Nationell beredskapsplan för influensapandemi: uppdateringen har blivit färdig
Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar till regional och lokal (sjukhus, hälsovårdscentraler och kommuner/samkommuner) uppdatering av beredskapsplanerna för influensapandemi före 30.6.2013. Regionförvaltningsmyndigheterna styr, koordinerar och övervakar den regionala beredskapen. I uppdateringsarbetet ska även samarbete med privat sektor (företagshälsovård och övrig social- och hälso- och sjukvård) och frivilligorganisationer och de extra behov som det kräver vid en pandemisituation beaktas, även om den privata social- och hälsovården inte har samma lagstadgade skyldighet som den offentliga sektorn att bereda sig på exceptionella situationer.
Den nationella beredskapsplanen och ett bifogat sammandrag av de viktigaste ändringarna i samband med uppdateringen publiceras nu som pdf-filer på social- och hälsovårdsministeriets webbplats stm-dev.navigo.fi. I augusti 2012 utges en webbpublikation av beredskapsplanen. Tills vidare trycks inte någon bokversion.
Nästa gång social- och hälsovårdsministeriet uppdaterar den nationella planen är när WHO:s rekommendationer ändras och efter en reform av lagen om smittsamma sjukdomar.
År 2006 publicerades "Nationell beredskapsplan för en influensapandemi", som hade upprättats av en arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet. I maj 2010 gav social- och hälsovårdsministeriet pandemisektionen vid delegationen för smittsamma sjukdomar i uppdrag att uppdatera planen med beaktande av de nationella och internationella erfarenheter som man fick i samband med 2009 års pandemi. Även Världshälsoorganisationen WHO har uppmanat sina medlemsländer till uppdateringar samt publicerat anvisningar och rekommendationer till stöd för detta. Avsikten med beredskap på förhand är att social- och hälsovården kan fungera så väl som möjligt under en pandemi.
MålMålet för beredskapsplanen är att begränsa de skadliga verkningar som en pandemi orsakar på befolkningens hälsa samt säkerställa kontinuiteten i samhällsfunktionerna så bra som möjligt. Planen ger en bild som lämpar sig för förhållandena i Finland av pandemins utveckling, hälsomässiga, samhälleliga och ekonomiska konsekvenser, tillgängliga metoder för bekämpning, etiska specialfrågor, hälso- och sjukvårdsorganisationernas ansvarsområden och specialarrangemang, de materiella behoven för beredskap, genomförandet av vaccinationer i praktiken, behovet av samarbete mellan olika förvaltningsområden samt organisationens särdrag, kommunikation och information under en pandemi.
Beredskapsplanen granskar pandemi från olika perspektiv genom att skapa ett underlag för detaljerade planer inom samtliga förvaltningsområden. Genom att bereda sig för en pandemi effektiviserar man samtidigt väsentligt Finlands beredskap att bekämpa vilken som helst global epidemi.
Liksom i beredskapsplanen för år 2006, bereds de anskaffningar och handlingsplaner som beredskapen kräver genom att man fortsatt bereder sig för en allvarlig pandemi. Om en pandemi bryter ut beslutar man om detaljerade riktlinjer för verksamheten på basis av tillgänglig information om dess allvarlighet, varmed den nu uppdaterade beredskapsplanen kan tillämpas flexibelt efter situationen.
Viktigaste ändringar och saker i den uppdaterade beredskapsplanen1. Rollerna för WHO, EU och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har stärkts i fråga om uppföljning av smittsamma sjukdomar efter år 2006, men behörigheten ligger fortfarande hos EU:s medlemsländer inom ramen för deras hälso- och sjukvårdssystem.
2. Korta minneslistor till stöd för uppdateringarna av beredskapsplanerna har upprättats för samkommunerna för sjukvårdsdistrikten (bilaga 10) och kommunerna/samkommunerna (bilaga 11).
3. När en kommun/samkommun ingår avtal om köpta tjänster med en privat serviceproducent i fråga om social- och hälsovårdstjänster, ska deras tillförlitlighet vid exceptionella situationer beaktas.
4. I samband med reformen av lagstiftningen om obligatorisk lagring av läkemedel (lag 979/2008 och förordning 1114/2008) såg man över de läkemedelsgrupper som omfattas av obligatorisk lagring, lagrens storlek minskades och principerna för bestämmande av hälso- och sjukvårdsenheternas skyldighet att lagra läkemedel ändrades.
5. Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) förutsätter att samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt i samråd med kommunerna/samkommunerna inom sitt område utarbetar en regional beredskapsplan för hälso- och sjukvård.
6. I den nya beredskapslagen (1552/2011) definieras en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka (influensapandemi) som undantagsförhållande. Om användning av befogenheter enligt beredskapslagen föreskrivs för viss tid genom förordning av statsrådet. I beredskapslagen ingår nya bestämmelser om arbetsplikt under undantagsförhållanden och tryggande av social- och hälsovården inom både offentlig och privat sektor.
7. Målet för Finland är att säkerställa ett avtal (nationellt eller gemensamt för EU) som är i kraft när en pandemi bryter ut, vilket möjliggör tillgång till pandemivaccin för hela befolkningen.
8. I anvisningarna för genomförandet av pandemivaccineringarna i praktiken har erfarenheterna från 2009 års pandemi beaktats.
9. Organisering av tillgången till information: kommunikationen mellan myndigheter har förtydligats och målsättningen är bl.a. att undvika överlappande kommunikation.