Skyddat belopp uppmuntrar till extrainkomster

”Det skyddade belopp på 300 euro av den jämkade dagpenningen som infördes i början av året förbättrar situationen för dem som får utkomstskydd. Av någon anledning har det ändå förekommit oväntade missförstånd om det skyddade beloppet”, säger regeringsråd Esko Salo när han berättar om hur reformen tagits emot.

Om en person under tiden han eller hon är arbetslös har sporadiska inkomster eller inkomster från deltidsjobb, ska dessa inkomster jämkas med dagpenningen.  Fram till årsskiftet innebar det att hälften av extrainkomsterna drogs från dagpenningen.  Från och med i år har arbetslösa kunnat förtjäna 300 euro i månaden utan att det inverkar på dagpenningen. Inkomster som överskrider detta leder till en minskning liksom tidigare.

Man tror att reformen kommer att uppmuntra arbetslösa till att skaffa extrainkomster. De som är aktiva belönas på ett bättre sätt när den arbetslösa nu får behålla större delen av inkomsterna.

”Ifjol drogs 150 euro från en extrainkomst på 300 euro, men nu dras ingenting. En inkomst på 400 euro ledde förr till ett avdrag på 200 euro, men efter reformen minskar dagpenningen bara med 50 euro”, säger Salo när han ska ge ett exempel på hur det skyddade beloppet påverkar inkomsterna.

Många missförståndDen skyddade delen är bara en av de förändringar som infördes om utkomstskyddet vid årsskiftet. Enligt Salo är det ändå den som lett till flest diskussioner. Själv säger han sig ha fått mer negativ respons om detta än om något annat beslut under sin karriär.

”Man får kritisera oss. Det är bara otroligt synd att kritiken missar målet. Reformen är faktiskt riktigt bra för arbetslösa.”

 I början av året diskuterade man hur den skyddade delen inverkar på dagpenningen.

”Vissa tolkade det som att en inkomst på 301 euro skulle minska dagpenningen med 150,50 euro. I verkligheten var minskningen 50 cent, eftersom det bara är de inkomster som överskrider gränsen som beaktas. En ännu större missuppfattning dök upp i ett uttalande där man påstod att man inte får någon dagpenning alls om inkomsterna överskrider 300 euro”, säger Salo.

På sistone har man diskuterat ett fall där den skyddade delen av dagpenningen inte har tagits i beaktande för en arbetslös som delat ut reklam.  Salo anser att felet är tydligt, men de slutsatser som dragits är inte det. Han betonar att de allmänna principerna för utkomstskyddet inte har ändrats genom reformen.

”Först bedömer vi alltid rätten till dagpenning eller arbetsmarknadsstöd. Ett positivt beslut garanterar automatiskt rätten att förtjäna 300 euro utan att det inverkar på förmånerna. Det är en helt annan sak om personen från första början inte kan få jämkad arbetslöshetsförmån. Det kan till exempel bero på att arbetstiden inte kan övervakas. Att dela ut reklam är dock inte ett sådant arbete, så personen som delat ut reklam överklagade beslutet och överklagan godkändes. ”

Meningsskiljaktigheter eller feltolkningar kommer man knappast att bli av med helt, eftersom det finns så många olika människor och olika situationer. ”Det är cirka 36 000 personer som får jämkad arbetslöshetsdagpenning varje månad”, påminner Salo. Samtidigt funderar han på om man vid ministeriet kunde ha förberett sig bättre på att informera om saken.

”Jämkad dagpenning har använts i snart 30 år, så vi antog att grunderna för den var välkända både för arbetslöshetskassorna och för de arbetslösa. Eftersom de allmänna villkoren för utkomstskyddet inte ändrades, tyckte vi inte att det var några oklarheter: allt var som förut, förutom att inkomster inte påverkade dagpenningen förrän de överskred 300 euro. Så här i efterhand tycker jag att man borde ha informerat om den skyddade delen mer för att undvika tolkningsproblemen.


Text: Paula Mannonen