Nordiskt samarbete kräver idéer

Nordiskt samarbete har varit viktigt för Finland under hela självständigheten, men efter EU-medlemskapet har intresset för det svalnat.  Det vore dags att vända riktning, säger direktör Liisa-Maria Voipio-Pulkki.

"Strukturer och värden i de nordiska samhällena är så likartade att vi på allvar har möjlighet att dra nytta av varandras erfarenheter i det här nätverket. På andra områden är hindren att förstå varandra mycket större."

Enligt Voipio-Pulkki behövs samarbete även vid det nuvarande huvudforumet för Finlands multilaterala samarbete i EU.

"Tillsammans är vi starkare än ensamma. Avsikten är inte att förskansa sig bakom en mur utan att värna om och till och med marknadsföra saker som är gemensamt viktiga för oss. Den kanske viktigaste av dessa är modellen för det nordiska välfärdssamhället och den sociala tryggheten."

Betydelsen av det nordiska samarbetet, som uppfattas som en självklarhet och kanske som lite intetsägande, förstår man ofta först när man har att göra med det. Detta hände Voipio-Pulkki i fjol när Finland var ordförande för Nordiska ministerrådet. Som ledare för en tjänstemannaarbetsgrupp som beredde sociala frågor och hälsofrågor följde hon händelserna från första parkett.

"Utgångsläget kan beskrivas som trevande, och i början hade vi inte heller särskilt stora förväntningar.  Småningom tog verksamheten fart och fördjupades. Även intresset för samarbete växte i takt med att innehållen utvecklades."

Den ökade aktiviteten beror enligt Voipio-Pulkki i hög grad på att Finland lyckades lyfta fram tillräckligt bärande ämnen.

"Som huvudtema inom social- och hälsosidan valdes utvecklande av den nordiska välfärdsmodellen. Det intresserade folk eftersom globaliseringen utmanar modellen på många sätt.  Vi ordnade en konferens på hög nivå om ämnet, vars rapport ger en bra bild av dessa utmaningar."

Likheten till trots har de nordiska länderna utvecklat flera egna lösningar för att upprätthålla välfärden. I fjol var bland annat krävande specialiserad sjukvård och tjänster för äldre framme.

"Vi kan ha mycket nytta av andras modeller vid planering av vår egen social- och hälsovårdsservicereform. Sådan information förblir överraskande ofta outnyttjad. Till fördjupat samarbete hänför sig också gemensamma forskningsbehov." 

Ministerrådets ordförandeskap övergick från Finland till Norge, som fortsätter med välfärdstemat. Voipio-Pulkki anser att det medför önskad långsiktighet i arbetet.  Vi sökte stadga upp det redan i fjol.

"Vi gallrade bort vissa evighetsprojekt för att bereda utrymme för nya initiativ. Riktningen går mot större och effektivare projekt." 

Imagen för Nordiska forum är för oss vardagligare än för flera andra internationella arenor. Voipio-Pulkki ser i det en marknadsföringsutmaning, som åtminstone delvis anknyter till språket.

"En stor del av finländarna förstår inte skandinaviska, och det är inte heller alltid lätt för de andra att förstå till exempel danskarnas anföranden. Vid konferenserna använde vi tolkar vilket lättade upp diskussionen betydligt."

Voipio-Pulkki anser att det i samarbetet är viktigare att bli förstådd än att hålla fast vid en princip.

"Om vi vill ha med fler unga och sakkunniga, måste alternativa lösningar på språkfrågan erbjudas. Till exempel en mer omfattande nätverkande bland forskare förutsätter användning av engelska. Detta är onekligen en känslig fråga i det nordiska samarbetet."

Även om det nordiska samarbetet har sina svåra frågor, är det i regel tämligen oproblematiskt. Till och med i den utsträckning att hela frågan lätt hamnar i skymundan på grund av dess obetydlighet i dagspolitiska kriser som kräver omedelbar uppmärksamhet. Samhörigheten ökar dock vid skakande händelser, vilket syntes enligt Voipio-Pulkki bland annat under tragedin i Norge i fjol somras.

"Samtliga nordiska länders representanter deltar i bedömningen av det som skett. Av detta framgick tydligt hur starkt viljan att bevara ett så öppet samhälle som möjligt förenar oss."

Redaktör: Paula Mannonen