Reformen av systemet med läkemedelsersättning fortsätter trots besparingar
"I enlighet med målet i regeringsprogrammet reformeras för närvarande systemet med läkemedelsersättning i landet. Avsikten är att propositionen som gäller strukturomvandling ska vara klar vid utgången av året", säger överdirektör Outi Antila som leder den s.k. arbetsgruppen för läkemedelsersättning.
Arbetsgruppen för läkemedelsersättning som tillsattes i november i fjol var tvungen att skräddarsy förslaget om genomförande av inbesparingar av läkemedelsersättning enligt en tidigarelagd tidtabell som man kommit överens om i regeringsförhandlingarna innan dess uppdrag som gällde strukturomvandlingen blev klar.
"Sparpaketet påverkar inte reformen av hela systemet utan beredningen av den fortsätts hela tiden. Man ska även se över kostnaderna i samband med strukturomvandlingen."
Vanligaste förändringen är ± 10 euroAvsikten är att statens kostnader för läkemedelsersättningar ska minskas med 113 miljoner euro på årsbasis från och med nästa år. I patienternas plånbok syns arbetsgruppens förslag i de flesta fall som en förändring på mindre än tio euro per år.
"För två tredjedelar av läkemedelsanvändarna är effekten av besparingarna mindre än tio euro, och för 95 procent blir förändringen mindre än 50 euro", säger Antila. Hon påminner om att även om det är fråga om en sparåtgärd är resultatet försett med ett plustecken för vissa patienter.
"Människor som använder mycket medicin gagnas av detta eftersom den övre gränsen för självrisken föreslås bli sänkt med 50 euro. Sänkningen av partipriserna för läkemedel med fem procent gagnar å sin sida alla som köper läkemedel."
Den nya grundersättningen i procent är enligt förslaget 35 (tidigare 42) och det nya procenttalet för lägre specialersättning 65 (tidigare 72). Nivån på etthundra procent för högre specialersättning ska förbli oförändrad. Sänkningen av ersättningsprocenten för läkemedel medför besparingar för staten.
Den minst dåliga modellenLäkemedelsarbetsgruppens förslag innebär en årlig tilläggskostnad på över 50 euro för två procent av dem som köper läkemedel. I denna grupp ingår särskilt människor vars läkemedel är dyra, men inte så dyra att självrisken överskrids.
Inkomstnivån för dem som betalar kan enligt Antila inte beaktas i sparpaketet.
"Det hade förutsatt att man skapar ett inkomstrelaterat ersättningssystem eller självrisktak, vilket hade inneburit att man utreder skatteuppgifter i samband med köp på apotek. En inkomstrelation skulle även kräva graderingar vilket alltid medför inkomstfällor och förlorare."
Ett alternativ i arbetsgruppens diskussioner var att man för varje recept betalar en självrisk till ett eurobelopp. Istället för detta kom arbetsgruppen fram till att föreslå procentuella nedskärningar av ersättningarna eftersom detta bättre beaktar personer med små inkomster. Någon fulländad lösning finns emellertid inte.
"Alla alternativ innehåller problem. Vi försökte välja den minst dåliga modellen, sammanfattar Antila svårigheten med att skära ned."
Temporär lösningKostnaderna för läkemedelsersättning är nu tre gånger högre än för 20 år sedan. Trots att ökningen har utjämnats under 2000-talet i och med de förändringar som gjorts, särskilt läkemedelsutbyte och referensprissystem, kommer hela tiden nya och dyrare läkemedel ut på marknaden.
Staten finansierar hälften av de nuvarande kostnaderna för läkemedelsersättning på 1,2 miljarder. Den andra hälften intjänas genom sjukförsäkringsavgiften som tas ut på löner, pensioner och förmåner. Antila konstaterar att sparpaketet förändrar betalningsandelarna.
"Staten sparar in på kostnader och den summa som insamlas från löntagare, arbetslösa och pensionärer uttryckt i euro förblir oförändrad. Den tidigare jämna kostnadsfördelningen ändras till ett 47/53-avgiftsförhållande. Förändringen är i den mån betydande för löntagarorganisationerna att reformen är avsedd att vara temporär."
Alla betalarI arbetsgruppen för läkemedelsersättning deltar förutom offentliga ämbetsverk och inrättningar representanter från läkemedelsindustrin, apoteksbranschen och patientorganisationerna. Enligt Antila var gruppen enig om att summan som ska skäras fördelas så jämnt som möjligt mellan olika betalare.
"Sänkningen av ersättningsprocenten slår mot dem som köper läkemedel och sänkningen av partipriserna drabbar läkemedelsindustrin och apoteken. Vi tycker att en sådan här modell är det mest rättvisa alternativet."
Redaktör: Paula Mannonen