Det finns efterfrågan på hälsofrämjande

Mottot för politikprogrammet för hälsofrämjande är Hälsa i alla politikområden . Med detta menas att hälsoaspekterna ska beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande.

"Mängden personal som vägleder till en sund livsstil kan knappast ökas i betydande utsträckning men att man anammar och behärskar hälsofrämjande aspekter kan ökas. Förhållanden och en miljö som främjar hälsan kan skapas för hela befolkningen", säger Maija Perho.

Kommunledningarna måste säkerställa att hälsofrämjande och förebyggande ingår starkt i kommunstrategin och i verksamhets- och ekonomiplanerna.

"Det räcker inte att man inom hälso- och sjukvården anammar idén Motion är bra medicin. Även i kommunalpolitiken måste man beakta motionsaspekten när man anvisar resurser för motion. Planläggare måste ha en vision om hur trafiknätet och tillgängligheten främjar såväl skolelevers som äldre människors rörlighet", förtydligar Perho.

Hon är medlem av kulturnämnden i Åbo. Kultur-, ungdoms- och motionsväsendet i nämnden söker tillsammans metoder för att främja hälsa och välfärd och minska social utslagning.

"Vi föreslår för stadsstyrelsen att anslag reserveras för hälsofrämjande för användning till projekt som planerats tillsammans. Vår motivering är att projekten ökar kommuninvånarnas välfärd, minskar ensamhet och social utslagning samt belastningen på grundskyddsnämnden."

Förutom den ekonomiska nedgången kan nya kommunstrukturer och samarbetsområden hota främjandet av hälsan. Man måste överväga hur social- och hälsovården i samarbetsområdena i samarbete med skolväsendet i kommunerna, idrottsväsendet, det övriga fritidsväsendet och planläggningen främjar hälsan.

Maija Perho betonar att tanken på hälsofrämjande verkligen inte är ny. Det har varit målet i flera program före politikprogrammet. Utgångspunkten för politikprogrammet var också att hjulet inte uppfinns på nytt utan att pengar används för att sprida och informera om redan utvecklad god praxis.

Maija Perho som tidigare varit social- och hälsovårdsminister, riksdagsledamot och direktör för socialförvaltningen i Åbo har utnyttjat bekanta nätverk och organisationer för att sprida god praxis.

"Det har varit en lycka för mig att jag har haft kanaler med vars hjälp det varit lätt för mig att arbeta. Ibland har jag samlat aktörer som har arbetat med samma sak, men som inte har känt till varandra."

"Organisationerna har deltagit väldigt aktivt", säger hon. "Man har inte direkt behövt knacka på deras dörr utan de har själva tagit kontakt."

Programmet har samarbetsavtal med flera organisationer. Enligt avtalen sprider man den modell som organisationen i fråga utvecklat och utbildar människor inom området med medel från politikprogrammet. Till exempel har man ett gemensamt projekt, Artärhälsa för alla (Valtimoterveyttä kaikille), med Hjärtförbundet, Diabetesförbundet och Stroke- och dysfasiförbundet. Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, livsstilsrådgivningen och stadsplaneringen har fått en järnranson av nytt vetande och nya aspekter på hur man förebygger artärsjukdomar som försämrar finländarnas hälsa.

Enligt Perho visar budgetarna för år 2011 om det finns förståelse för hälsofrämjande i kommunerna. Trots ekonomiska svårigheter har till exempel Kuopio i sin budget behållit ett anslag för hälsofrämjande.

Tanken på att etablera hälsofrämjande mäts också av en kommunenkät av Institutet för hälsa och välfärd. Av denna framgår om hälsofrämjandet i kommunerna styrs systematiskt och hur det är kopplat till fullmäktiges beslutade strategier, huruvida kommunens granskningsnämnd följer välfärdsmätare och om en välfärdsberättelse tagits i bruk.

För att kommunerna ska kunna följa upp sin befolknings hälsa och välfärd mångsidigt är det viktigt att det finns information om befolkningens välfärd och hälsotillstånd.

"Av uppföljningsdata borde man kunna dra slutsatser om vilka saker kommunen borde ta itu med. Med rätt valda indikatorer kan man längre fram visa vilka effekter förebyggande åtgärder har på människors välfärd."

Perho väntar på hjälp till uppföljningen av Institutets för hälsa och välfärd regionala hälso- och välfärdsforskning som producerar indikatorinformation om kommuninvånarnas hälsa, välfärd, arbets- och funktionsförmåga, behov och anlitande av tjänster och faktorer som påverkar dem. Forskningens första skede håller precis på att inledas i Åbo, Kajanaland och Norra Österbotten.

Mandattiden för politikprogrammet för hälsofrämjande går ut om ett år. Maija Perho tror att hälsofrämjandet bibehålls som en huvudlinje i social- och hälsovårdsministeriets strategi och att det förs framåt i Kaste-programmet.

"Projektet Innoby är ett viktigt verktyg för framtiden och jag hoppas att i det samlas mycket analyserad information om hälsofrämjandets delområden, god praxis och fungerande, utvärderade modeller."

"Om nästa regering sätter upp ett program för hälsofrämjande, hoppas jag att man i programmet fortsätter att etablera god praxis och går djupare in på något av hälsofrämjandets delområden. Tidig intervention och tidigt stöd av barn och unga och deras föräldrar vore ett sådant område", säger Perho.

Merja Moilanen