Social- och hälsovårdsreformen ska nu behandlas av riksdagen
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott lämnade tisdagen den 15 juni sitt betänkande om social- och hälsovårdsreformen (ShUB 16/2021). Enligt betänkandet förordar utskottet inrättandet av 21 välfärdsområden och fem samarbetsområden.
Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar i sin motivering att det obestridligen finns ett tungt vägande samhälleligt behov av den föreslagna reformen, som anknyter till tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Den nuvarande splittrade servicestrukturen kan inte längre svara mot befolkningens servicebehov på ett jämlikt, högklassigt och kostnadseffektivt sätt. Utskottet betonar reformens mål att främja likabehandling både regionalt och på individnivå så att var och en med låg tröskel kan få tillräckliga social- och hälsovårdstjänster som motsvarar de individuella behoven. Också målet att stärka basservicen är viktigt med tanke på att skillnaderna i välfärd och hälsa mellan befolkningen ska minska. I betänkandet ingår två avvikande meningar.
– Osäkerheten på social- och hälsovårdsområdet håller på att upphöra och social- och hälsovårdspersonalen kan allt bättre koncentrera sig på det viktiga, det vill säga på bästa möjliga vård och omsorg. Beslutet skapar en grund för utvecklingen av tjänsterna i hela landet, sammanfattar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru från social- och hälsovårdsministeriet reformens framskridande.
Ikraftträdande
De lagar som hänför sig till propositionen avses träda i kraft stegvis så att en del träder i kraft den 1 juli 2021 och en del träder i kraft den 1 mars 2022 när de nya välfärdsområdesfullmäktige inleder sin verksamhet och de sista den 1 januari 2023. Propositionen omfattar även övergångsperioder. Lagen om införande av reformen avses träda i kraft den 1 juli 2021. Dessutom ska lagen om välfärdsområden delvis tillämpas omedelbart på välfärdsområdenas verksamhet.
Betänkandet kan senare i dag läsas på riksdagens webbplats.