Östra Finlands universitet utreder vad apotekens läkemedelsrådgivning borde innehålla
Östra Finlands universitet genomför en utredning om hurdan rådgivning läkemedelskunder borde få på apoteken. Apoteken har en lagstadgad skyldighet att ge sina kunder läkemedelsrådgivning, men innehållet i rådgivningen har fastställts i bestämmelserna på en allmän nivå.
I utredningen ges ett förslag om vad den lagstadgade läkemedelsrådgivningen borde innehålla, hur den skiljer sig från den avgiftsbelagda extra rådgivningen och vad som borde dokumenteras av den rådgivning som apoteken erbjuder. Social- och hälsovårdsministeriet ska utnyttja utredningen för att utveckla lagstiftningen.
– Fimeas undersökningar med testkunder visar att nivån på den rådgivning som fås på apoteken i huvudsak är bra, men kvaliteten på servicen varierar. Genom att fastställa vad rådgivningen ska innehålla kan man sörja för kundernas likabehandling och stödja läkemedelsbehandlingarna, säger sakkunnig Aleksi Westerholm från social- och hälsovårdsministeriet.
Målet är att förtydliga apotekens roll som en del av social- och hälsovårdstjänsterna
– Apoteken har en stor potential när det gäller till exempel långtidssjuka som ofta kan behöva stöd för läkemedelsbehandlingen, säger professor Katri Hämeen-Anttila från Östra Finlands universitet.
Apoteken erbjuder olika avgiftsbelagda extra tjänster som stöder läkemedelsbehandlingen. Genom att betala en extra avgift kan man till exempel få grundligare rådgivning om hur läkemedelsbehandlingen ska inledas. I utredningen definieras skillnaden mellan den avgiftsbelagda rådgivningen och den lagstadgade rådgivning som ska ges på apoteken vid varje köp av läkemedel. Hittills har de avgiftsbelagda tjänsterna inte varit populära i Finland eftersom de inte ersätts av staten så som i vissa andra nordiska länder.
– Handledning och rådgivning i samband med läkemedelsbehandling erbjuds på många olika ställen inom hälso- och sjukvården. Genom att man fastställer vad apotekens rådgivning ska innehålla förtydligar man apotekens roll i helheten. Med hjälp av apoteken kan man minska arbetsbördan inom hälso- och sjukvården, säger Westerholm.
Bättre informationsgång
Ett av målen är också att läkarna och apoteken ska kunna kolla hurdana råd patienten har fått tidigare om användningen av läkemedlen. Nu dokumenterar man inte alls de råd som ges.
– Vad gäller dokumenteringen av rådgivningen fokuserar utredningen på vad det skulle vara ändamålsenligt att dokumentera. Det är inte meningen att dokumenteringen ska öka apotekens arbete, utan i bästa fall kan den stödja rådgivningsarbetet, säger Westerholm.
Avsikten är att utredningen ska bli klar i början av 2025. I beredningen deltar också intressegrupper.
– Utredningen görs genom olika intervjuer och enkätundersökningar med patienter, farmaceuter, provisorer, apotekare och andra aktörer inom social- och hälsovårdssektorn. Dessutom samarbetar vi med fackförbunden och ger allmänheten en möjlighet att kommentera utredningen innan den blir klar, säger Hämeen-Anttila.
Social- och hälsovårdsministeriet utnyttjar utredningen som bakgrundsmaterial inom ett projekt som handlar om apoteksekonomi och läkemedelsdistribution där syftet är att förbättra läkemedelsbehandlingarnas resultat, säkerhet och kvalitet.
Mer information
Aleksi Westerholm, sakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 763, aleksi.westerholm(at)gov.fi
Katri Hämeen-Anttila, professor, Östra Finlands universitet, tfn 040 355 2425 , katri.hameen-anttila(at) uef.fi