Alla behöver färdigheter i psykisk hälsa
Färdigheterna inom psykisk hälsa är både en folkhälsorelaterad och en samhällelig fråga.
När Johanna Huhtiniemi, 42, fick tillfälle att delta i temadagarna Psykisk hälsa som levnadskonst (Mielenterveys elämäntaitona) kunde hon inte undgå att orden psykisk hälsa skorrade till i hennes öron.
”Jag undrade om det är något fel på mig, tills jag lyckades lägga mina fördomar åt sidan. När man blir sjuk händer det trots allt lätt att även den psykiska hälsan rubbas”, säger Huhtiniemi.
Hon lider av ryggproblem och äter värkmedicin mot nervsmärta. Sjukdomen band henne till hemmet i ett och ett halvt års tid.
”Jag gick endast till butiken och apoteket, tvingades använda rullator och isolerade mig i hemmet. Sjukdomen och arbetslösheten har försvårat min ekonomiska situation – en faktor som ytterligare tär på psyket. Man blir frustrerad och deprimerad. I livet går saker och ting sällan som i de vackra såpoperorna på TV”, konstaterar Huhtiniemi.
Huhtiniemi, som är bosatt i Pelkosenniemi, deltog i maj 2017 i en tvådagarskurs i psykiska första hjälpen (Mielenterveys elämäntaitona – Mielenterveyden ensiapu 1, MTEA1) i Kuusiranta, Pyhätunturi, på sin hemort tillsammans med nästan tjugo andra.
”Det var en hoppingivande erfarenhet som sänkte tröskeln för att ta mig ut bland folk”, berättar Huhtiniemi på sin arbetsplats. Fram till slutet av augusti 2018 jobbar hon inom arbetsverksamheten i Pelkosenniemi kommuns tjänst.
”Vi sysslar med allt från städning och snöskottning till hushållsarbeten. Vi driver också ett lopptorg. Mina arbetskamrater är mycket trevliga.”
Huhtiniemi har en yrkesutbildning inom vårdbranschen.
”Äldre och utvecklingsstörda ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill gärna arbeta och nu sätts min kropp på prov. Värken plågar mig dagligen. Men det är ändå motiverande att träffa andra människor och ha något annat att tänka på än sina egna smärtor.”
Trygghet och spelregler gör det lättare att hantera svåra frågor
 |
| Inom det förebyggande mentalvårdsarbetet betonar Liisa Pyhäjärvi-Viitamäki förmågan att lyssna på människors behov och ta reda på i vilken ordning de behöver stöd. |
Under temadagarna Psykiska första hjälpen fick deltagarna berätta om sig själva i egen takt och i den mån de själva ville. På så sätt skapades en trygg och förtrolig atmosfär. Gruppen slog tillsammans fast spelregler och kom överens om tystnadsplikt.
Huhtiniemi är nöjd med att alla frågor hanterades på ett så inkluderande sätt under temadagarna.
”Vi satt inte och gick igenom stordior från morgon till kväll, utan vi arbetade i grupp, höll pauser utomhus och hade ett varierande program. Man kunde utgå från sitt eget liv eller fundera på en kompis psykiska hälsa. Med jämna mellanrum gick vi ut för att promenera och smälta det vi lärt oss”, berättar hon.
Under pausen kunde man ibland få i uppgift att fundera över vad man åstadkommit tillsammans.
Enligt Liisa Pyhäjärvi-Viitamäki, som leder temadagarna Psykiska första hjälpen, erbjuder pausen ett tillfälle till lugn och ro och insikt.
”Det är viktigt att man lär sig och får aha-upplevelser”, fortsätter Pyhäjärvi-Viitamäki.
Människans levnadslopp är ofta förknippat med krissituationer och smärtsamma händelser – våld, självmord, förluster.
”Genom att göra dem synliga får man hjälp samtidigt som man inser att olika livssituationer är förknippade med olika skeden. Man får sörja så länge man vill, och när man bearbetar kriser lär man sig att vårda sin funktionsförmåga”, påpekar Pyhäjärvi-Viitamäki.
Under de temadagar hon leder prioriterar hon innehållet efter gruppens behov.
”Det gäller att vara en lyhörd lyssnare och att ha ett bestämt men flexibelt manuskript för dagen”, konstaterar hon.
Väsentligt för färdigheterna inom psykisk hälsa är att skapa sig en klar bild av sin egen livssituation med dess olika delområden och sina egna möjligheter att påverka.
”Det ger en känsla av att man har kontroll över sitt liv och kan lösa saker på egen hand. Det väcker tillförsikt”, säger Pyhäjärvi-Viitamäki.
Tålamod, vänner och förmåga att lyssna
Huhtiniemi kände deltagarna i gruppen från förut, eftersom de alla är från samma ort.
”Jag fick nya vänner i gruppen”, säger hon.
Temadagarna förde också med sig annat positivt.
”Jag fick bättre tålamod när det gäller problemen med ryggen och rörelseförmågan”, konstaterar hon.
En annan värdefull lärdom var förmågan att lyssna, som Huhtiniemi ser som en utmaning hos sig själv.
”Jag ville lära mig lyssna, särskilt i parförhållandet, så att också den andra parten vågar tala ut.”
Huhtiniemi har efter kursen fått höra att hon blivit bättre på att lyssna.
”När jag ger mig till tåls och lyssnar på vad kompisen har att säga ger det ett annat perspektiv och jag kan se saker och ting i ett annat ljus.”
Vid temadagarnas slut fick deltagarna en bok som behandlar de olika delområdena i människans liv.
”Det var en övergripande helhet i och med att jag läste boken efter kursen och lärde mig ännu mer”, säger Huhtiniemi.
Boken har producerats av Föreningen för Mental Hälsa i Finland och redigerats av Ritva Karila. Den används som läsmaterial för utbildningen Psykiska första hjälpen.
 |
| Färdigheterna inom psykisk hälsa kan diskuteras tillsammans över öppen eld eller någon annanstans ute i naturen. |
Utbildning i färdigheter inom psykisk hälsa ger goda resultat
Färdigheterna inom psykisk hälsa är både en folkhälsorelaterad och en samhällelig fråga.
”Samma människor kan ha många olika bekymmer, och det är viktigt att man får stöd i vardagliga frågor som gäller psykisk hälsa. Många kommuner i Norra Finland saknar ändå mentalvårdsservice helt och hållet, de har inte ens en mentalvårdare”, påpekar Pyhäjärvi-Viitamäki.
De som deltar i temadagarna för psykiska första hjälpen efterlyser så gott som utan undantag fortsatt utbildning.
Även Huhtiniemi hoppas att hon i framtiden ska ha möjlighet att utveckla sina färdigheter inom psykisk hälsa. Hon har realistiska drömmar om sin egen framtid – drömmar som enligt henne kan bli sanna.
”Jag hoppas få bukt med min hälsa och vill se att det går bra för alla mina fyra barn. Och så vill jag gärna ha ett riktigt avlönat arbete! Jag deltar i kvinnornas frivilliga brandkår och ställer gärna upp på olika evenemang”, berättar hon.
Huhtiniemi räknar upp vilka färdigheter i psykisk hälsa som är viktiga för henne. Först kommer familjen och de nära vännerna och sedan, hundmänniska som hon är, den egna hunden.
”Också naturen är viktig. Det hjälper att få vara ute redan en liten stund, även om man bara gråter ut i regnet. Det är viktigt att våga visa sina känslor. Det är också viktigt att kunna tala om och nollställa sina känslor”, säger Huhtiniemi.
Text: Tiina Torppa
Foton: Kaisa Sirén
Befolkningens färdigheter som stärker den psykiska hälsan och yrkesutbildade personers kunskaper om psykisk hälsa ingår i regeringens spetsprojekt för att främja välfärden och hälsan samt minska hälsoskillnaderna.
Föreningen för Mental Hälsa i Finland utbildar yrkespersoner så att de kan utbilda olika befolkningsgrupper i första hjälpen i psykisk hälsa samt erbjuda motsvarande fördjupad utbildning till yrkespersoner inom olika sektorer.