Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet informerar
Utredning: Främjandet av arbets- och funktionsförmågan hos personer i yrkesaktiv ålder har ännu inte en tillräckligt framträdande plats i landskapens beredningsarbete

Arbets- och funktionsförmågan hos personer i yrkesaktiv ålder bör beaktas bättre i landskapens beredningsarbete inför vårdreformen. Landskapen bör utveckla sina verksamhetssätt så att kundernas servicebehov kan identifieras och bedömas i tid. Företagshälsovårdens arbetsförmågekompetens bör utnyttjas på ett helhetsinriktat sätt och serviceintegrationen bör stärkas. Detta framgår av utredningsrapporten Työ- ja toimintakyky kasvun tekijänä maakunnassa (Arbets- och funktionsförmåga som tillväxtfaktor i landskapen). Rapporten har publicerats av Arbetshälsoinstitutet.

Landskaps- och vårdreformen närmar sig verkställighetsfasen. Som stöd för detta arbete har Arbetshälsoinstitutet på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet under tiden oktober–december 2018 genomfört en utredning i landskapen om hur behovet av att främja arbets- och funktionsförmågan hos personer i yrkesaktiv ålder har beaktats i landskapens beredningsarbete.

Genom utredningen sökte man svar på följande frågor:
Hur har främjandet av arbets- och funktionsförmågan gjorts till en del av landskapets strategiska ledningsarbete?
Vilka uppgifter har landskapet och kommunen tillgång till för uppföljning av arbets- och funktionsförmågan? Vilka uppgifter skulle kommunerna och landskapen behöva för uppföljningen?
Hur har främjandet av arbets- och funktionsförmågan beaktats i servicehelheterna för personer i yrkesaktiv ålder?
På vilket sätt kommer de företagshälsovårdstjänster där organisationsansvaret vilar på kommunen och landskapet att förverkligas i kommunen och landskapet?
Hurdana samarbetsstrukturer och -rutiner mellan kommuner, landskap och arbetsplatser har inrättats och kommer att inrättas för att främja och upprätthålla arbets- och funktionsförmågan och välbefinnandet i regionerna?

Arbets- och funktionsförmågan har ännu inte en tillräckligt framträdande plats i beredningsarbetet

Frågor som gäller arbets- och funktionsförmågan ses som viktiga i landskapen, men i inledningsskedet av landskapens strategiarbete har de beaktats i varierande utsträckning. Landskapen inväntar nationella riktlinjer i frågan.

– För närvarande utgår man i strategiarbetet ofta från den egna personalens roll i det kommande landskapet eller från resultaten av enskilda projekt, men inte nödvändigtvis från ett helhetsperspektiv på landskapets befolkning i yrkesaktiv ålder. Genom denna utredning har de som förbereder de nya landskapen blivit varse denna fråga och tagit in den i beredningsarbetet, säger utvecklingschef Hanna Hakulinen vid Arbetshälsoinstitutet.

Uppgifter som gäller arbets- och funktionsförmågan finns inte centralt tillgängliga och relevanta mätinstrument saknas.  Detta försvårar uppföljningen av befolkningens arbets- och funktionsförmåga och planeringen av arbetet med att utveckla den behövliga servicen.

– I landskapen vet man att det finns riksomfattande informationskällor av olika slag, och uppgifter om landskapets personal som skulle kunna användas för uppföljningen, men denna information används inte i alla landskap. Landskapen efterlyser enhetliga riksomfattande kunskapsunderlag för bedömning, styrning och uppföljning av social- och hälsovårdsverksamheten, understryker Hakulinen.

Personer i yrkesaktiv ålder behöver en egen servicehelhet

Enligt rapporten beaktas frågor som gäller arbets- och funktionsförmågan endast sällan i landskapens beredning av servicehelheter. Det anses nödvändigt att fästa större vikt vid dem i fortsättningen.

–  I många landskap ansåg man att det bör skapas en egen servicehelhet för personer i yrkesaktiv ålder med andra målsättningar och mätinstrument än de som används i andra livsskeden, understryker Hakulinen.

Företagshälsovårdens kunnande användes i varierande utsträckning i beredningsarbetet

Utredningen visade att man i landskapen betraktar företagshälsovårdens kunnande som centralt för främjandet av arbets- och funktionsförmågan. I de landskap som i framtiden kommer att ansvara för ordnandet av företagshälsovården i sitt område ansåg man att företagshälsovården funktionellt sett bör integreras i social- och hälsovården. För landskapens del är arbetet med att planera organiseringen och produktionen av företagshälsovårdstjänster ännu inte slutfört.

Eftersom arbets- och funktionsförmågan sällan har beaktats i det strategiska ledningsarbetet, fanns det bara ett fåtal officiella samarbetsstrukturer i anslutning till denna fråga.

– I landskapen betraktar man det som viktigt att skapa samarbetsstrukturer mellan olika aktörer som arbetar med frågor som gäller arbets- och funktionsförmågan. Samarbete behövs både mellan hälsovårdaktörer och t.ex. tillväxttjänster och socialvården, säger Hakulinen.

– Landskapens målsättning för framtiden är att skapa samarbetsmodeller med vars hjälp man kan främja arbets- och funktionsförmågan på ett proaktivt sätt. Modellerna ska också kunna utvärderas med avseende på användbarhet och effektivitet, påpekar Hakulinen.

Mer information:

Utvecklingschef Hanna Hakulinen,
Arbetshälsoinstitutet,
tfn 043 824 1072, [email protected]

Medicinalrådet Kristiina Mukala, 
Social- och hälsovårdsministeriet,
tfn 029 516 3325, [email protected]

SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG

1. Arbets- och funktionsförmågan har inte en tillräckligt framträdande plats i landskapens beredningsarbete. Befolkningen åldras, och det kommer att uppstå brist på kompetent arbetskraft. Landskapen bör därför se till att man i framtiden har tillgång till arbetsinsatsen för samtliga personer i yrkesaktiv ålder. Landskapet bör i sin servicestrategi beakta de personer i yrkesaktiv ålder som behöver stöd för arbets- och funktionsförmågan samt de servicehelheter och servicekedjor de behöver. I landskapets servicelöfte bör man beskriva hur man kommer att förverkliga tjänsterna för främjande av arbets- och funktionsförmågan hos personer i yrkesaktiv ålder. Kunden bör ha en enhetlig kundplan där man tar hänsyn till arbets- och funktionsförmågan.

2. Landskapens verksamhetssätt bör utvecklas så att man kan identifiera kundernas servicebehov i tid och komma överens om hur behoven ska bedömas. Detta förutsätter att man har fungerande samarbetsstrukturer, kan komma överens om arbetssätten och använda alla aktörers kompetens.

3. Företagshälsovårdens arbetsförmågekompetens bör utnyttjas på ett helhetsinriktat sätt och det gemensamma målet för samtliga vårdaktörers verksamhet bör vara att främja arbetsförmågan hos personer i yrkesaktiv ålder.  

4. Alla aktörer bör ha en gemensam uppfattning om arbets- och funktionsförmågan och man bör skapa gemensamma mätinstrument för denna förmåga. Förutom en gemensam uppfattning och gemensamma mätinstrument behövs det gemensamma verksamhetssätt och verksamhetsmodeller samt ett gemensamt informationsunderlag.

5.  Serviceintegrationen mellan de olika aktörerna på kommun- och landskapsnivå – hälso- och sjukvården, socialvården, företagshälsovården, tillväxttjänsterna, rehabiliteringsaktörerna och socialförsäkringen – bör stärkas. 

6. Olika frågor som gäller arbets- och funktionsförmågan bör integreras i den servicehelhet som planeras för personer i yrkesaktiv ålder.

7. Landskapen behöver nationella riktlinjer och mätinstrument för uppföljning av befolkningens arbets- och funktionsförmåga. Indikatorerna i projektet för utveckling av kunskapsunderlag för vårdreformen bör kompletteras med mätinstrument för arbets- och funktionsförmågan. Dessutom bör man vidga kunskapsfönstret genom att göra det möjligt att granska indikatorerna för befolkningen i yrkesaktiv ålder som en särskild grupp. För att mätinstrumenten ska vara till gagn för landskapen, bör man överväga samfälld användning av dem i landskapen. Detta skulle göra det möjligt att inhämta uppdaterad information och använda den för att rikta insatserna rätt. Med mätinstrumentens hjälp kan man nationellt och regionalt främja både uppföljning av befolkningsutvecklingen och kunskapsbaserat ledningsarbete. Målet för utvecklingsarbetet bör vara att gruppnivåbaserad arbets- och funktionsförmåginformation finns att tillgå i Patientdataarkivet utgående från uppgifter som registrerats i olika kund- och patientdatasystem av vårdpersonal, t.ex. inom ramen för Hilmo-uppgiftsinsamlingen.

8. För ett samarbetsbaserat främjande av arbets- och funktionsförmågan räcker det inte med kvantitativa mätinstrument, utan det behövs också mätinstrument för processerna och deras funktionsduglighet. Detta skulle möjliggöra en övergripande uppföljning och styrning.

Syftet med utredningen om arbets- och funktionsförmågan som tillväxtfaktor i landskapen var att granska främjandet av arbets- och funktionsförmågan hos befolkningen i yrkesaktiv ålder med utgångspunkt i ett strategiskt och kunskapsbaserat ledningsarbete, organisering och samarbete. Uppgifterna samlades in från samtliga landskap under tiden oktober–december 2018. Informationen används vid genomförandet av landskaps- och vårdreformen.