Framtidens informationssystem inom social- och hälsovården som tema för social- och hälsovårdsministeriets diskussionsmöte

Den 9 maj ordnade social- och hälsovårdsministeriet en rundabordsdiskussion om framtidens informationssystem inom social- och hälsovården. Diskussionen gällde bland annat vilken slags ny teknik och vilka informationssystem som kan utnyttjas inom social- och hälsovården.

I diskussionsmötet deltog experter som företrädde offentlig och privat tjänsteproduktion, forskning och utveckling samt teknisk utveckling. Tillställningen lockade även många deltagare som följde och kommenterade diskussionen på distans.

Denna gång fokuserade diskussionen på hälso- och sjukvårdens perspektiv, vilket betyder att IKT-lösningarna inom socialvården eller social- och hälsovården som helhet behöver diskuteras närmare en annan gång.

Deltagarna försökte både identifiera och lösa olika utmaningar som har att göra med informationssystemen inom social- och hälsovården. Avslutningsvis diskuterade de sätt att utveckla helheten av informationssystem inom social- och hälsovården genom samarbete. 

Informationssystemen inom social- och hälsovården bildar en komplex helhet

Social- och hälsovårdens komplexa verksamhetsmiljö innebär den största utmaningen. Det är svårt att hantera helheten och utveckla informationssystemen när tjänsterna produceras av många olika aktörer.

En annan viktig aspekt är att inget informationssystem ensamt kan lösa alla utmaningar, utan också verksamheten och processerna behöver utvecklas.

Enligt diskussionsdeltagarna kan en lösning på utmaningarna vara att man både på nationellt och regionalt plan förtydligar rollerna för dem som deltar i utvecklingen och samarbetet.

Önskemål: Ändring av verksamheten i stället för systemprojekt

De flesta diskussionsdeltagare ansåg att det lönar sig att främja samarbete och dela med sig av exempel på framgångsrik utveckling. Deltagarna diskuterade också hur man bättre kan lära sig av misslyckanden. 

Under diskussionen önskades också att yrkespersoner bättre ska involveras i utvecklingen och ibruktagandet. Detta gör det möjligt att sätta upp utvecklingsmål med tanke på yrkespersoners och vid behov också befolkningens behov. Om ett nytt system gör arbetet smidigare är det också mer motiverande att delta i ibruktagandet.

Som möjliga tekniska lösningar nämndes plattformsekonomi, öppna gränssnitt för att möjliggöra utveckling samt utnyttjande av artificiell intelligens och robotik för att till exempel yrkespersoner ska ha mera arbetstid för sin egentliga serviceuppgift.

Lagstiftning och strategiska mål ska främja genomförandet

Det föreslogs att lagstiftningen ska utgöra hörnstenen i utvecklingen av informationssystemen inom social- och hälsovården och den förändring av verksamheten som utvecklingen möjliggör.

Lagstiftningen ska möjliggöra digitala verksamhetsmodeller som överensstämmer med målen och bidra exempelvis till det multiprofessionella samarbetet inom social- och hälsovården. Den ska också hjälpa individer att främja och upprätthålla sin hälsa och sitt välbefinnande. Lagstiftning som gör det möjligt att överföra klient- och patientuppgifter över organisationsgränserna enligt användningsbehov och användarrättigheter är en förutsättning för att arbetet ska lyckas och för att det pågående strategiarbetet ska kunna genomföras. 

Tack till alla deltagare

Vi vill särskilt tacka följande experter som deltog i rundabordsdiskussionen: Toni Suihko (Inre Finlands samarbetsområde), Kirsti Ylitalo-Katajisto (Norra samarbetsområdet), Heli Aalto (Östra Finlands samarbetsområde), Teemu Mäkelä (Södra samarbetsområdet), Minna Nissinen (Attendo), Sara Kinnunen (Terveystalo), Minna van Gerven (Tammerfors universitet), Robin Gustafsson (Aalto-universitet), Maarit Rötsä (2M-IT), Juhana Tormilainen (Gartner), Janne Ruuska (DigiFinland), Marina Lindgren (FPA), Marko Rauhala (Accenture) och Miia Leinonen (Istekki). 

Ytterligare information

Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146, [email protected]