Social kreditgivning införs i alla välfärdsområden

Regeringen föreslår att social kreditgivning ska vara en av de lagstadgade tjänsterna i välfärdsområdena. För närvarande är social kreditgivning en frivillig uppgift för kommunerna. Eftersom tjänsten inte använts i alla kommuner har social kreditgivning inte varit tillgänglig för alla.

Enligt förslaget ska alla välfärdsområden ordna social kreditgivning i sitt område. Välfärdsområdet ska vara skyldigt att tillämpa de villkor som anges i lagen vid beviljande av sociala krediter. Rätten till sociala krediter kommer inte heller i fortsättningen att vara subjektiv, utan det är fråga om en anslagsbunden tjänst.  

Syftet att öka användningen av social kreditgivning som en metod inom socialvården

Social kreditgivning ska liksom nu vara ett verktyg i det sociala arbetet inom socialvården. 

De nya bestämmelser som föreslås gäller att kunna bevilja fria månader och betalningsbefrielse när de villkor som anges i lagen uppfylls. 

Det föreslås också preciseringar om den ekonomiska rådgivning och handledning som ska erbjudas till de som ansöker om och beviljas social kredit. Den som beviljats social kredit ska ha en möjlighet att få ekonomisk rådgivning och handledning under hela återbetalningstiden, i synnerhet när det uppkommer problem med återbetalningen eller görs ändringar i betalningssystemen. 

Syftet är att öka socialväsendets möjligheter att förebygga överskuldsättning.

Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2023

I samband med social- och hälsovårdsreformen godkände riksdagen en övergångsbestämmelse enligt vilken ansvaret för ordnandet av social kreditgivning övergår till välfärdsområdena i början av år 2023. Från ingången av år 2023 hör uppgiften med stöd av den gamla lagstiftningen till välfärdsområdenas frivilliga uppgifter tills den föreslagna lagändringen träder i kraft den 1 augusti 2023.  Genom övergångsbestämmelsen kan de regioner som tidigare har beviljat sociala krediter fortsätta med den sociala kreditgivningen utan avbrott. 

Regeringspropositionen hänför sig till budgetpropositionen för år 2023 och behandlas i samband med den. För välfärdsområdenas kostnader för personal och informationssystem föreslås det en utgiftsökning på 600 000 euro. Propositionen medför också en kostnad av engångsnatur på 9,5 miljoner euro som riktas till ett statsunderstöd som ska beviljas 2023 för kreditkapital. Statsunderstödet utlyses senare och ska sökas separat.  

Mer information:

Susanna Rahkonen, konsultativ tjänsteman 
Ritva Liukonen, specialsakkunnig
Katariina Rainio, jurist
[email protected]