Hur garanteras öppenhet samt insyn i användningen av skattemedel i de offentliga social- och hälsovårdsbolagen?

Regeringen har fastställt att de offentliga social- och hälsotjänster som omfattas av klienternas och patienternas valfrihet ska bolagiseras. Reformen träder i kraft den 1 januari 2019.

Social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformens projektchef Tuomas Pöysti svarar i en videointervju på hur öppenhet samt insyn i användningen av skattemedel garanteras i offentliga social- och hälsovårdsbolag som inte omfattas av den gällande offentlighetslagen. Dessutom berättar han bland annat huruvida endast priset avgör när tjänster konkurrensutsätts eller om också kvaliteten beaktas, hur personalens ställning tryggas, om bolagiseringen äventyrar de offentliga tjänsterna och när regeringens proposition med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och landskapslag blir färdig.

Länk till videointervjun: https://youtu.be/wkjWWM1PpaILänk till en annan webbplatsÖppnas i en ny flik

Textversion av intervjun

När blir regeringens proposition med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och landskapslag färdig?

"Minister Rehula har sagt att då träden har löv i hela landet. Målsättningen är att regeringen i maj ska bli klar med innehållsfrågorna och de detaljer som hänger ihop med dem, så att regeringspropositionens utkast till den viktigaste lagstiftningen i reformens första skede finns offentligt tillgänglig i juni."

Hur garanteras öppenhet samt insyn i användningen av skattemedel i de offentliga social- och hälsovårdsbolagen, som inte omfattas av den gällande offentlighetslagen?

"I samband med beredningen bedömer vi också behoven att uppdatera offentlighetslagen. Enligt Sveriges gällande lagstiftning gäller offentlighetsprincipen i begränsad utsträckning kommunala bolag och bolag på landskapsnivå. Det är nödvändigt att det här också diskuteras i Finland. Man kan inte nödvändigtvis utgå från att begränsningarna enligt gällande lagstiftning också gäller i framtiden. I regeringens riktlinjer sägs det att viss central information ska finnas öppet tillgänglig för att man överhuvudtaget ska kunna registrera sig som producent av tjänster som omfattas av valfrihet. Den här offentligheten gäller också privata aktörer. Viktiga faktorer som påverkar kvaliteten, effektiviteten och priset ska vara offentliga. Vid tjänstemannaberedningen har det också diskuterats att företagens verksamhet även i övrigt ska omfattas åtminstone av bestämmelser som motsvarar de öppenhetsbestämmelser som internationellt gäller för börsbolag."

Har landskapen de kunskaper som behövs för att upphandla tjänsterna? Är endast priset avgörande vid konkurrensutsättningen av tjänsterna eller beaktas också kvaliteten?

"Övergången från 297 kommuner till 18 landskap medför att man kan koncentrera och utveckla upphandlingskompetensen mycket bättre än i det nuvarande systemet. Det finns orsak att tro och förvänta sig att landskapens konkurrensutsättning blir yrkeskunnigare och enhetligare än vad konkurrensutsättningen är för närvarande. I det hänseendet kan man lugnt förvänta sig att kompetensen i upphandling och konkurrensutsättning blir bättre. Utredningspersonens rapport gäller valfrihet. De utredare som har arbetat under ledning av professor Mats Brommels föreslår att främst kvaliteten ska vara ett konkurrenskriterium, dvs. att man konkurrerar med kvaliteten. Det finns inga politiska beslut om det här, men tanken är att kvaliteten och framgångsrik vård och tjänster som utfaller väl, dvs. faktorer som gäller verkningsfullheten, ska prioriteras mycket högt vid konkurrensutsättningen."

Hur tryggas personalens ställning?

"Hur personalens ställning ska tryggas i den här modellen som i stor utsträckning nyttjar bolag måste diskuteras närmare. Regeringen har fastställt att personalen överförs i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse. Man överväger uppföljande lagstiftning om att det här ska ske i två etapper. Först enligt principen för överlåtelse av rörelse till landskapen och sedan till den del landskapen under övergångsperioden genomför de bolagiseringar som den här lösningen kräver kan den fortsatta överföringen eventuellt med stöd av en speciallag ske i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse. Personalen är mycket viktig när den innehållsmässiga förändringen genomförs. Därför är det viktigt att personalens grundläggande ställning tryggas vid förändringarna. Arbetsmarknadssituationen är mycket god för social- och hälso- och sjukvårdspersonalen. Till följd av naturlig avgång genom pensionering kan även personalen inom stödtjänsterna känna sig ganska lugn när det gäller tillgången till arbetstillfällen."

Äventyrar bolagiseringen de offentliga tjänsterna?

"När bolagiseringen sker på ett förnuftigt sätt äventyrar den inte de offentliga tjänsterna. Avsikten är att fastställa på två nivåer skyldigheter som tryggar de offentliga tjänsterna. Enligt den nya modellen för social- och hälsotjänster har den som ordnar tjänster ansvar för att högkvalitativa och effektiva integrerade tjänster som utgår från människornas behov finns tillgängliga. Dessutom har vi tänkt att det för landskapens produktionsbolag ska fastställas landskapsvisa produktionsskyldigheter och skyldigheter i fråga om de offentliga tjänsterna. Enligt bestämmelserna i EU:s konkurrensrätt får skyldigheter fastställas och genom dem tryggas det att vi även i fortsättningen har tillgång till en effektiv och högkvalitativ offentlig sektor som är den som i sista hand är aktören och som är ett äkta och gott alternativ för klienten och patienten när det gäller att få service. Dessutom måste Finland i det här sammanhanget slutföra diskussionen om vad som i själva verket är den offentliga maktens och den offentliga förvaltningens grundläggande uppgift, även i bredare hänseende än bara då det gäller vissa myndighetsbeslut. Att säkra det här är också en av målsättningarna i samband med reformen."

Video och intervju: Kimmo Vainikainen