Uppföljningsrapport: medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ökar – för att rättigheterna ska tillgodoses i praktiken behövs fortsatt arbete

Det kvarstår fortfarande arbete för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses i Finland, även om det har skett framsteg under de senaste två åren.

Detta konstateras i en slutrapport där det utvärderas hur handlingsprogrammet för verkställighet av FN:s funktionshinderskonvention under 2018–2019 har genomförts.

I handlingsprogrammet ingick sammanlagt 82 kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att främja verkställigheten av funktionshinderskonventionen inom olika förvaltningsområden. Av de kortsiktiga åtgärderna genomfördes alla antingen helt eller delvis. Det kan anses vara ett bra resultat. På genomförandet av åtgärderna inverkade till viss del att landskaps- och vårdreformen inte blev av under våren 2019. I och med att reformen förföll avbröts beredningen av många lagar, såsom lagen om funktionshinderservice. I handlingsprogrammets åtgärder ingick också långsiktiga åtgärder, som skapar en grund även för det fortsatta arbetet.

Enligt rapporten beaktas skyldigheterna enligt funktionshinderskonventionen allt bättre vid beslutsfattande. Medvetenheten om betydelsen av delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och över huvud taget om skyldigheterna enligt FN:s funktionshinderskonvention har ökat.

Inom olika förvaltningsområden diskuteras på allvar olika inkluderingsformer. Under de senaste två åren har det utvecklats nya verksamhetsformer som gör att personer med funktionsnedsättning bättre kan delta i beredning av lagar och projekt som gäller dem. Dessutom har likabehandlingen av personer med funktionsnedsättning i ministeriernas verksamhet blivit bättre. Detta hör samman med ett långsiktigt mål för Finlands funktionshinderspolitik, nämligen att integrera frågor som gäller personer med funktionsnedsättning i annan verksamhet och att lägga tonvikten på tväradministrativa arbetssätt vid behandlingen av sådana frågor.

Enligt uppföljningsrapporten har det nationella genomförandet av FN:s funktionshinderskonvention sammantaget kommit igång ganska bra genom det första handlingsprogrammet. I samband med arbetet har det skapats en ny modell för att tillsammans driva frågor framåt genom delaktighet, diskussion och samråd.

Det återstår dock fortfarande mycket att göra inom funktionshinderspolitiken. Under hösten 2019 börjar delegationen för personer med funktionsnedsättning (Vane) bereda ett nytt handlingsprogram för 2020–2023.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionshinderskonventionen) antogs 2006. I Finland trädde konventionen slutgiltigt i kraft 2016, när Finland ratificerade den. Verkställigheten av konventionen i Finland främjas av delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Vane). I delegationen ingår representanter för bland annat funktionshindersorganisationer, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt ministerier som i väsentlig utsträckning har hand om frågor som gäller personer med funktionsnedsättning.

• Uppföljningsrapport: Nationellt handlingsprogram för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2018-2019). Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2019:62 (pdf)
• Delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning VANE

Ytterligare information:

Tea Hoffrén, specialsakkunnig, tfn 0295 163220

Leea Rautanen-Muhli, planerare, tfn 02951 63667