Hoppa till innehåll
Media

Kommittén för social trygghet diskuterade samordningen av tjänster och förmåner samt arbets- och funktionsförmåga

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 27.4.2022 12.59 | Publicerad på svenska 28.4.2022 kl. 15.23
Pressmeddelande 111/2022

Vid mötet diskuterades presidiets förslag till riktlinjer för samordning av tjänster och förmåner. Dessutom behandlades utredningen om alternativa sätt för ordnandet och i vilken riktning utredningsarbetet och konsekvensbedömningarna ska föras. Kommittén sammanträdde den 25 april 2022. 

Kommitténs möte inleddes med en översikt över Nederländernas delaktighetsmodell (Olika vägar till sysselsättning: Särdrag och problem i Finlands system för social trygghet i internationell jämförelse -forskningsprojektet). Nederländernas modell presenterades av professor Minna van Gerven från Tammerfors universitet. 

Nederländerna är ett delaktighetssamhälle där utkomstskyddet för arbetslösa kräver mer motprestationer än i Finland. I Nederländerna tillämpas också sanktioner, om en person som får arbetslöshetsstöd inte fullgör sina skyldigheter i fråga om till exempel jobbsökning. Enligt lagen ska arbetslösa ta emot erbjudna tjänster, utbildning eller arbete som myndigheten anser vara lämpligt. Arbetslöshetsförmånen är också kortvarig.

Trots att den nederländska modellen kräver motprestationer är den mer klientorienterad än i Finland. Den största skillnaden mellan länderna är att sysselsättning eller utbildning som leder till yrkesexamen i praktiken är den enda aktiveringspolitiken i Finland. I båda länderna är det huvudsakliga målet med aktiveringen att skapa en öppen arbetsmarknad. I Nederländerna hänvisas klienten dock, om det inte är möjligt att komma in på den öppna arbetsmarknaden, till behövliga välfärds- och återintegrationstjänster med hjälp av vilka hinder för sysselsättning kan undanröjas. Det sista alternativet är social integration, som kan vara till exempel frivilligarbete. Strävan är alltså alltid att säkerställa personens delaktighet i samhället, även om det inte är möjligt att komma in på arbetsmarknaden.

Presidiets förslag till riktlinjer för samordning av tjänster och förmåner behandlades

Presidiet har berett ett förslag till riktlinjer för kommittén gällande samordning av tjänster och förmåner för beredningen av mellanrapporten. Vid mötet behandlades tillhandahållande av tjänster, incitament och skyldigheter i fråga om förmåner vid arbetsoförmåga, utvecklande av förmåner vid arbetsoförmåga och utvecklande av utkomststödet. Målet är bland annat att stärka hänvisningen till bedömning av service- och rehabiliteringsbehovet, att förbättra tillgången till service i rätt tid, att förebygga att förmånsperioden drar ut på tiden, att stödja möjligheterna att få arbete eller studieplats och att förtydliga förmånssystemet för arbetsoförmåga. 

Kommittén diskuterade förslaget till riktlinjer. Riktlinjerna kommer att bearbetas vid kommitténs möten under hösten.

Utredning av alternativa organisationsformer – baskonto, en enda grundskyddsförmån, basinkomst

Arbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten presenterade för kommittén hur utredningsarbetet framskrider. Utredningen är inte färdig ännu, de olika sätten att ordna utbildning och konsekvensbedömningarna av dem kommer att bearbetas vidare. Arbetsgruppen presenterade tre alternativa modeller för det nuvarande systemet för social trygghet:

  • Baskonto
  • En enda grundskyddsförmån och aktivitetsbaserad inkomst
  • Basinkomst och negativ inkomstskatt

I modellen med baskonto styrs de avgifter som betalas för finansieringen av förmånerna till förmånstagarens personliga konto. Lyfta förmåner minskar kontots saldo. Överskott på kontot ska kunna användas för personliga behov, till exempel när man går i pension.

Den andra modellen med en enda grundskyddsförmån innebär att de nuvarande grundskyddsförmånerna på miniminivå slås samman till en grundskyddsförmån. En enda grundskyddsförmån ska bestå av flera delar: bas-, bostads-, skydds-, ersättnings-, omsorgs- och aktivitetsstillägg. Förmånen är avsedd för personer som fyllt 18 år och som inte får permanent pension. 

Den tredje modellen innebär att basinkomst betalas till alla som bor i Finland, oberoende av inkomstnivå. Arbetsgruppen presenterade som prelimärt förslag att modellen med partiell basinkomst kunde granskas närmare. Den partiella basinkomsten skulle ersätta grundskyddsförmånerna inklusive barn- och aktivitetsförhöjningarna, dock inte garanti- eller folkpensionerna. Basinkomsten skulle också ersätta hemvårdsstödet, studiepenningen och förtjänstskyddets grunddel. Basinkomsten skulle inte ersätta inte andra förmåner såsom utkomststöd, stöd för boende, barnbidrag, handikappbidrag osv. 

Till slut presenterade arbetsgruppen författningsrättsliga frågor som är centrala med tanke på reformen av den sociala tryggheten. Dessa är jämlikhet, täckning, förmånsnivå, villkorlighet och sanktioner.

Arbetet i kommittén för social trygghet i fortsättningen

Sektionerna ska under våren utarbeta de framställningar som presidiet gjort till förslag för reform av det nuvarande systemet. Efter sommarpausen tar kommittén över bearbetandet av förslagen.  Förslagen färdigställs i kommitténs mellanrapport och ställs till förfogande för dem som bereder nästa regeringsprogram. Lagberedningsarbetsgrupper kommer att tillsättas för lagberedningsprojekt som eventuellt inleds på basis av förslagen. 

Sektionen för forskning och utvärdering fortsätter sitt arbete som samordnare av det forskningsbaserade arbetet och konsekvensbedömningarna samt som ledare för utredningsarbetsgruppen för alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten.
Arbetsgruppen för den sociala tryggheten och tjänsterna för barn och familjer och arbetsgruppen för genomförande och digitalisering fortsätter sitt arbete under ledning av presidiet. Övriga sektioner tar mötespaus efter våren.

Mötesmaterial:

Ytterligare information:

Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, [email protected]                                                                                   
Heli Backman, andra vice ordförande för kommittén, avdelningschef, tfn 0295 163 668, [email protected]
Liisa Siika-aho, tredje vice ordförande för kommittén, direktör, tfn 0295 163 085, [email protected]                           
Pauliina Pohjala, kommunikationsexpert, [email protected]                                        Minna Van Gerven, professor (delaktighetsmodellen i Nederländerna), [email protected]

Tillbaka till toppen