Jourförordning säkerställer kvaliteten
Avsikten med den förordning som social- och hälsovårdsministeriet bereder är att återställa kvaliteten på jourverksamheten vid hälsovårdscentralerna och sjukhusen till en hög nivå . Kommunernas primärvård har inte fungerat väl, motiverar medicinalrådet Timo Keistinen.
Jourförordningen fastställer nationella kvalitetsstandarder för brådskande vård och jouren inom specialiteterna. Enligt utkastet till förordning ska till exempel enheter underställda hälsovårdscentraler som tillhandahåller brådskande vård i fortsättningen ha en legitimerad läkare dygnet runt. Förlossningssjukhusen å sin sida ska bland annat ha en barnläkare och omedelbar beredskap för kejsarsnitt.
"Detta säkerställer att födslarna sker tryggt och att vården är högklassig. Överhuvudtaget utgör brådskande vård ett kärnområde inom hälso- och sjukvården."
Beröm för fastställande av kvalitetsstandarderJourförordningen har beretts under en längre tid. Den var ute på remiss fram till slutet av september i kommuner, sjukvårdsdistrikt samt olika föreningar för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Totalt inkom utlåtanden från 85 instanser.
Generellt var man nöjd med förordningen och den ansågs viktig. Enligt Keistinen fick det nationella fastställandet av kvalitetsstandarder särskilt beröm.
"Nu kan en medicine studerande inte längre leda en enhet. Dessutom krävs att legitimerad sjukvårdspersonal bedömer patienter. En primärskötare får inte göra det."
Vad innebär brådska?Förordningen fick kritik för sina termer. Den största terminologiska frågan uppstod kring vad brådska innebär i olika situationer. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska brådskande vård ges omedelbart, dvs. under samma dag. Inom icke-brådskande vård har man som tidsgräns fastställt sex månader från det att vårdbehovet slagits fast.
Ett problem är att man i Finland saknar definitioner för vård som hamnar mellan brådskande och icke-brådskande vård. På engelska heter termen subacute.
"Till exempel bör man ha tillgång till cancervård inom ca två veckor. I vissa andra fall 1-3 dagar."
Keistinen jämställer också utarbetandet av en förordning med att skriva dikter.
"Avsikten är att yrkesutbildade och patienter ska tolka den på samma sätt. Att den är exakt, men också tydlig."
Sjukhusnätet glesnarDe gemensamma kvalitetsstandarder som jourförordningen medför påverkar strukturerna inom hälso- och sjukvården. Alla sjukhus kan inte uppfylla ökande kvalitetskrav. Det leder till att jourverksamheten koncentreras.
"Säkert är att till exempel antalet förlossningssjukhus kommer att minska. De har minskat sedan 1950-talet med ett per år. Därför bör kommunerna utveckla moderskapsvården och erbjuda patienthotell. En förlossningsresa i Lappland kan redan ta upp till sju timmar."
Det är inte fråga om pengar när det gäller neddragningen av antalet sjukhus. Jourförordningen vare sig ökar eller minskar kostnaderna. Snarare är det fråga om resurser. Det råder brist på läkare och barnmorskor på kommunal nivå.
Kvaliteten förbättrasNär allt kommer omkring är det enligt Keistinen fråga om balans: hur mycket kan man till exempel gallra nätet av förlossningssjukhus utan att klienterna blir lidande. Antalet dödsfall under resa kan öka om avståndet till sjukhuset är för långt.
Å andra sidan har man statistiskt bevisat att en centralisering inte nödvändigtvis försvårar tillträde till sjukhuset. Även om fem av de nuvarande 30 förlossningsenheterna skulle upphöra med sin verksamhet skulle den genomsnittliga restiden till sjukhuset för föderskor förlängas med endast 30 sekunder.
Keistinen anser att det inte finns anledning till oro.
"Centralisering förbättrar kvaliteten inom vården. Detta har tydligt bevisats."
Jourförordningen är planerad att träda i kraft den 1 maj 2014.
Text: Kimmo Vainikainen