Detaljerna i pensionsreformen överenskomna - reformen framskriderenligt tidtabellen

Arbetslivspension till 63-åringar efter 38 års tung arbetskarriär

Arbetslivspensionen hör till de delar av pensionsreformen som har preciserats under vidareberedningen. Arbetsmarknadsparterna avtalade förra hösten om en arbetslivspension som ska ge en person som fyllt 63 år möjlighet att gå i pension före ålderspensionsåldern om personen under minst 38 år har utfört arbete som medför belastning och slitage. Till arbetskarriären räknas också högst tre år av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet. Under den fortsatta beredningen kom man närmare överens om förutsättningarna för att bevilja arbetslivspension.

För att en sökande ska beviljas arbetslivspension ska den långa och tunga arbetskarriären på ett bestående sätt ha försämrat den sökandes förutsättningar att fortsätta i arbetet, men utan att kriterierna för full invalidpension uppfylls. Anställningen bör antingen vara i kraft när man ansöker om pension eller så ska högst ett år ha förflutit sedan arbetet upphörde.

När man bedömer hur tungt arbetet är ska man beakta både den fysiska och den psykiska belastningen av arbetet. Egenskaperna hos det arbete som medför belastning och slitage ska räknas upp i lagen.

De fysiska belastningsfaktorerna ska bestå av arbetsrörelser som kräver muskelkraft eller som långvarigt belastar musklerna, särskilt kraftig belastning av andnings- och blodcirkulationsorganen, belastande och besvärliga arbetsställningar samt upprepade arbetsrörelser som kräver stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt innehåller sammanpressning, vridning och kraftanvändning av händerna.  De psykosociala belastningsfaktorerna ska bestå av särskilt krävande interaktivt arbete som medför exceptionell psykisk belastning eller arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och som innebär hög risk för olycksfall eller uppenbart hot om våld.

Dessutom ska exempelvis återkommande nattarbete, återkommande långa arbetspass och användning av skyddsutrustning som ökar belastningen kunna öka arbetets slitsamhet.

Pensionsanstalten ska alltid göra en helhetsbedömning av det arbete den som ansöker om arbetslivspension utför på basis av ett utlåtande av företagshälsovården, ett utlåtande av arbetsgivaren och andra motsvarade utredningar. 

Som arbetslivspension ska den pension som har tjänats in under arbetskarriären betalas ut. Pensionsnivån är då en aning lägre än i invalidpensionen.

Pensionsreformen höjer gradvis pensionsåldern

Med pensionsreformen kommer den lägsta ålderspensionsåldern att stiga från nuvarande 63 år för personer födda 1955 eller senare. Pensionsåldern kommer gradvis att stiga med 3 månader för varje årsklass tills den når 65 år. De som är födda 1962 är den första årsklass för vilken pensionsåldern är 65 år. När pensionsåldern 65 år är nådd ska pensionsålderns undre gräns bindas till den förväntade livslängden så att en del av den förlängda livstiden används till att vara i arbete. Pensionsåldern ska höjas med högst två månader per år. Första gången ska den här justeringen av pensionsåldern göras för dem som är födda 1965.

I framtiden är pensionstillväxten för alla 1,5 procent av lönen, och man ska frångå de nuvarande åldersbundna tillväxtprocenten. Undantaget skulle ändå vara 53-62 åringarna, vars pensionstillväxt skulle vara 1,7 procent fram till slutet av år 2025. De inkomster som bidrar till pensionstillväxten är större än i nuläget, när arbetstagarens pensionsavgift inte längre minskas från lönen när pensionen räknas ut.

Deltidspension avskaffas som pensionsform, och den ersätts av partiell förtida ålderspension.

Även om arbetsmarknadsparternas pensionsavtal bara gällde de privata branscherna, inledde SHM samtidigt beredningen av en motsvarande reform inom den offentliga sektorn. Beredningen av reformen inom den offentliga sektorn är fortfarande under arbete, men det är meningen att den ska bli klar inom maj. I princip följer ändringarna pensionsreformen inom de privata branscherna.

Det är meningen att alla regeringspropositioner som gäller arbetspensionsreformen ska ges riksdagen i slutet av sommaren och att reformen ska träda i kraft i början av 2017. Reformen gäller inte de pensioner som redan betalas ut och inte heller de pensioner som har tjänats in före 2017. Den nya pensionsåldern gäller endast dem som är födda 1955 eller senare.

Varför är en arbetspensionsreform nödvändig?

I Finland åldras befolkningen snabbt och den förväntade livslängden har ökat snabbare än väntat. I framtiden kommer en allt mindre skara arbetsföra finländare att finansiera pensionerna och servicen för en växande skara seniorer. Syftet med pensionsreformen är att en del av de extra år som en förlängd livstid medför ska användas till arbete. Utan strukturella förändringar måste antingen pensionsavgifterna höjas radikalt eller pensionsförmånerna skäras ned. Med reformen säkerställer vi finansieringen av arbetspensionerna, tillräckliga pensioner och rättvisa mellan generationerna. Mer informationHeli Backman, direktör, tfn 0295 163179, fornamn.efternamn@stm.fi