Social- och hälsovårdstjänsterna förnyas genom regeringens spetsprojekt
Regeringens mål gällande hälsa och välfärd drivs vidare med hjälp av fem stora spetsprojekt. Genom projekten gör man tjänsterna mer klientinriktade och digitaliserade, främjar en sund livsstil i vardagen samt förnyar tjänsterna för barnfamiljer, hemvården för äldre människor och närståendevården för människor i alla åldrar. Dessutom förbättrar man partiellt arbetsföra personers möjligheter att delta i arbetslivet. Man arbetar också med en omfattade strukturreform av social- och hälsovården.
Torsdagen den 3 september berättade de ministrar som ingår i ministerarbetsgruppen för hälsa och välfärd samt i ministerarbetsgruppen för reformer hur spetsprojekten framskrider. På plats fanns social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä, familje- och omsorgsminister Juha Rehula, kommun- och reformminister Anu Vehviläinen samt utrikeshandels- och utvecklingsminister Lenita Toivakka.
Minister Mäntylä är ordförande för ministerarbetsgruppen för hälsa och välfärd. Målet för projekthelheten för främjande av hälsa och välfärd är att göra tjänsterna mer klientinriktade, effektivare, kostnadseffektivare och bättre samordnade än i nuläget.
Smidigare tjänster
- Vi moderniserar verksamhetsmodellerna för social- och hälsovårdstjänsterna, ökar graden av digitalisering och minskar byråkratin, lovade minister Mäntylä. Enligt Mäntylä stöder man också klienternas egen aktivitet och tar i bruk elektroniska tjänster. Då kan personalen koncentrera sig på sådana arbetsuppgifter som mest gynnar klienternas välfärd.
Under regeringsperioden genomförs ett försök med basinkomst. Syftet är att bedöma om man med hjälp av en basinkomst kan minska fattigdomen, byråkratin kring sociala förmåner samt uppmuntra människor att arbeta. Dessutom görs en utredning om ett system för bosättningsbaserad social trygghet. Som en del av utredningen granskar man kostnaderna för invandring och för förmåner som betalas till utlandet. Man har också för avsikt att i fråga om servicesedlar prova en ny verksamhetsmodell som förtydligar arbetsfördelningen och informationsgången mellan den privata och den offentliga sektorn.
Enligt Mäntylä är målet att partiellt arbetsföra personer ska kunna fortsätta i arbetslivet eller sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden.
- Sysselsättningen av partiellt arbetsföra underlättas genom att man utvidgar verksamheten för samordnare för arbetsförmågan till hela landet. Flitfällor avlägsnas och man förbättrar små och medelstora företags möjligheter att anställa partiellt arbetsföra personer, sade minister Mäntylä.
Betoning på tidigt stöd och samarbete
Familje- och omsorgsminister Juha Rehula berättade att regeringen förnyar tjänsterna för barn och familjer. - Tyngdpunkten förflyttas till förebyggande tjänster och till tidigt stöd för familjer. Målet är att minska antalet omhändertaganden av barn och antalet barn som får anstaltsvård, sade minister Rehula. - Det finns rikligt med god praxis och verksamhetsmodeller, men man har inte lyckats sprida dem tillräckligt.
Strukturreformen sträcker sig också till hemvården för äldre människor.
- I fortsättningen för man i allt högre grad tjänsterna hem till klienten. Hemmet kan också finnas i ett servicekvarter eller i en minnesby, beskrev Rehula. Regeringen satsar i betydande utsträckning på närstående- och familjevårdares välfärd så att de anhöriga ska orka bättre och att det ska vara lättare att samordna närståendevård och arbete.
Rehula ansvarar också för spetsprojektet för främjande av hälsa och välfärd och minskade av ojämlikheten. Rehula betonar att man måste förnya vardagsmiljöerna så att alla får bättre möjligheter till en sundare livsstil i sin närmiljö och på arbetsplatsen. Man måste ta med människor i sökandet efter lösningar. Organisationer är en central partner när det gäller att genomföra förändringar.
- Tillsammans skapar man förutsättningar för en aktiv vardag genom såväl lokalt som regionalt samspel. Ministeriernas roll är att skapa bestående metoder för sektoröverskridande samarbete, sade minister Rehula.
Social- och hälsovårdsreformen till riksdagen om ett år
Social- och hälsovårdsreformen är en av de viktigaste strukturreformerna under regeringsperioden. Målet med den är att minska skillnaderna i hälsa och välfärd samt att få bättre kontroll över kostnaderna för den offentliga ekonomin. En lyckad reform minskar i avsevärd grad hållbarhetsunderskottet.
Rehula ansvarar för social- och hälsovårdsreformen i ministerarbetsgruppen för reformer. Enligt honom framskrider beredningen av social- och hälsovårdsreformen i rask takt. I oktober fattar regeringen beslut om antalet självstyrelseområden. I framtiden ordnar självstyrelseområdena själva alla social- och hälsovårdstjänster. Före årets slut får man linjedragningarna för styrningen av ICT- och byggnadsinvesteringar samt principerna för de val som ordnas inom självstyrelseområdena. Avsikten är att lagen om ordnandet av social- och hälsovården ska träda i kraft i juli 2017 och att ansvaret för ordnandet ska överföras till självstyrelseområdena från början av 2019.
- Beredningen måste framskrida enligt tidtabell för att lagen ska kunna behandlas i riksdagen under nästa års höst. För närvarande ser situationen bra ut, även om det ännu finns många saker som måste lösas, konstaterade Rehula.
Ytterligare information:
minister Mäntyläs specialmedarbetare Tiina Ullvén-Putkonen, tfn 0295 163106
minister Rehulas specialmedarbetare Eeva Salmenpohja, tfn 050 5719 239
minister Rehulas specialmedarbetare Hanna-Maija Kause (sote-reformen), tfn 0295 163109