Rehabiliteringspenningen för unga och den rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering som betalas till unga höjs till samma nivå som garantipensionen för att undanröja flitfällor. Förslaget ökar statens utgifter med 14,2 miljoner euro.

Ett genomcentrum inrättas i Finland

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att det reserveras 5,8 miljoner euro för beredningen av inrättandet av ett genomcentrum, gemensamma funktioner för biobankerna och ett nationellt cancercentrum. Avsikten är att det med anslaget bl.a. ska inrättas ett nationellt genomcentrum och ett nationellt cancercentrum före utgången av 2018. Samtidigt ska de offentliga biobankernas funktioner effektiviseras. Genom åtgärderna strävar man efter att Finland ska utvecklas till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för hälso- och sjukvård, toppforskning och global affärsverksamhet som utnyttjar genominformation. För dessa åtgärder föreslår ministeriet att det reserveras sammanlagt 17 miljoner euro för 2017–2020.

Möjligt att sysselsätta fler med lönesubvention

Finansieringen av lönesubventionen och startpengen ändras. Lönesubventionen och startpengen ska de närmaste åren delvis finansieras med det anslag som är reserverat för arbetslöshetsförmånerna. Det är fråga om ett försök som pågår 2017–2018.  Den finansieringsandel som motsvarar lönesubventionens och startpengens grunddel, dvs. 151,1 miljoner euro, överförs från arbets- och näringsministeriet till social- och hälsovårdsministeriet.

Genom att slopa kostnadsersättningen för dem som studerar frivilligt medan de får arbetslöshetsförmån uppnås en besparing i statens utgifter på cirka 29 miljoner euro. Att kostnadsersättning börjar betalas till unga utan yrkesutbildning som deltar i arbetsprövning ökar statens kostnader med 7 miljoner euro. Den besparing som ändringarna ger upphov till gör det möjligt att sysselsätta fler med lönesubvention.

Dessutom slås resebidraget och ersättningen för flyttningskostnader ihop till ett rörlighetsunderstöd.

Det bedöms att det efter ändringarna kommer att användas cirka 257 miljoner euro för finansiering av startpengens och lönesubventionens grunddel.

Ställningen för arbetstagare från tredjeländer förtydligas

Direktivet om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal ökar statens utgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde med uppskattningsvis 5,6 miljoner euro. Direktivet gäller förflyttning av anställda hos multinationella företag från tredjeländer till EU:s territorium. I praktiken innebär direktivet att en person som har beviljats ett tillstånd i ett EU-land har rätt att arbeta även i ett annat medlemsland eller flera andra medlemsländer.

Direktivet om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning medför ökade utgifter till ett belopp av uppskattningsvis 4,2 miljoner euro. Direktivet förenhetligar säsongsanställdas villkor för inresa och förbättrar deras rättigheter i EU.

Det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten

Beviljandet och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till Folkpensionsanstalten vid ingången av 2017. På grund av denna överföring utökas anslagen för Folkpensionsanstaltens omkostnader 2017 med 26,5 miljoner euro. Överföringen gör att utgifterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde ökar med 478,6 miljoner euro. Kommunernas andel av utgifterna för det grundläggande utkomststödet beaktas i fortsättningen genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice.

Den könsneutrala äktenskapslagen ökar statsandelarna för arbetslöshetsskyddet med 0,5 miljoner euro, men minskar underhållsstöden med 0,6 miljoner euro.

Utgifterna för asylsökande som har fått uppehållstillstånd beräknas bli 105 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2017.

Ändringar i sjukförsäkringen

I läkemedelsersättningarna görs det en besparing på 134 miljoner euro från ingången av 2017. Statens andel av detta belopp är 60 miljoner euro.

Ersättningen av sjukvårdskostnaderna för besök hos den privata hälso- och sjukvården fortgår till slutet av 2018 i de fall där den privata hälso- och sjukvården ordnas i kommunala lokaler.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att inkomstgränserna och ersättningsgraden för sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen sänks i fråga om de högsta inkomstgränserna. Då minskar kostnaderna för arbetsinkomstförsäkringen med 25 miljoner euro på årsnivå och 18 miljoner euro 2017. Ändringarna inverkar inte på statens utgifter.

Det finns en särskild fond för pensionerna för Folkpensionsanstaltens personal. Miniminivån i fonden bestäms så, att tillgångarna ska utgöra en viss procentuell andel av pensionsansvaret. Miniminivån för fondens tillgångar ska sänkas. Genom ändringen sänks fonderingsgraden så att den börjar motsvara fonderingsgraden inom den offentliga och privata sektorn. Detta minskar statens andel av Folkpensionsanstaltens omkostnader med 6,5 miljoner euro.

Flera ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa

Staten ämnar spara 200 miljoner euro på det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Detta genomförs så att självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa förlängs, förhöjningsdelarna i det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa sänks, förhöjningsdelen för en lång arbetshistoria slopas helt och den maximala tiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenningen förkortas med hundra dagar.

Det föreslås att arbetslösa arbetssökande som med stöd av utlänningslagen har fått uppehållstillstånd i Finland ska betalas integrationsstöd i stället för arbetsmarknadsstöd. Ändringen innebär en besparing i utgifterna för integrationsstödet på uppskattningsvis 3,4 miljoner euro 2017.

Försök inom ramen för spetsprojekt inleds

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att 56 miljoner euro anvisas 2017 för de spetsprojekt som ingår i regeringens prioriterade område välfärd och hälsa. Jämfört med innevarande år är det en ökning med 32,5 miljoner euro. Till spetsprojekten hör bland annat ett program för utveckling av barn- och familjetjänsterna, ett projekt för att förbättra hemvården av äldre och närståendevården för alla ålderskategorier, försök med servicesedlar och basinkomst samt utvärdering av riktandet av den bosättningsbaserade sociala tryggheten. Målet med spetsprojektet ”Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra” är att partiellt arbetsföra antingen ska bli kvar i arbetslivet eller få jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att 1,5 miljoner euro anvisas 2017 till den reform av social- och hälsovårdstjänsterna för unga som ingår i det spetsprojekt som gäller ungdomsgarantin.

Närstående- och familjevården utvecklas, jourverksamheten effektiviseras

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att kommunerna ska få 40,7 miljoner euro i tilläggsfinansiering för att utveckla närstående- och familjevården. Tjänsterna och ledighetsarrangemangen för närståendevårdare och familjevårdare utvecklas och arvodet för familjevårdare höjs. För utökandet av hemvårdstjänster för äldre föreslår social- och hälsovårdsministeriet att det anvisas en ökning av statsandelen med 4,8 miljoner euro.

Jourverksamheten och den specialiserade sjukvården reformeras. Social- och hälsovårdens dygnetruntjour och krävande vård koncentreras till 12 sjukhus. Dessutom utvecklas vårdpraxisen och den prehospitala akutsjukvården. På grund av ändringarna sjunker kommunernas utgifter med 75 miljoner euro jämfört med 2016. Av detta belopp utgör statsandelen 19,2 miljoner euro

Personaldimensioneringen inom äldreomsorgen ses över, skyddshemsplatserna utökas

En översyn av social- och hälsovårdsministeriets och Kommunförbundets kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen inleds den 1 januari 2017. I den fortsatta beredningen kommer bl.a. grunderna för beräkning och dimensionering av personal att preciseras. Dessutom slopas vissa deluppgifter i äldreomsorgslagen.  På grund av ändringarna beräknas kommunernas utgifter minska med sammanlagt 52,4 miljoner euro, och minskningen i statsandelen blir 13,3 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att det reserveras ett anslag på 13,5 miljoner euro för att inrätta fler platser på skyddshem avsedda för offer för våld i hemmet. Det är 2 miljoner mer än 2016. Den statliga finansieringen för verksamhet med läkarhelikoptrar och helikoptrar med medicinsk utrustning är lika stor som 2016, dvs. 29 miljoner euro.

Stöd för beredningen av servicestruktur- och landskapsreformerna

För beredningen av och stöd för servicestrukturreformen inom social- och hälsovården och landskapsreformen föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 5,6 miljoner euro. För beredning och genomförande av ett IKT-program som stöder reformen föreslår social- och hälsovårdsministeriet 3 miljoner euro. Genom programmet ska man bl.a. reformera och slå samman informationssystem samt utveckla datalager som möjliggör valfrihet för medborgarna och registrering och jämförelse av tjänsteproducenter.

Den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå uppgår till 15 miljoner euro, och den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning uppgår till 94,1 miljoner euro.

RAY:s understödsavdelning överförs till social- och hälsovårdsministeriet

Penningautomatföreningens understödsavdelning överförs till social- och hälsovårdsministeriet vid ingången av 2017. Därför utökas anslaget för ministeriets omkostnader med 3,38 miljoner euro. Det motsvarar hälften av de beräknade kostnaderna för understödsverksamheten. Tilläggsanslaget täcks med spelbolagets avkastning.

För ämbetsverkens och inrättningarnas omkostnader inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås 180,5 miljoner euro, i vilket har beaktats sparåtgärder på sammanlagt 8,6 miljoner euro. De största besparingarna uppstår av det finansiella instrumentet för strategisk forskning till ett belopp av 3,9 miljoner euro, inom sektorforskningen till ett belopp av 3,1 miljoner euro och inom övriga omkostnadsbesparingar till ett belopp av 1,6 miljoner euro.

Tjänsterna för veteraner utökas

För stöd till veteranerna föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 226,9 miljoner euro. Av anslaget anvisas 104,5 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 57 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 16 miljoner euro för fronttillägg och 41,3 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. I anslaget för öppenvårdstjänster i enlighet med lagen om rehabilitering av frontveteraner ingår ett tillägg på 20 miljoner euro som betalas med avkastning från penningspelsverksamhet.

I anslaget har det beaktats att den invaliditetsgrad som berättigar till kommunala öppenvårdstjänster har sänkts från och med den 1 januari 2017 från 15 procent till 10 procent i fråga om krigsinvalider med lindriga skador. Kostnaderna för sänkningen av invaliditetsgraden blir 4,7 miljoner euro 2017.

För rehabilitering för makar till dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater föreslår social- och hälsovårdsministeriet dessutom 6,7 miljoner euro Som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår social- och hälsovårdsministeriet 1,5 miljoner euro.

Vaccination mot vattkoppor tas in i det nationella vaccinationsprogrammet

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 34,5 miljoner euro för främjande av hälsa och funktionsförmåga. Det är 9 miljoner mer än 2016. Ökningen föranleds av en ökad anskaffning av vaccin. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att vaccination mot vattkoppor tas in i det nationella vaccinationsprogrammet. Det gör att anslagsbehovet ökar med 4,2 miljoner euro.

Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att vaccination mot fästingburen encefalit ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet i alla sådana områden där incidensen överstiger 15 fall per 100 000 invånare per år. Utöver på Åland erbjuds vaccinet hädanefter för kommuninvånarna i Pargas och Simo samt för besökare från andra kommuner som rör sig i naturen inom dessa områden i mer än fyra veckor. Vaccinationerna kommer att kosta cirka 120 000 euro på årsnivå.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 8,3 miljoner euro jämfört med nivån året innan, och uppgår till 162 miljoner euro. Minskningen beror på den ändring av lagen om avbytarservice som trädde i kraft vid ingången av 2016 och på en ändring i behovskalkylen. För förvaltningsutgifterna för avbytarservicen föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 16,1 miljoner euro.

För avbytarverksamheten anvisas ett tillägg på 11 miljoner euro, som hör samman med jordbrukets krispaket. Av detta tillägg ska 10 miljoner euro användas bl.a. till att sänka avgifterna för jordbrukarna och 1 miljon euro till att stödja jordbruksföretagarna så att de orkar med sitt jobb.

Hänvisningen till engångsersättningen för kostnaderna för familjeledigheterna har tagits bort från pressmeddelandet 15.9.2016 kl. 14.20.
 

Ytterligare information

Tiina Ullvén-Putkonen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor) 
Niina Perälä, specialmedarbetare, tfn 0295 163 107 (allmänna frågor)
Hanna-Maija Kause, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor) 
Raimo Ikonen, avdelningschef, tfn 0295 163 517 (allmänna frågor) 
Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsotjänster)   
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 425 (välfärd och hälsa)
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkring)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget) 
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar) 
Mikko Nygård, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 291 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring) 
Päivi Voutilainen, direktör, tfn 0295 163 403 (familje- och socialfrågor)
Merja Mustonen, direktör, tfn 0295 163 116 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar) 
Heikki Palm, direktör, tfn 0295 163 171 (socialförsäkring) 
Minna Liuttu, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)