Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2024

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på cirka 16,2 miljarder euro för 2024. Anslaget är drygt 134 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Orsaken till ändringen är förändrade uppskattningar av behovet bland annat i fråga om pensionerna och genomförandet av reformerna i regeringsprogrammet.

I budgetpropositionen görs ändringar bland annat i utkomstskyddet för arbetslösa och i det allmänna bostadsbidraget. Dessutom höjs FPA-ersättningen för läkares mottagningsarvodestaxa och finansieringen av skyddshemmen tryggas. Det görs även flera förbättringar i barnbidragen. Rehabiliteringen och rehabiliteringstjänsterna för neuropsykologiska störningar hos barn och unga förbättras via FPA:s rehabilitering enligt prövning genom ett tidsbegränsat program. 

I budgetpropositionen görs flera reformer i den sociala tryggheten som minskar anslagsbehovet. Indexhöjningarna av de förmåner som är bundna till folkpensionsindex och konsumentpriserna fryses med undantag för utkomststödet, pensionerna, fronttillägget, handikappförmånerna, årssjälvrisken för läkemedel och årssjälvrisken.

Av anslagen till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används cirka 33 procent till pensionsutgifter, cirka 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet och cirka 15 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringens andel av anslagen är cirka 14 procent, andelen för stödjandet av social- och hälsovården är cirka 2 procent och andelen för understöd avsedda för främjande av hälsa och social välfärd är cirka 2 procent.

Reformer i utkomstskyddet för arbetslösa

För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås 2,2 miljarder euro. Det är 187 miljoner euro mindre än år 2023. Minskningen beror i huvudsak på effekterna av reformerna som ingår i regeringsprogrammet.

Självriskdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa ändras från ingången av året så att antalet är sju i stället för de nuvarande fem. Periodiseringen av semesterersättningar återinförs den 1 januari 2024. Från ingången av april slopas utkomstskyddets skyddade belopp och barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa slopas. Förlängningen av arbetsvillkoret till 12 månader och det inkomstbaserade arbetsvillkoret (arbetsvillkoret i euro) träder i kraft den 1 januari 2024, men de ska tillämpas först från och med den 1 september 2024. Inkomstbaserat arbetsvillkor betyder att arbetsvillkoret intjänas enligt en inkomstgräns per månad istället för antal timmar per vecka. Allt detta minskar statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa med cirka 160 miljoner euro.

Enligt beräkningarna höjer ändringarna sysselsättningen med över 20 000 personer, vilket stärker de offentliga finanserna med cirka 550 miljoner euro. Ändringarna har även en direkt effekt på utgifterna för arbetslöshetsförmåner, vilket stärker de offentliga finanserna med cirka 250 miljoner euro. Enligt beräkningarna stärker ändringarna de offentliga finanserna med cirka 800 miljoner euro.

Ändringar i bostadsbidragen

Det görs en totalreform av bostadsbidragen. Ändringarna innebär en sänkning av bidragets ersättningsprocent, en skärpning av effekterna av de inkomster som påverkar bidraget, slopande av förvärvsinkomstavdraget och slopande av stödet för ägarboende. Helsingfors tas nu in i samma kommungrupp som den övriga huvudstadsregionen. Dessutom ändras de koefficienter för vuxna och barn som påverkar bestämmandet av bassjälvrisk så att barnfamiljernas bassjälvrisk blir något mindre och familjen får ett något större bidrag. Genom ändringen lindras konsekvenserna av propositionens övriga ändringar för barnfamiljer. 

Avsikten med de ändringar som föreslås i det allmänna bostadsbidraget är att balansera statens ekonomi och hindra en kraftig ökning av utgifterna för bostadsbidrag. Enligt beräkningarna minskar de föreslagna ändringarna utgifterna för bostadsbidrag med 193 miljoner euro nästa år och på 2027 års nivå med 402 miljoner euro. När ändringarna i de övriga förmånerna beaktas, stärks de offentliga finanserna enligt beräkningarna med 308 miljoner på 2027 års nivå.

Dessutom förtydligas och skärps de godtagbara boendeutgifterna i utkomststödet nästa år. Ändringarna stärker de offentliga finanserna på 2027 års nivå med uppskattningsvis cirka 21,5–24,5 miljoner euro per år och höjer uppskattningsvis sysselsättningen med cirka 1 000 nya sysselsatta.

Frysning av indexhöjningarna av förmåner

En frysning av indexhöjningarna i de förmåner som är bundna till folkpensionsindex och konsumentprisindex för valperioden, med undantag för utkomststödet, pensionerna, fronttillägget, handikappförmånerna och årssjälvrisken för läkemedel, grundunderstöd för militärunderstöd och avträdelsestödets kompletteringsdel. 

Beloppet av de förmåner som fryses kvarstår på 2023 års nivå. Frysningen gäller dagpenningsförmånens minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen; minimibeloppet av rehabiliteringspenning för personer som deltar i FPA:s yrkesinriktade rehabilitering och för unga; beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel och barnförhöjningen; stöd för vård av barn allmänt bostadsbidrag; bostadsbidrag för pensionstagare; beloppet av studiepenningen, försörjarförhöjningen till studiepenningen och läromaterialstillägget; beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel; mottagningspenning och brukspenning. 

Indexfrysningen minskar förmånsutgifterna med cirka 240 miljoner euro år 2024 och med 550 miljoner euro år 2027. Konsekvenserna för statens utgifter är 200 och 433 miljoner euro åren 2024 och 2027. Vilka slutliga konsekvenser frysningarna har beror på hur konsumentpriserna utvecklas. Den stärkande nettoeffekt som ändringarna har för de offentliga finanserna är på 2027 års nivå högst 383 miljoner och sysselsättningseffekten är 22 700 nya sysselsatta.

FPA-ersättningen höjs

FPA-ersättningen för läkares mottagningsarvodestaxa höjs från ingången av året för att förkorta vårdköerna. Ersättningstaxan för allmänläkare och specialistläkare höjs från 8 euro till 30 euro i fråga om mottagningar på plats och till 25 euro i fråga om fjärrmottagningar. För nästa år reserveras cirka 100 miljoner euro i finansiering för höjningen av ersättningstaxorna, varav statens finansieringsandel är 65,3 miljoner euro. 

Rehabiliteringen och rehabiliteringstjänsterna för neuropsykologiska störningar hos barn och unga förbättras genom ett tidsbegränsat program inom ramen för FPA:s behovsprövade rehabilitering. Det föreslås att det anvisas statlig tilläggsfinansiering på 16,75 miljoner euro för programmet. Med beaktande av de försäkrades finansieringsandel är den totala effekten av höjningarna cirka 25 miljoner euro. Tilläggsfinansieringen fortsätter tills den nya lagen om funktionshinderservice har trätt i kraft.

Rehabiliteringspenningens belopp under yrkesinriktad rehabilitering sänks till samma nivå som den sjukdagpenning som rehabiliteringsklienten beviljas enligt sjukförsäkringslagen. Minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering sänks till rehabiliteringspenningens miniminivå. Målet med ändringarna är att förenkla FPA:s system med rehabiliteringspenningsförmåner och balansera de offentliga finanserna.

I sin helhet anvisas 2,3 miljarder euro för sjukförsäkringen. Det är 23 miljoner euro mer än år 2023. Ökningen beror i huvudsak på reformer som bygger på regeringsprogrammet.

Barnfamiljers ställning förbättras genom ett familjepaket och finansieringen av skyddshemmen tryggas

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster reserveras 4,8 miljarder euro. Det är 105 miljoner euro mer än år 2023. Tillägget grundar sig främst på de ändrade uppskattningarna av behovet av grundläggande utkomststöd, på höjningarna av barnbidraget och på att Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader har ökat.

I syfte att stärka barnfamiljernas ställning genomförs ett familjepaket som innehåller en höjning på 26 euro i barnbidraget för barn under 3 år från och med den 1 april 2024 samt från ingången av året en höjning av ensamförsörjartillägget med 10 euro och en höjning på 10 euro för det fjärde och femte barnet samt för varje påföljande barn. Dessa reformer medför kostnader på sammanlagt 54 miljoner euro.

För finansieringen av skyddshemsverksamheten reserveras 26,6 miljoner euro, i vilket belopp har beaktats 2 miljon euro som ett tillägg som föranleds av den höjda kostnadsnivån. Genom tilläggsfinansieringen tryggas att skyddshemsverksamheten fortsätter. 

Mer finansiering till pensioner

För pensionerna föreslås 5,5 miljarder euro. Det är 259 miljoner euro mer än år 2023. Utgifterna för folkpensioner och för lantbruksföretagares och företagares pensioner ökar särskilt.

Stöd till veteraner och anhöriga

För stödet till veteranerna anvisas ett anslag på 133,7 miljoner euro. Det är 25 miljoner euro mindre än år 2023. Minskningen i anslagen beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går.

Av anslagen anvisas 42,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst och för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 3,9 miljoner euro för fronttillägg och 85 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och de tjänster som de får i hemmet. Sammanlagt 1,5 miljoner euro anvisas för rehabilitering för makar till krigsinvalider, för rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen anvisas 0,7 miljoner euro.

Stöd till avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 

För avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare reserveras 129,3 miljoner euro. Det är 2,6 miljoner euro mindre än år 2023. Projektet Ta hand om bonden fortsätter under 2024.

Tilläggsfinansiering för baser för sjukvårdshelikoptrar 

För producering av läkar- och sjukvårdshelikopterverksamhet föreslås 47,5 miljoner euro i statsunderstöd till FinnHEMS Oy. Anslaget ökar med 10,9 miljoner euro, varav 9,2 miljoner euro föranleds av kostnaderna för byggande och ibruktagande av baserna i Kouvola och Birkala samt 1,7 miljoner euro av inflationens inverkan på kostnaderna.

För genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden reserverades ett anslag på 2,0 miljoner euro.

För medling i brott och vissa tvister anvisas 7,1 miljoner euro och för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området anvisas 2,3 miljoner euro.

Stöd till social- och hälsovård

För stödet till den social- och hälsovård som ordnas av välfärdsområdena anvisas ett anslag på 361 miljoner euro. Det är 67 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för år 2023. Det minskade anslaget beror till största delen på att finansieringen av EU:s plan för återhämtning och resiliens blivit mindre.

För att säkerställa personalens tillräcklighet och tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården och räddningsväsendet inleder man ett program för ett bra arbetsliv. För genomförandet av programmet reserveras 3,5 miljoner euro för 2024.

För finansieringen av EU:s plan för återhämtning och resiliens anvisas 43 miljoner euro. Det är 75 miljoner euro mindre än år 2023. Av anslaget används 38 miljoner euro för att avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom hälso- och sjukvården och för att underlätta tillgången till vård, och 5 miljoner euro används för att stärka den psykiska hälsan och arbetsförmågan.

För den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse anvisas statlig finansiering på 68,7 miljoner euro. En allokering på 1,0 miljoner euro för stödjande av högskolestuderandes välbefinnande och ett tillägg på 2,0 miljoner euro på grund av den höjda kostnadsnivån har beaktats i anslaget.

I anslaget beaktas dessutom sänkningen på 1,1 miljoner euro som beror på att studenternas hälsovårdsstiftelses hälsovårdstjänster omfattas av samordningsförordningen. Detta betyder att examensstuderande från EU- och EES-stater, Schweiz eller Storbritannien och Nordirland (EU-examensstuderande) ska enligt propositionen i enlighet med den förordning som nämns ovan befrias från att betala hälsovårdsavgift för studerandehälsovård. För kostnaderna för studerandehälsovården för dessa EU-examensstuderande tas det ut ersättning i enlighet med gränslagen av den stat som svarar för den studerandes sjukvårdskostnader.

Statsunderstödet till utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet i Österbottens välfärdsområde har beaktats med 1,1 miljoner euro.

För att utveckla effektiviteten hos servicesystemet inom social- och hälsovården anvisas 8 miljoner euro och 0,3 miljoner euro för att fortsätta programmet för att förebygga självmord.
För ändringen av lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård anvisas 10 miljoner euro.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga anvisas ett anslag på 58,7 miljoner euro. Det är 18,8 miljoner euro mindre än år 2023. Anslaget minskar med 35 miljoner euro på grund av att tilläggsanskaffningen av covid-19-vaccin har minskat. I fråga om vacciner beaktas sammanlagt 4,4 miljoner euro för höjningen av priset på vacciner. Ett tillägg på 9,7 miljoner euro anvisas för anslaget för hälsofrämjande i kommunerna. Anslaget riktas till att stödja äldre personers funktionsförmåga, förmåga att klara sig hemma och närståendevårdare samt särskild omsorg som gäller unga.

För det nationella hälso- och välfärdsprogrammet anvisas anslag på 2,0 miljoner euro. Genom anslaget får främjandet av välbefinnande och hälsa större genomslagskraft och införs praxis som visat sig vara effektiv och utvecklas nya lösningar.

Informationsproduktionen reformeras och ett digitaliseringsprogram utarbetas 

För social- och hälsovårdens riksomfattande informationshantering anvisas 31,8 miljoner euro, av vilka 4,0 miljoner euro anvisas till programmet för digitalisering av social- och hälsovården. 
För att permanenta stödet för mathjälp via organisationer, föreningar och församlingar anvisas 3,0 miljoner euro.

Finansieringen av förvaltningsområdets FoUI-verksamhet ökar med 5,0 miljoner euro som anvisas för den statliga finansieringen till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå samt forskning på universitetsnivå inom socialt arbete.

För det FoUI-program som påskyndar tillväxt och förnyelse inom hälso- och välfärdsgrejen anvisas sammanlagt 10 miljoner euro, av vilka 5 miljoner euro är för 2024.

Understöd till sammanslutningar och stiftelser 

Understödet till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd stiger till 383,6 miljoner euro. Anslaget är cirka 10 miljoner euro större än 2023. Penningautomatföreningens outdelade vinstmedel i social- och hälsovårdsministeriets balansräkning utdelas 25,8 miljoner euro under perioden 2024–2026

Anslagen för Institutet för hälsa och välfärd

Ytterligare anslag reserveras för förvaltningsområdets ämbetsverks och institutioners verksamhet, bland annat för lönejusteringar. För Institutet för hälsa och välfärd anvisas 0,1 miljoner euro för att översätta God medicinsk praxis-rekommendationerna till svenska, 0,4 miljoner euro för att bekämpa fågelinfluensaepidemin och 0,6 miljoner euro för att införa internationell diagnosklassificering och terminologi.

Strålsäkerhetscentralens och FPA:s anslag och kostnader

I anslagen för Strålsäkerhetscentralen beaktas tilläggen på sammanlagt 1,65 miljoner euro för beredningen av totalreformen av kärnenergilagen och för förberedelserna inför säkert ibruktagande av småskaliga modulära reaktorer (SMR).

För Folkpensionsanstaltens omkostnader anvisas sammanlagt 519,8 miljoner euro. Det är 6,7 miljoner euro mer än år 2023. I omkostnaderna har man beaktat de ökade pensionsutgifterna och ändringen av inkomstnivån, samt kostnaderna för utvecklingen av förmåns- och ärendetjänsterna.

Mer information 

Veli-Mikko Niemi, kanslichef, tfn 0295 163 214 (allmänna frågor)
Taneli Puumalainen, avdelningschef, tfn 0295 163 280 (läkemedelsförsörjning, anskaffning av vacciner, miljöhälsa)
Kari Hakari, avdelningschef, tfn 0295 163 642 (välfärdsområdena och servicesystemet) 
Anna Cantell-Forsbom, avdelningschef, tfn 0295 163 351 (klientens och patientens ställning, social- och hälsovårdstjänster)
Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 0295 163 085 (pensioner, socialförsäkringsärenden, familjeförmåner, bostadsbidrag, arbetslöshetsförmåner och sjukförsäkring)
Anna-Kaisa Iivari, avdelningschef, tfn 0295 163 371 (social- och hälvårdstjänster för barn, unga och familjer, främjande av funktionsförmåga och hälsa, STEA)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (socialförsäkringsärenden, familjeförmåner, bostadsbidrag, arbetslöshetsförmåner och sjukförsäkring)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (anslag för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget)
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715 (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (digitalisering av välfärdsområdenas tjänster)
Nuutti Hyttinen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 073 (allmänna frågor)
Hannu Peurasaari,, specialmedarbetare, tfn 0295 163 662 (allmänna frågor)
Laura Rissanen, statssekreterare, tfn 0295 163 632 (allmänna frågor)
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Niilo Heinonen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 603 (allmänna frågor)
Veera Svahn, specialmedarbetare, tfn 0295 047 321 (utkomstskydd för arbetslösa, vuxenutbildningsförmån, Systemet med alterneringsledighet, Sysselsättningsfonden och finansieringen av arbetslöshetsförmåner)

E-postadresserna har formen fornamn.efternamn@gov.fi